Tillgänglighetsverktyg

Bild: European Union 2013 - European Parliament
Nyheter 15.10.2018

Så här framskrider brexit

Den 23 juni 2016 hölls en folkomröstning i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan Storbritannien) om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle förbli medlem i Europeiska unionen eller om det skulle gå ur unionen. I valet röstade 52 % för ett utträde ur Europeiska unionen och 48 % för fortsatt EU-medlemskap.

Kuva: Pixabay Iso-Britannian lähto tulee muuttamaan unionia.
Bild: Pixabay 

Storbritannien lämnade in sin formella anmälan om utträde ur Europeiska unionen den 29 mars 2017. EU och Storbritannien hade två år på sig att komma överens om villkoren för utträdet, som träder i kraft den 29 mars 2019. De sista sex månaderna reserveras för att finslipa och godkänna avtalet. Målet är med andra ord att avsluta förhandlingarna i oktober 2018. Efter att parlamentet gett sitt godkännande ingår Europeiska unionens råd avtalet för EU:s del. Nationella ratificeringar behövs inte. Det har emellertid uppstått problem under förhandlingarnas lopp och man har till exempel fortfarande inte uppnått någon överenskommelse om Nordirlands ställning.

Vi har tillsammans med Finlands ambassad i London samlat ihop ett infopaket om Storbritanniens utträde ur EU. Här finner du svar på frågor om hur brexit påverkar EU och Finland samt basinformation om hur brexit framskrider. På ambassadens webbplats hittar du frågor och svar på sådant som gäller vardagen efter brexit.

Vi fyller på infopaketet i takt med att utträdesprocessen framskrider.

Förhandlingarna sätter igång

Under ledning av premiärminister Teresa May lämnade Storbritannien in sin formella anmälan om utträde den 29 mars. Verkställandet av artikel 50 i Lissabonfördraget satte igång. Förhandlingarna om utträdet inleddes i juni 2017.

Förhandlingarna ska pågå i två år efter att anmälan om utträdet lämnats in, men tiden kan vid behov förlängas med alla medlemsstaters godkännande och i samråd med Storbritannien. Rådet ingår utträdesavtalet med så kallad förstärkt kvalificerad majoritet. Då krävs det minst 20 medlemsstater som representerar över 65 procent av EU:s befolkning. Ett nytt handelsavtal efter utträdet kräver däremot alla medlemsstaters godkännande.

Kommissionen leder förhandlingarna för EU:s del. Michel Barnier är chefsförhandlare och representerar de 27 medlemsstaterna. Kommissionen rapporterar till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och till rådet i alla skeden av förhandlingarna och håller också Europaparlamentet välinformerat under hela processen. Rådet och de beredande organen ser till att förhandlingarna förs i enlighet med de riktlinjer och anvisningar för förhandlingarna som fastställts av EU27.

Om brexit på webbplatsen för Europeiska unionens råd

Finlands ståndpunkter fastställs av regeringens EU-ministerutskott och riksdagen deltar i att utarbeta dem.

Information om brexit på riksdagens webbplats (endast på finska)

På vilka olika sätt kan utträdet ske?

Europeiska kommissionen har meddelat att man bör förbereda sig på brexit genom att beakta alla potentiella scenarier. Två scenarier anses mest sannolika. Det första är att EU och Storbritannien når samförstånd om ett utträdesavtal som träder i kraft den 29 mars 2019. Det andra är att man inte lyckas få utträdesavtalet att träda i kraft då. Det anses också möjligt, men ytterst osannolikt, att förhandlingarna beviljas tilläggstid eller att Storbritannien ordnar en ny folkomröstning som leder till att landet drar tillbaka sin anmälan om utträde.

Om man når ett samförstånd om utträdesavtalet under hösten 2018 och lyckas sätta det i kraft den 29 mars 2019 vidtar en övergångsperiod som pågår till den 31 december 2021. Under övergångsperioden ska Storbritannien följa EU:s lagstiftning och internationella avtal samt delta i den inre marknaden och tullunionen som tidigare. Men Storbritannien deltar inte i längre i EU:s beslutsfattande eller i EU-institutionernas verksamhet.

Övergångsperioden efter brexit: förhandlingsanvisningar

Ingående av utträdesavtalet förutsätter godkännande av Europaparlamentet. Även det brittiska parlamentet måste godkänna utträdesavtalet. När förhandlingarna har avslutats upphör EU:s avtal att vara förpliktande för Storbritannien. Landet måste också upphäva lagen om Europeiska gemenskapen från år 1972.

Om utträdesavtalet inte blir klart innan utträdesdagen (29.3.2019) kan övergångsperioden inte inledas. Då upphör omedelbart alla EU:s internationella avtal och Europarätten att gälla i Storbritannien och Nordirland. Det skulle betyda att Storbritannien och Nordirland blev tredjeländer utanför EU utan några avtal eller arrangemang.

