Tillgänglighetsverktyg

Bild: Pixabay
Nyheter 30.3.2017

Frågor och svar om Storbritanniens utträde ur EU

Den 29 mars lämnade Storbritannien in sin formella anmälan om utträde ur Europeiska unionen. I och med att anmälan lämnades in har landet två år på sig att förhandla med EU om villkoren för utträdet.  Efter att anmälan lämnats in,  gav Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ett förslag till riktlinjer för rådet. Riktlinjerna godkändes enhälligt av alla medlemsländer utom Storbritannien i Europeiska rådet i slutet av april.

Den 23 juni 2016 hölls det en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle förbli medlem i Europeiska unionen eller om det skulle gå ur unionen. Av väljarna röstade 52 procent för att lämna EU och 48 procent för att stanna.

Vi har tillsammans med Finlands ambassad i London samlat ihop vanliga frågor om Storbritanniens utträde ur EU. Här finner du svar på frågor om hur utträdet påverkar EU och Finland. På ambassadens webbplats finns fler svar på frågor som rör människors vardag.

Vi lägger kontinuerligt till frågor när utträdesprocessen framskrider.

Vad är tidsplanen för brexit? Vad händer nu?

Förhandlingarna sätter igång

Storbritannien lämnade under ledning av premiärminister Teresa May in sin formella anmälan om utträde den 29 mars. Verkställandet av artikel 50 i Lissabonfördraget satte igång.  Efter att anmälan lämnats in, gav Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ett förslag till riktlinjer för rådet. Målet är att göra processen så smidig som möjligt för EU.

Riktlinjerna godkändes enhälligt under Europeiska rådets extra möte med alla medlemsstater närvarande utom Storbritannien (EU27) i slutet av april. Riktlinjerna innehåller principer för förhandlingarna och allmänna ståndpunkter som kan uppdateras under förhandlingarnas gång.

Finlands ståndpunkter utarbetas av regeringens EU-ministerutskott, och riksdagen deltar i arbetet med att utforma dem.

Förhandlingarnas förlopp

Foto: European Council
Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.

Förhandlingarna kommer att räcka två år, men tiden kan vid behov förlängas med alla medlemsstaters godkännande. Rådet ingår avtalet med så kallad förstärkt kvalificerad majoritet (där det krävs minst 20 medlemsstater, som representerar över 65 procent av EU:s befolkning).

Rådet för allmänna ärenden ger på rekommendation av kommissionen sitt samtycke till att förhandlingarna inleds. Kommissionen leder förhandlingarna. Förhandlingarna inleds med ett avtal om utträdet. Europeiska rådets första riktlinjer gäller endast utträdesavtalet. Det nya förhållandet mellan EU och Storbritannien behandlas först senare.

Rådet godkänner anvisningar för förhandlingarna som är mer detaljerade än riktlinjerna. De kan ses över och kompletteras i alla skeden av förhandlingarna. Rådet utnämner kommissionen till förhandlare som förhandlar för alla de 27 medlemsstaterna. Kommissionen har utnämnt den tidigare kommissionären Michel Barnier till chefsförhandlare.

Kommissionen rapporterar till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och till rådet i alla skeden av förhandlingarna och håller också Europaparlamentet välinformerat under hela processen.

Rådet och de beredande organen ser till att förhandlingarna förs i enlighet med de riktlinjer och anvisningar som fastställts av EU27. Under förhandlingarna behandlas bland annat villkoren för utträdet, handeln och den fria rörligheten.

Europaparlamentet måste godkänna utträdesavtalet och även det brittiska parlamentets godkännande krävs. När förhandlingarna har avslutats upphör EU:s avtal att vara förpliktande för Storbritannien. Landet måste också upphäva lagen om Europeiska gemenskapen från år 1972.

Hur påverkar Storbritanniens utträde EU:s framtid?

En allmän uppfattning bland EU27 är att man måste förhålla sig konstruktivt till förhandlingarna med Storbritannien. Målet är att minimera de negativa konsekvenserna av Storbritanniens utträde. I de framtida relationerna måste rättigheterna och skyldigheterna vara i balans. Ett flertal medlemsländer har betonat att EU27:s framtid är viktigare än innehållet i den nya relationen mellan EU och Storbritannien. Det viktigaste är att trygga enigheten inom unionen.

EU27:s stats- och regeringschefer samlades den 25 mars i Rom för att fira Romfördragets 60-årsdag. I samband med festligheterna undertecknade stats- och regeringscheferna och företrädare för EU-institutionerna en gemensam förklaring om EU:s framtid.

Romförklaringen lyfter fram EU:s värderingar, prestationer och utmaningar. Den betonar unionens samstämmighet och att medborgarnas oro bör bemötas. Förklaringens eftersträvar en union som är trygg, välmående och konkurrenskraftig under de kommande tio åren. Unionen ska också bemöda sig om att vara socialt ansvarstagande och kapabel att axla en betydande roll i världen.

Den 1 mars lade kommissionen fram Vitbok som sitt eget bidrag till beredningen av Romförklaringen. I vitboken framställs olika utvecklingsriktningar för unionen med 27 medlemsstater. I vitboken granskas konsekvenserna av ny teknik för samhället och arbetsplatserna, orosmoment i fråga om globaliseringen och säkerheten samt populismens framväxt. I boken framställs fem olika scenarier som kommissionen också önskar att det ska föras omfattande offentlig debatt om. Scenarierna utesluter inte varandra utan är delvis överlappande.

I det första scenariot görs inga stora förändringar i EU:s verksamhet utan man fortsätter mer eller mindre som förut. I det andra scenariot koncentrerar man sig på att endast utveckla den inre marknaden. I det tredje scenariot fortsätter EU27 verksamheten som förut, med de som vill gör mer tillsammans. I det fjärde scenariot gör EU27 mer inom vissa områden men skär ner verksamheten inom andra. I det femte scenariot görs mycket mer tillsammans.

Vad har brexit för konsekvenser för Finland?

De största problemen som Storbritanniens utträde ur EU orsakar Finland har sannolikt att göra med ekonomin och handeln samt människors vardag i Storbritannien. Finlands primära mål i förhandlingarna är att trygga Finlands intressen och EU27-ländernas enhet. Det är också viktigt för Finland att trygga medborgarnas ställning i de båda länderna och säkerställa att Storbritannien ansvarar för de ekonomiska förbindelser som landet har ingått när landet var medlem i EU.

Ekonomi, handel och export

Storbritannien är Finlands sjunde viktigaste exportland och åttonde viktigaste importland. Kring 4,8 procent av Finlands export gick till de brittiska öarna 2016. Av importen kom 3,1 procent från Storbritannien. De ekonomiska följderna av brexit är svåra att bedöma i detta skede eftersom förhandlingarna om nya handelsrelationer inte ännu har satt igång. Handelsavtalets innehåll vet vi inte heller ännu något om.

Du hittar mer information om handeln mellan Finland och Storbritannien i en utredning som statsrådets kansli låtit göra.

Frihandelsavtal

Storbritannien har meddelat att landet vill förhandla med EU om ett frihandelsavtal. Landet vill dessutom fritt förhandla om sina handelsavtal med länder utanför Europa. Storbritannien eftersträvar ett frihandelsavtal eller partnerskapsavtal som innehåller de bästa bitarna av den inre marknaden och tullunionen för utvalda sektorer, men utan de förpliktelser som EU-medlemskapet medför.

Det är svårt att ge en specifik bedömning om sannolika förändringar eftersom brexitförhandlingarnas resultat inte kan förutspås i detta skede. Förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP) ligger för närvarande på is på grund av regeringsbytet i USA.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Finland verkar för en stark europeisk utrikestjänst och en globalt inflytelserik Europeisk union. Finlands ståndpunkter gällande EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fastställs i regeringsprogrammet.

Den nya target="_blank" rel="noopener noreferrer"> globala strategin drar upp riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i en allt mer instabil omvärld. Strategin innehåller ambitiösa målsättningar: att utveckla unionens försvar, påverka grannskapet, förbygga kriser och stärka internationell rätt.

Den globala strategin framhåller flera möjligheter till ett fördjupat försvarssamarbete. Också ambitiösa förslag av Finland, Frankrike, Tyskland och Italien under den senaste tiden tyder på en vilja att framskrida i denna riktning. Storbritannien har framhållit att Europas säkerhet är i landets intresse också efter att landet träder ut ur EU.

Hur påverkar Storbritanniens utträde EU-organen?

Vi kompletterar den här frågelistan under hela förhandlingsprocessen, bland annat när det gäller EU-institutionerna.

EU-ordförandeskapet

Ordförandeskapet i EU roterar mellan medlemsländerna var sjätte månad enligt en på förhand fastställd tidsplan. Ordförandelandets roll är central i EU:s interna arbete, men nuförtiden mindre synlig utanför EU.

Ordförandelandet har det huvudsakliga ansvaret för arbetet i Europeiska unionens råd, och har där betydande möjligheter att påverka vilka frågor som tas upp och behandlas under ordförandeperioden.

En av de första och mest synliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde är omorganiseringen av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den 26 juli 2016 godkände rådet den nya, korrigerade listan över ordförandeländer där alla medlemsländers perioder har tidigarelagts med sex månader från och med den 1 juli 2017.

Enligt den nya ordningen tar Estland över Storbritanniens plats som rådets ordförande under den senare hälften av 2017. Finland ordförandeskap inleds i juli 2019. Därtill har Kroatien, som inte var EU-medlem då listan fastställdes, lagts till listan, som sträcker sig till 2020.

För till exempel Estland har det orsakat mycket extra arbete att landets ordförandeskap infaller ett halvt år tidigare. Möten som redan bokats måste till exempel ordnas på nytt och hela planen för ordförandeskapet måste påskyndas.

Läkemedelsmyndigheten

I och med Storbritanniens utträde måste en av EU:s decentraliserade organ, Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, som nu är belägen i London, finna en ny hemvist. Läkemedelsmyndigheten är EU:s tredje största myndighet och sysselsätter för närvarande kring 900 personer. Den inrättades 1995 och myndighetens viktigaste ansvarområde är att utvärdera ansökningar om tillstånd att sälja läkemedel i EU.

Vid sitt möte den 17 mars slog EU-ministerutskottet fast att Finland strävar efter att Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ska placeras i Finland. Utöver Finland har kring hälften av EU:s medlemsländer visat sitt intresse för läkemedelsmyndigheten.

Hur påverkas den som reser av brexit?

Storbritannien vill i framtiden själv bestämma om vem som får bo, arbeta eller till exempel studera i landet.

Det är osannolikt att det införs visumkrav för EU-medborgare. Rätten att resa som turist ändras knappast eftersom turismen är en viktig bransch i Storbritannien. Eventuella begränsningar träder sannolikt först i kraft efter att utträdesprocessen avslutats. Det är inte möjligt att införa alla begränsningar på en gång eftersom en stor mängd lagar måste skrivas om, vilket kommer att räcka flera år.

Hur länge måste passet vara giltigt och/eller kommer man att behöva visum när man reser till Storbritannien?

Finska pass och identitetskort måste vara i kraft under hela resan. Det finns inget krav på att passet måste vara giltigt 3–6 månader. Finska medborgare behöver inte visum till Storbritannien.

Flytt till Storbritannien

Storbritanniens EU-medlemskap fortsätter tillsvidare som vanligt och resultatet av förhandlingarna kan inte förutspås i detta skede.

EU-medborgare som befinner sig i Storbritannien mer än tre månader kan registrera sin uppehållsrätt. Det lönar sig ändå att kontrollera att man fyller kraven för laglig vistelse som EU-medborgare oberoende av den officiella registreringen (studerande och självförsörjande måste t.ex. ha en sjukförsäkring).

Studier i Storbritannien

Eftersom förhandlingsprocessen är långsam kommer Storbritanniens EU-medlemskap att fortsätta som vanligt tills vidare. Rättigheterna, skyldigheterna och den fria rörligheten för EU-medborgare som bor i Storbritannien kommer att förbli oförändrade medan förhandlingarna pågår. Storbritannien förhandlar med EU-länderna om EU-medborgares vistelse i Storbritannien och brittiska medborgares vistelse i EU-länder, men förhandlingarnas slutresultat kan inte förutspås i detta skede.

För närvarande finns det hundratusentals studerande från länder utanför EU i Storbritannien och utbildning kommer sannolikt att vara en viktig exportprodukt för landet också i framtiden. Efter utträdet kan kostnaderna för studierna förändras, eftersom de brittiska universiteten för närvarande tar ut högre terminsavgifter för studerande från länder utanför EU än för studerande från EU-länder. Detta torde klarna först under förhandlingarna.

Läs mer om medborgarskap och flytt till Storbritannien på ambassadens webbplats.

Följ oss