Utvidgningen
Utvidgningen av Europeiska unionen
Sex länder grundade Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951 samt Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 1957. Därefter har antalet medlemsländer ökat till 27.
| 1951 | Frankrike, Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg |
| 1973 | Storbritannien, Irland, Danmark |
| 1981 | Grekland |
| 1986 | Spanien, Portugal |
| 1995 | Österrike, Sverige, Finland |
| 2004 | Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern |
| 2007 | Rumänien och Bulgarien |
Utvidgningen är en kontinuerlig process. Den har på ett avgörande sätt medverkat till att stabiliteten, välståndet och demokratin har stärkts i Europa.
Utvidgningen 2004, som ökade antalet medlemsstater från 15 till 25, var den största i Europeiska unionens historia. Kommunismens fall, symboliserad av Berlinmurens fall 1989, erbjöd en historisk möjlighet att sätta punkt för det kalla krigets tudelning av Europa.
Läs mera:
