Möjligheter att klaga och vädja

Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål

Vädjörätt och möjligheter att klagaVem man ska vända sig till för att söka rättelse beror i stor utsträckning på vilken typ av problem det rör sig om. Foto: Europeiska kommissionen.

Medborgare och företag kan möta problem när de använder sina EU-rättigheter eller också kan de anse att ett beslut som berör dem är orättvist eller felaktigt.

I frågor som rör dina rättigheter ska du i första hand vända dig till de statliga myndigheterna, eftersom medlemsstaterna är ansvariga för tillämpningen av gemenskapens lagstiftning.

De tillvägagångssätt som står till buds i medlemsstaterna är

  • att klaga hos den ansvariga myndigheten
  • att klaga hos landets justitieombudsman
  • rättegångsförfarande vid domstol.

På EU-nivå är olika förfaringssätt möjliga. Som EU-medborgare har du till exempel rätt att vädja till Europaparlamentet eller klaga hos den europeiska ombudsmannen. Du har rätt att skriva till unionens institutioner och organ på något av unionens språk och få svar på samma språk.

SOLVIT

SOLVIT

SOLVIT, som upprätthålls av EU:s medlemsländer, är ett online-baserat nätverk för problemlösning. Det är avsett att lösa problem som kan bero på att myndigheterna i ett annat EU-land inte har tillämpat de gällande EU-bestämmelserna på ett korrekt sätt. Tjänsterna i nätverket SOLVIT är kostnadsfria.

SOLVIT

Europaparlamentets utskott för framställningar

Europaparlamentets utskott för framställningar övervakar unionens verksamhet och står via framställningarna i kontakt med EU-medborgarna.

Alla juridiska personer som har sin hemort i ett av unionens länder kan lämna in en framställning till Europaparlamentet. Sådana juridiska personer är unionsmedborgarna, personer, företag, sammanslutningar och föreningar som är bosatta eller har sitt säte i en medlemsstat.

Framställningen kan handla om frågor som hör till unionens ansvarsområden och gälla en fråga som i vid bemärkelse eller personligen berör den som lämnar in framställningen. Klagomål över nationella myndigheters verksamhet kan också lämnas in till parlamentets utskott för framställningar. Fastän utskottet inte har befogenheter att direkt avgöra ärendet, kan det ändå försöka påverka myndigheten i fråga.

Europaparlamentet, framställningar

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen Emily O´Reilly tryggar medborgarnas rättigheter i EU. Foto: Europeiska unionen.Europeiska ombudsmannen Emily O'Reilly tryggar medborgarnas rättigheter i EU. Foto: Europeiska unionen.

Den europeiska ombudsmannen undersöker klagomål som gäller missförhållanden i verksamheten inom Europeiska unionens institutioner och organ. Dessa kan exempelvis vara administrativa fel och försummelser, diskriminering, maktmissbruk och onödiga dröjsmål.

Ombudsmannen kan även genomföra undersökningar på eget initiativ. Ombudsmannen befattar sig inte med tvister på nationell nivå.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska kommissionen

Till Europeiska kommissionen kan man rikta klagomål om någon praxis eller bestämmelse som tillämpas i en medlemsstat och som strider mot unionensrätten.

Alla juridiska personer med hemort i ett av unionens länder kan lämna in ett sådant fritt formulerat klagomål på något av EU:s officiella språk.

Europeiska kommissionen, att göra en anmälan

Europeiska unionens domstol

Klagomål som lämnas in till Europeiska unionens domstolar kan handla om åtgärder eller försummelser inom unionens institutioner.

Exempel på olika slag av talan är ogiltighetstalan, passivitetstalan och skadeståndstalan. Dessutom kan det vara möjligt att begära ett förhandsavgörande i ett mål som ännu inte avgjorts i domstolen.

Europeiska unionens domstol

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternaEuropeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna övervakar att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna följs. Foto: Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är en övernationell domstol som arbetar i Strasbourg, och som övervakar att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna följs. Konventionen har ratificerats av Europarådets medlemsstater. Europarådet är inte en institution inom Europeiska unionen och utgör inte en del av Europeiska unionen.

Enskilda personer, grupper eller organisationer kan anföra klagomål till europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, om de anser att deras rättigheter enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna har kränkts.

För att domstolen ska ta upp klagomålet till behandling måste det rikta sig mot en stat som har ratificerat den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och tilläggsprotokollet till konventionen. Finland ratificerade den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna 1990, och sedan dess har det varit möjligt att till domstolen anföra klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Finland. Genom Lissabonfördraget är även EU på väg att ansluta sig till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

I regel kan man rikta klagomål till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna efter det att alla tillgängliga inhemska rättsmedel har använts för att söka ändring.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (på engelska)