Aktuellt
Nyheter, 10.5.2012

EU:s gemensamma gränssäkerhet – en komplicerad fråga

”Europeiska unionen var inte särskilt bra förberedd på händelserna under den arabiska våren 2011. Gränsförvaltningsbyrån Frontex var i det närmasten den enda instans som kunde göra någonting.” Det sade Frontex generaldirektör Ilkka Laitinen vid Europaparlamentets frukostmöte.

Kuva: Frontex

”Frågor gällande gränssäkerheten är alltid synnerligen komplicerade”, konstaterade Laitinen. Det gäller också enskilda gränsbevakare, som på cirka tio sekunder ska besluta om vem som får komma in i ett land. På den tiden ska de till exempel kunna känna igen ett eventuellt offer för människohandel.

Frontex ger stöd och samordnar

Inom EU har man tydligt slagit fast att det i första hand är medlemsstaterna som ansvarar för gränsbevakningen. I praktiken har det emellertid visat sig att när det uppkommer problem vill man överföra ansvaret på Frontex, vars egentliga uppgift är att vara ett stöd för medlemsländerna och samordna verksamheten inom gränsbevakningen.

Gemensamma gränsbevakningsinsatser på flygfält och andra gränsstationer på land samt olika slag av återsändandeinsatser hör till Frontex arbetsfält. Frontex gör också upp riskanalyser och genomför andra utredningar samt utbildar gränsbevakare. Till EU:s gränssäkerhetsstrategi hör såväl övervakningen vid gränsstationer som brottsbekämpning och myndighetssamarbete.

Alla Frontexinsatser, som till exempel snabbinsatser för att vid behov bistå gränsbevakningen vid EU:s yttre gränser, görs under ledning av landet där insatserna görs. Frontex sänder personal och materiel till hjälp. Så gjordes till exempel vid insatsen på Kanarieöarna.

En av de största utmaningarna för Frontex för närvarande är gränsen mellan Turkiet och Grekland, där det förekommer mycket illegal invandring.

Ett fort vid namn Europa?

Frontex har kritiserats för att byrån inte vid alla sina insatser i tillräcklig grad har gjort skillnad mellan personer som behöver internationellt skydd och annan invandring. Det har sagts att Frontex är med och bygger upp en mur kring EU.

Flyktingrådgivningenschefsjurist Marjaana Laine påminner om att till exempel i fall där personer avvisas enligt Dublinkonventionen – det vill säga att det land dit en asylsökande först anlänt är ansvarig för behandlingen av asylansökan – borde man bättre beakta att det kan vara fråga om människohandel. Med stöd av ett färskt beslut från människorättsdomstolen borde likaså de mänskliga rättigheterna respekteras också på internationellt vatten. De stora utmaningarna gällande invandringspolitiken upphäver inte ländernas skyldigheter att respektera de mänskliga rättigheterna.

Ilkka Laitinen säger att Europeiska unionens mål och värderingar gällande respekten för de mänskliga rättigheterna också är förpliktande för Frontex. De grundläggande rättigheterna spelar en viktig roll i Frontex arbete för att stärka gränsbevakningspraxis i Europa.

Ilkka Laitinen on johtanut EU:n rajaturvallisuusvirasto Frontexia sen perustamisesta, vuodesta 2005 lähtien. Frontex sijaitsee Puolan Varsovassa. Kuva: Frontex.Ilkka Laitinen har lett EU:s gränsförvaltningsbyrå Frontex ända sedan byrån grundades år 2005. Frontex har sitt kontor i Warszawa i Polen. Foto: Frontex.

– Till alla gemensamma insatser hör ett utbildningspaket, som ska genomgås på förhand, och i det ingår bland annat ett etiskt regelverk.

Frontex planerar också att tillsätta en tjänst som övervakare av de grundläggande rättigheterna. Tjänsten är beroende av om EU:s tilläggsbudget godkänns.

Det hjälper inte att stänga portarna

Europaparlamentariker Liisa Jaakonsaari menar att portarna till EU:s territorium inte borde stängas. Problemen försvinner inte på så sätt, de flyttar bara någon annanstans. Så gick det när en omfattande invandring flyttade från Kanarieöarna till Grekland.

– När portarna stängs blir det farligare att ta sig över gränserna, också för dem som behöver internationellt skydd, säger Jaakonsaari.

Hon menar att EU med det snaraste borde införa registrering av personer som lagligt eller olagligt anländer till Schengenområdet.

Domstolarna drar upp riktlinjerna

Sanna Sutter, som är konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet, säger att avsaknaden av heltäckande, gemensamma spelregler skapar problem inom den europeiska invandringspolitiken. Det finns endast minimikrav, vilket ger enskilda länder stor prövningsrätt. Det är ingen enkel match att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem, eftersom det finns mycket politiska passioner förknippade med invandringen.

Därför är det enligt Sutters mening EU- och människorättsdomstolarna som drar upp riktlinjerna för invandringspolitiken. Politiska beslut i frågan har man inte fått till stånd. Det finns till exempel ett domstolsbeslut på att immigranter inte för närvarande kan återsändas till Grekland. Däremot kan personer återsändas till Italien och Malta.

Ytterligare information:

EU:s gränsförvaltningsbyrå Frontex (på engelska)

Europeiska byrån för de grundläggande rättigheterna (på engelska)

Om EU:s gemensamma invandringspolitik på Europeiska kommissionens webbplats.

Uppdaterat 21.5.2012