Tillgänglighetsverktyg

Bild: European Union 2013 - European Parliament
Aktuellt 11.4.2019

Information om brexit

Storbritannien skulle enligt sin ursprungliga anmälan utträda ur EU den 29 mars 2019. Onsdagen den 10 april hade Storbritanniens premiärminister Theresa May bett EU om ytterligare uppskov. Stats- och regeringscheferna för de 27 EU-länderna bestämde att förlänga tidsfristen till den 31 oktober 2019. Ett tidigare utträde är möglig, om det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet.

Vi har tillsammans med Finlands ambassad i London samlat information om Storbritanniens utträde ur EU. Här finner du svar på frågor om hur brexit påverkar EU och Finland samt basinformation om hur brexit framskrider. På ambassadens webbplats hittar du frågor och svar på sådant som gäller vardagen efter brexit.

Vi fyller på den här webbsidan i takt med att utträdesprocessen framskrider.

Kuva: Pixabay Iso-Britannian lähto tulee muuttamaan unionia.
Bild: Pixabay 

Förhandlingarna sätter igång

Den 23 juni 2016 hölls det en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle förbli medlem i Europeiska unionen eller om det skulle lämna unionen. I valet röstade 52 % för ett utträde ur EU och 48 % för fortsatt EU-medlemskap.

Under ledning av premiärminister Teresa May lämnade Storbritannien in sin formella anmälan om utträde den 29 mars 2017. Verkställandet av artikel 50 i Lissabonfördraget satte igång. Förhandlingarna om utträdet inleddes i juni 2017.

Förhandlingarna pågår i två år efter att anmälan om utträdet lämnats in, men tiden kan vid behov förlängas med alla medlemsstaters godkännande och i samråd med Storbritannien.  Efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande åt avtalet ingås det för EU:s del av Europeiska unionens råd. Nationella ratificeringar behövs inte. Ett nytt handelsavtal efter utträdet kräver däremot alla medlemsstaters godkännande.

Kommissionen leder förhandlingarna för EU:s del. Michel Barnier är chefsförhandlare och representerar de 27 medlemsstaterna. Kommissionen rapporterar till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och till rådet i alla skeden av förhandlingarna och håller också Europaparlamentet välinformerat under hela processen. Rådet och de beredande organen ser till att förhandlingarna förs i enlighet med de riktlinjer och anvisningar för förhandlingarna som fastställts av EU27, det vill säga de kvarvarande medlemsstaterna. Riktlinjerna och förhandlingsanvisningarna samt beslut, slutsatser och information om förhandlingsprocessen finns på webbplatsen för rådets generalsekretariat.

Finlands ståndpunkter fastställs av regeringens EU-ministerutskott och riksdagen deltar i att utarbeta dem.

Ett extra möte i Europeiska rådet den 25 november stadfäste samförståndet med den brittiska regeringen kring utträdesavtalet och antog en gemensam politisk förklaring om de framtida förbindelserna. Den 11 januari 2019 fattade EU beslut om att underteckna utträdesavtalet. Nu måste avtalet godkännas i Europaparlamentet och i underhuset i det brittiska parlamentet.

På vilka olika sätt kan utträdet ske?

Utträde med avtal

Europeiska kommissionen har meddelat att man bör förbereda sig på brexit genom att beakta alla potentiella scenarier. Två scenarier anses mest sannolika. Det första är att EU och Storbritannien når samförstånd om ett utträdesavtal. Det andra är att man inte lyckas sätta avtalet i kraft innan utträdesdagen och Storbritannien lämnar EU utan avtal. Därtill är det möjligt, men föga sannolikt, att Storbritannien ordnar en ny folkomröstning.

Om man lyckas sätta utträdesavtalet i kraft inleds en övergångsperiod. Den pågår till den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas en gång, göst till utgången av 2022. Under övergångsperioden ska Storbritannien följa EU:s lagstiftning och internationella avtal samt delta i den inre marknaden och tullunionen som tidigare. Men Storbritannien deltar inte i längre i EU:s beslutsfattande eller i EU-institutionernas verksamhet.

Brexit utan avtal

Om utträdesavtalet inte blir klart innan utträdesdagen kan övergångsperioden inte inledas. I så fall slutar EU-rätten, inklusive internationella avtal som binder EU, att gälla i Storbritannien omedelbart.  Det betyder att Storbritannien och Nordirland blir så kallade tredjeländer utanför EU utan några avtal eller arrangemang.

Om landet lämnar EU utan ett avtal får EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i EU inga särskilda rättigheter. När det gäller tullar inför EU samma tullbestämmelser och tulltariffer som för andra tredjeländer, inklusive kontroller och övervakning av EU:s normer och krav gällande djur- och växthälsa. Dessa åtgärder kan orsaka betydande fördröjningar i vägtrafiken och i hamnarna och på så vis höja företagens kostnader ytterligare. Kommissionen har utfärdat flera lagstiftningsförslag, meddelanden och pressmeddelanden om förberedelserna för Storbritanniens utträde ur EU.

Ändringar

Båda scenarierna har oundvikligen konsekvenser för medborgare, företag och myndigheter, såväl i Storbritannien som i EU.

EU och Storbritannien har förhandlat intensivt om avtalet och en gemensam politisk förklaring i anslutning till avtalet om ramarna för EU:s och Storbritanniens framtida relation.

Eftersom vi trots allt inte kan räkna med att ett samförstånd nås, måste vi förbereda oss på ett brexit utan avtal.

EU-johtajien vaikutusvaltainen trio keskusteli kokouksen aikana: liittokansleri Angela Merkel, pääministeri Theresa May ja presidentti Emmanuel Macron. Kuva: EU
Förbundskansler Angela Merkel, premiärminister Theresa May och president Emmanuel Macron. Bild: EU

Viktiga frågor som ännu är öppna

Gränsen mellan Nordirland och Irland

I och med att Storbritannien går ur EU blir gränsen mellan Nordirland och Irland en yttre gräns i EU. Båda parter har ställt som mål att undvika en så kallad hård gräns, men i praktiken har det visat sig ytterst svårt att finna en lösning.

Den framtida handeln mellan EU och Storbritannien

Den brittiska regeringen har meddelat att den vill bibehålla en del av fördelarna med den inre marknaden utan att Storbritannien skulle omfattas av skyldigheterna som är kopplade till den inre marknaden. EU:s inre marknad bygger på fyra friheter: fri rörelse för varor, tjänster, kapital och människor. Av dessa fyra vill Storbritannien begränsa den fjärde.

En gemensam marknad förutsätter gemensam reglering. I annat fall kunde en del företag som är verksamma på den inre marknaden omfattas av lättare reglering än andra. För att säkerställa gemensamma regler ska de länder som ingår i den inre marknaden förbinda sig att följa Europeiska unionens domstols beslut, vilket Storbritannien inte har velat.

Artikel (på finska) i tidskriften Kauppapolitiikka om EU:s och Storbritanniens framtida handelsrelation

Europeiska unionen efter brexit

EU-byråerna

I november 2017 beslutade de 27 kvarvarande medlemsstaternas EU-ministrar var de två EU-myndigheter som låg i Storbritannien ska placeras efter utträdet. Amsterdam valdes till nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Paris till säte för Europeiska bankmyndigheten (EPV).

Antalet parlamentsledamöter

Europaparlamentet har för närvarande 751 ledamöter. När Storbritannien lämnar EU, ska 27 av Storbritanniens 73 platser i parlamentet fördelas mellan de andra medlemsstaterna enligt beslut av Europeiska unionens råd. Det innebär att antalet ledamöter sjunker till 705.

Till följd av denna omfördelning ökar också antalet finländska ledamöter från 13 till 14.

EU-ordförandeskapet

En av de första och mest synliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde har varit omorganiseringen av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den 26 juli 2016 godkände rådet den nya, korrigerade listan över ordförandeländer där alla medlemsländers perioder hade tidigarelagts med sex månader från och med den 1 juli 2017.

Enligt den nya ordningen tog Estland Storbritanniens plats som rådets ordförande under den senare hälften av 2017.  Finland ordförandeskap inleds nu i juli 2019. Därtill har Kroatien, som inte var EU-medlem då listan fastställdes, lagts till listan, som sträcker sig till 2020.

Hur brexit påverkar Finland

De mest betydande konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU för Finland och finländarna har sannolikt att göra med ekonomin och handeln samt människors vardag i Storbritannien.

Finlands primära mål i förhandlingarna är att trygga Finlands intressen och EU27-ländernas enhet. Det är också viktigt för Finland att trygga medborgarnas ställning i de båda länderna och säkerställa att Storbritannien ansvarar för de ekonomiska förbindelser som landet har ingått som EU-medlem.

Ekonomi, handel och export

Storbritannien är Finlands sjunde viktigaste exportland och åttonde viktigaste importland. Kring 4,5 procent av Finlands varuexport gick till de brittiska öarna 2017. Av vår import kommer ca tre procent från Storbritannien. De ekonomiska följderna av brexit är svåra att bedöma i detta skede eftersom förhandlingarna om nya handelsrelationer inte ännu har satt igång. Handelsavtalets innehåll vet vi inte heller ännu något om.

Du hittar mer information om handeln mellan Finland och Storbritannien i en utredning som statsrådets kansli låtit göra. Också näringslivets forskningsinstitut ETLA har publicerat en uppskattning om brexits inverkan på Finlands ekonomi.

Frihandelsavtal

Storbritannien har meddelat att landet vill förhandla med EU om ett frihandelsavtal. Landet vill dessutom fritt förhandla om sina handelsavtal med länder utanför Europa.

Storbritannien eftersträvar ett frihandelsavtal eller partnerskapsavtal där det ingår de bästa bitarna ur den inre marknaden och tullunionen för utvalda sektorer, utan de förpliktelser som EU-medlemskapet medför. Det är svårt att göra en exakt bedömning av förändringarna eftersom förhandlingarnas resultat inte ännu kan förutspås i detta skede.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Finland verkar för en stark europeisk utrikestjänst och en globalt inflytelserik Europeisk union. Finlands ståndpunkter gällande EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fastställs i regeringsprogrammet.

EU:s globala strategi drar upp riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i en allt mer instabil omvärld. Strategin innehåller ambitiösa målsättningar: att utveckla unionens försvar, påverka grannskapet, förbygga kriser och stärka internationell rätt.

Den globala strategin presenterar flera möjligheter till ett fördjupat försvarssamarbete. Ambitiösa initiativ av Finland, Frankrike, Tyskland och Italien tyder också på en vilja att framskrida i denna riktning. Storbritannien har framhållit att Europas säkerhet är i landets intresse också efter att landet träder ut ur EU.

Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.
Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow överlämnade avskedsbrevet till Donald Tusk.

Brexits följder för medborgarna

Resor

Storbritannien vill i framtiden själv bestämma om vem som får bo, arbeta eller till exempel studera i landet.

Varje land ansvarar för sina egna inresebestämmelser. Den brittiska regeringen har meddelat att landet inte kommer att kräva visering av EU-medborgare som reser till Storbritannien för kortare perioder. Läs mer om Storbritanniens inresebestämmelser efter brexit.

Ett giltigt pass gäller fortfarande som resehandling. Brexit utan avtal kan emellertid påverka hur länge passet måste vara i kraft efter resan.

 

Flytt till Storbritannien

Här hittar du information om Storbritanniens inresebestämmelser:

Det sker inga förändringar i EU-medborgares rättigheter, skyldigheter eller fria rörlighet så länge som Storbritannien ännu är medlem av EU.

Information om resor till Storbritannien (för t.ex. studier, arbete, familj eller turism) i det fall att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal:

Studier

Rättigheterna, skyldigheterna och den fria rörligheten för EU-medborgare som bor i Storbritannien förblir oförändrade medan förhandlingarna pågår. Medlemsstaterna förhandlar med Storbritannien om EU-medborgarnas uppehållsrätt i Storbritannien och brittiska medborgares uppehållsrätt i EU-länder.

I Storbritannien studerar det för närvarande hundratusentals personer från länder utanför EU. Efter utträdet kan kostnaderna för studier förändras, eftersom de brittiska universiteten för närvarande tar ut högre terminsavgifter för studerande från länder utanför EU än för studerande från EU-länderna. Mer aktuell information hittas på t. ex. hemsidan av Universities UK.

Mer Information om brexits följder för Erasmus-utbytesstudenter finns på undervisningsministeriets webbplats.

Frågor och svar – rättigheter för medborgare i EU-27 och i Storbritannien efter brexit enligt den gemensamma rapporten från EU:s och Storbritanniens förhandlare (Europeiska kommissionen 12.12.2017)

Följ oss