Om landet går ur EU utan ett avtal får EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i EU inga särskilda rättigheter. När det gäller tullarna kommer EU att införa samma tullbestämmelser och -tariffer som för andra tredjeländer, inklusive kontroller och övervakning att EU:s normer och krav gällande djur- och växthälsa följs. Dessa åtgärder kan orsaka betydande fördröjningar i vägtrafiken och i hamnarna och på så vis höja företagens kostnader ytterligare.

Båda scenarierna har oundvikligen konsekvenser för medborgare, företag och myndigheter, såväl i Storbritannien som i EU. Förändringarna träder i kraft antingen den 30 mars 2019 (om det inte finns ett utträdesavtal) eller den 1 januari 2021 (enligt utträdesavtalet).

EU och Storbritannien förhandlar intensivt för att nå ett samförstånd om avtalet och en gemensam politisk förklaring i anslutning till avtalet om ramarna för EU:s och Storbritanniens framtida relation. Eftersom vi inte kan vara helt säkra på att samförstånd uppnås och att utträdesavtalet kan träda i kraft den 29 mars 2019 finns det skäl att förbereda sig på att Storbritannien och Nordirland går ut ur EU i mars nästa år utan avtal.

EU-johtajien vaikutusvaltainen trio keskusteli kokouksen aikana: liittokansleri Angela Merkel, pääministeri Theresa May ja presidentti Emmanuel Macron. Kuva: EU
Förbundskansler Angela Merkel, premiärminister Theresa May och president Emmanuel Macron. Bild: EU

Viktiga frågor som ännu är öppna

Gränsen mellan Nordirland och Irland

I och med att Storbritannien går ur EU blir gränsen mellan Nordirland och Irland en yttre gräns i EU. Båda parter har ställt som mål att undvika en så kallad hård gräns, men i praktiken har det visat sig ytterst svårt att finna en lösning. Den brittiska regeringen har inte lyckats framföra en lösning på gränsfrågan som skulle tillfredsställa EU.

Den framtida handeln mellan EU och Storbritannien

Den brittiska regeringen har meddelat att den vill bibehålla en del av fördelarna med den inre marknaden utan att Storbritannien skulle omfattas av skyldigheterna som är kopplade till den inre marknaden. EU:s inre marknad bygger på fyra friheter: fri rörelse för varor, tjänster, kapital och människor. Av dessa fyra vill Storbritannien begränsa den fjärde.

En gemensam marknad förutsätter gemensam reglering. I annat fall kunde en del av företagen som är verksamma på den inre marknaden omfattas av lättare reglering än andra. För att säkerställa gemensamma regler ska de länder som ingår i den inre marknaden förbinda sig att följa Europeiska unionens domstols beslut, vilket Storbritannien inte går med på.

Europeiska unionen efter brexit

EU:s framtid

En allmän uppfattning bland EU:s medlemsländer utom Storbritannien (EU27) är att man ska förhålla sig konstruktivt till förhandlingarna med Storbritannien. Målet är att minimera de negativa konsekvenserna av Storbritanniens utträde. I de framtida relationerna måste rättigheterna och skyldigheterna vara i balans. Ett flertal medlemsländer har betonat att EU27:s framtid är viktigare än innehållet i den nya relationen mellan EU och Storbritannien. Det viktigaste är att trygga enigheten inom unionen.

Den 1 mars 2017 lade kommissionen fram en vitbok med olika framtidsscenarier för de 27 kvarvarande medlemsstaternas union. I vitboken granskas hur ny teknik påverkar samhället och arbetsplatserna, orosmoment i fråga om globaliseringen och säkerheten samt populismens framväxt.

EU-byråerna

I november 2017 beslutade de 27 kvarvarande medlemsstaternas EU-ministrar var de två EU-myndigheter som låg i Storbritannien ska placeras efter utträdet. Amsterdam valdes till nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Paris till säte för Europeiska bankmyndigheten (EPV).

Helsingfors kandiderade också som stationeringsort för EMA, men blev inte valt.

Antalet parlamentsledamöter

Europaparlamentet har för närvarande 751 ledamöter. Enligt beslut av Europeiska unionens råd ska 27 av Storbritanniens 73 platser i parlamentet fördelas mellan de andra medlemsstaterna, vilket innebär att antalet ledamöter sjunker till 705.

Till följd av denna omfördelning ökar också antalet finländska ledamöter från 13 till 14.

EU-ordförandeskapet

En av de första och mest synliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde har varit omorganiseringen av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den 26 juli 2016 godkände rådet den nya, korrigerade listan över ordförandeländer där alla medlemsländers perioder hade tidigarelagts med sex månader från och med den 1 juli 2017.

Enligt den nya ordningen tog Estland Storbritanniens plats som rådets ordförande under den senare hälften av 2017. Finland ordförandeskap inleds nu i juli 2019. Därtill har Kroatien, som inte var EU-medlem då listan fastställdes, lagts in på listan, som sträcker sig till 2020.

Information om rådet och ordförandeskapet

Hur brexit påverkar Finland

De mest betydande konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU för Finland och finländarna har sannolikt att göra med ekonomin och handeln samt människors vardag i Storbritannien.

Finlands primära mål i förhandlingarna är att trygga Finlands intressen och EU27-ländernas enighet. Det är också viktigt för Finland att trygga medborgarnas ställning i de båda länderna och säkerställa att Storbritannien ansvarar för de ekonomiska förbindelser som landet har ingått när landet var medlem i EU.

Ekonomi, handel och export

Storbritannien är Finlands sjunde viktigaste exportland och åttonde viktigaste importland. Kring 4,5 procent av Finlands varuexport gick till de brittiska öarna 2017. Av vår import kommer ca tre procent från Storbritannien. De ekonomiska följderna av brexit är svåra att bedöma i detta skede eftersom förhandlingarna om nya handelsrelationer inte ännu har satt igång. Handelsavtalets innehåll vet vi inte heller ännu något om.

Du hittar mer information om handeln mellan Finland och Storbritannien i en utredning som statsrådets kansli låtit göra. Bland annat näringslivets forskningsinstitut ETLA har också publicerat en uppskattning om brexits inverkan på Finlands ekonomi.

Frihandelsavtal

Storbritannien har meddelat att landet vill förhandla med EU om ett frihandelsavtal. Landet vill dessutom fritt förhandla om sina handelsavtal med länder utanför Europa. Storbritannien eftersträvar ett frihandelsavtal eller partnerskapsavtal där det ingår de bästa bitarna ur den inre marknaden och tullunionen för utvalda sektorer, utan de förpliktelser som EU-medlemskapet medför. Det är svårt att göra en exakt uppskattning om sannolika förändringar eftersom brexitförhandlingarnas resultat fortfarande inte kan förutspås.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Finland verkar för en stark europeisk utrikestjänst och ett EU som med globalt inflytande. Finlands ståndpunkter gällande EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fastställs i regeringsprogrammet.

EU:s globala strategi drar upp riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i en allt mer instabil omvärld. Strategin innehåller ambitiösa målsättningar: att utveckla unionens försvar, påverka grannskapet, förbygga kriser och stärka internationell rätt.

Den globala strategin framhåller flera möjligheter till ett fördjupat försvarssamarbete. Också ambitiösa initiativ av Finland, Frankrike, Tyskland och Italien under den senaste tiden tyder på en vilja att framskrida i denna riktning. Storbritannien har framhållit att Europas säkerhet är i landets intresse också efter att landet träder ut ur EU.

Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.
Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.

Finländare i Storbritannien

På resa

Storbritannien vill i framtiden själv bestämma om vem som får bo, arbeta eller till exempel studera i landet.

Det är osannolikt att det införs visumkrav för EU-medborgare. Rätten att resa som turist förändras knappast eftersom turismen är en viktig bransch i Storbritannien. Eventuella begränsningar träder sannolikt i kraft först efter att utträdesprocessen avslutats. Det är inte möjligt att införa alla begränsningar på en gång eftersom en stor mängd lagar måste skrivas om, vilket kommer att räcka flera år.

Finska pass och identitetskort måste vara i kraft under hela resan. Det finns inget krav på att passet måste vara giltigt 3–6 månader efter resan. Finska medborgare behöver inte visum till Storbritannien.

Flytt till Storbritannien

Tillsvidare är Förenade konungariket medlem i EU och det sker inga förändringar i EU-medborgares ställning eller rättigheter så länge som landet förblir EU-medlem. Storbritanniens utträde ur EU och nya relation till EU görs upp i förhandlingar mellan Storbritannien och EU:s medlemsländer, och dessa förhandlingar är ännu på hälft. Man har kommit till en preliminär överenskommelse om EU-medborgarnas rättigheter och ställning.

EU-medborgare som befinner sig i Storbritannien mer än tre månader kan registrera sin uppehållsrätt. Det lönar sig ändå att kontrollera att man fyller kraven för laglig vistelse som EU-medborgare oberoende av den officiella registreringen (studerande och självförsörjande måste t.ex. ha en sjukförsäkring).

Studier

Eftersom förhandlingsprocessen är långsam kommer Storbritanniens EU-medlemskap att fortsätta som vanligt tillsvidare. Rättigheterna, skyldigheterna och den fria rörligheten för EU-medborgare som bor i Storbritannien kommer att förbli oförändrade medan förhandlingarna pågår. Storbritannien förhandlar också med de övriga EU-länderna om EU-medborgares vistelse i Storbritannien och brittiska medborgares vistelse i EU-länder, men förhandlingarnas slutresultat kan inte förutspås i detta skede.

För närvarande finns det hundratusentals studerande från länder utanför EU i Storbritannien och utbildning kommer sannolikt att vara en viktig exportprodukt för landet också i framtiden. Efter utträdet kan kostnaderna för studier förändras, eftersom de brittiska universiteten för närvarande tar ut högre terminsavgifter för studerande från länder utanför EU än för studerande från EU-länder. Detta torde klarna först i ett senare skede av förhandlingarna.

Läs mer om medborgarskap och flytt till Storbritannien på ambassadens webbplats.

Frågor och svar – rättigheter för medborgare i EU-27 och i Storbritannien efter brexit enligt den gemensamma rapporten från EU:s och Storbritanniens förhandlare (Europeiska kommissionen 12.12.2017)

Följ oss