Månadens fråga: Ukraina vill gå med i EU. Hur fungerar det?
Ukraina lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap den 28 februari, det vill säga några dagar efter att Ryssland invaderade landet. På vilket sätt och hur snabbt är det möjligt för Ukraina att bli medlem i EU? Vi ställde frågan till forskaren Saila Heinikoski.
Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen får varje europeisk stat som respekterar och åtar sig att främja frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstaten ansöka om att bli medlem av unionen.
Unionen har utvidgat sig sju gånger. Nu har EU 27 medlemsländer, och de nuvarande kandidatländerna är Albanien, Island, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet. Potentiella kandidatländer som ännu inte beviljats kandidatlandstatus, är Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Ukraina, Moldavien och Georgien har däremot ansökt om medlemskap i EU efter Rysslands militära angrepp.
Europaparlamentet önskade redan i mars 2022 att Ukraina ska godkännas som kandidatland så snabbt som möjligt. Frågan är på agendan för EU-ledarnas toppmöte på midsommar. Att godkänna Ukraina som kandidatland och inleda medlemskapsförhandlingarna kräver ett enhälligt beslut i Europeiska rådet. Kommissionen har rekommenderat att både Ukraina och Moldavien godkänns som kandidatländer.
Först görs en jämförelse
Även om Ukraina får kandidatlandstatus finns det flera etapper kvar. Förhandlingarna börjar med en jämförelse av Ukrainas och EU:s lagstiftning, och då tar man också fram bedömningskriterierna. De egentliga förhandlingarna rör över 30 förhandlingskapitel, till exempel trafikpolitik, beskattning, finansiella tjänster, jordbruk och offentlig upphandling.
De viktigaste kriterierna för anslutning, det vill säga de så kallade Köpenhamnskriterierna, är att kandidatlandet har stabila demokratiska institutioner, en fungerande marknadsekonomi och att landet följer unionens lagstiftning. Först efter att alla kapitlen är godkända, utarbetar man ett anslutningsfördrag.
Brett godkännande krävs
Det krävs att majoriteten av parlamentet godkänner fördraget och att rådet är enhälligt innan fördraget kan undertecknas. Nästa steg är att fördraget ratificeras av alla medlemsländer och Ukraina, och först därefter kan fördraget träda i kraft och Ukraina bli medlem i EU.
Ett EU-medlemskap har fått allt större stöd i Ukraina i synnerhet när kriget bröt ut. Att bli ett kandidatland mitt i ett pågående krig kan också ha ett stort symboliskt värde. Det är dock möjligt att redan innan ett land kan bli godkänt som kandidat kan det krävas att landet genomför lagstiftningsreformer som bidrar till exempel till att genomföra rättsstatsprincipen och bekämpa korruption. Ukrainas president Zelenskyj har önskat att Ukraina ska godkännas som kandidatland så fort som möjligt. Han har också betonat hur viktigt det är med tanke på hela Europas framtid när Ryssland hotar Europas säkerhet. Kriget kan öka medlemsländernas vilja att inleda medlemsförhandlingarna med Ukraina, men det kan också bromsa upp både dem och lagstiftningsreformerna.
Ingen omkörningsfil
Det finns ingen genväg för att bli medlem i EU. I vilket fall som helst kommer förhandlingarna att ta flera år i anspråk. Finlands anslutningsprocess har varit allra snabbast, den tog mindre än tre år, men när vi tänker på dagens medlemskapsförhandlingar och på Ukrainas utgångsläge tar processen definitivt en längre tid. Till exempel Islands medlemskapsförhandlingar, som avbröts senare, tog över tre år i anspråk (2009–2013), trots att landet uppfyller en lång rad medlemskapskriterier redan nu. Endast 11 förhandlingskapitel hann godkännas och avslutas under den tiden.
En snabbare specialprocess för Ukraina kunde också leda till frustration och utsiktslöshet i länderna på västra Balkan, av vilka alla inte ens har godkänts som kandidatländer. Till exempel Bosnien och Hercegovina lämnade in sin medlemskapsansökan redan 2016, men landet har ännu inte godkänts som kandidatland. Landets ledning har uppmanat EU att EU samtidigt också ska godkänna Bosnien och Hercegovina som kandidat för att de rysslandssinnade krafterna inte ska få mera vatten på sin kvarn.
EU understöder starkt Ukrainas medlemskap
Redan det att man inleder förhandlingarna kan få Ukraina att se sig som en framtida EU-medlem, trots att utvidgningen inte framskridit på en lång tid. Kroatien anslöt sig till unionen 2013 och efter det har EU inte fått några nya medlemsländer, vilket kan ha väckt frustration mot medlemskapsprocessen i synnerhet på västra Balkan. Frankrike som snart lämnar ordförandeskapet har föreslagit att man inrättar en politisk gemenskap i Europa som hjälper att fördjupa samarbetet i synnerhet med länderna på västra Balkan och grannländerna i öst redan innan de antas som EU-medlemmar. Att få höra till en sådan politisk gemenskap redan under medlemskapsförhandlingarna kunde symboliskt sett vara viktigt för Ukraina.
En fördel för Ukraina är att utöver att medlemskapet fått understöd inom landet, understöder EU:s medlemsländer och institutioner också starkt godkännandet av Ukraina som kandidat. Kommissionen och parlamentet och de största medlemsländerna Tyskland, Frankrike och Italien förespråkar också Ukrainas kandidatstatus, likaså Europeiska ekonomiska och sociala kommittén som samtidigt påminde om medlemskapsutsikterna för länderna på västra Balkan.
Den verkliga möjligheten att kunna gå med i EU uppmuntrar kandidatländerna att genomföra reformer som främjar medborgarnas rättigheter, och det är också geopolitiskt sett en fördel för unionen.
Saila Heinikoski, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet
Läs mer:
