Tillgänglighetsverktyg

Bild: European Commission/Etienne Ansotte

EU:s budget

Storleken på Europeiska unionens budget som görs varje år är cirka en procent av EU-ländernas sammanräknade årliga bruttonationalprodukt.

EU-budgeten finansieras med EU:s så kallade egna medel, dvs. EU:s inkomster. EU:s traditionella egna medel består av tullar som tas ut för produkter som importeras från länder utanför EU. Numera utgörs den största delen av EU-inkomsterna av avgifter som betalas av medlemsstaterna baserade på deras bruttonationalprodukt. Därutöver får EU medel från mervärdesskattebaserade avgifter som finansieras av medlemsstaternas budgetar.

Rådet och parlamentet har budgetmakten

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd beslutar om EU:s årliga budget utgående från kommissionens förslag.

Innan budgetperioden löper ut föreslår Europeiska kommissionen en ny budget. Kommissionen presenterar det så kallade budgetrampaketet. Paketet innehåller framför allt följande rättsakter: en förordning om den fleråriga budgetramen där det fastställs i vilken utsträckning EU kan använda medel och ett beslut om egna medel som fastställer varifrån EU får sina inkomster. Kommissionen föreslår också sektorsspecifika program för den nya programperioden.

Allmänna rådet ansvarar för behandlingen av budgetrampaketet och bereder ett så kallat förhandlingspaket. I det föreslagna förhandlingspaketet har man samlat de teman där det mest sannolikt behövs politisk styrning av EU-ledarna. Målet är att underlätta beredningen av Europeiska rådets slutsatser om den fleråriga budgetramen. Förslaget till slutsatser läggs fram av Europeiska rådets ordförande. Det gör det möjligt för rådet att inta sin ståndpunkt eftersom det krävs enhällighet i beslutet.

Beslutsfattandet kräver ännu Europaparlamentets godkännande. Parlamentet kan godkänna eller förkasta rådets ståndpunkt, men får inte ändra den.

Besluten om EU:s egna medel kräver dessutom ratificering av alla medlemsländer, alltså godkännande och ikraftsättande.

Flerårig budgetram 2014–2020

Den så kallade fleråriga budgetramen utgör riktlinjerna för planeringen av EU:s finansiering och budgetdisciplinen. Med hjälp av budgetramen säkerställs förutsägbarheten av EU:s utgifter. De årliga budgetarna godkänns utgående från budgetramen.

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 indelas i utgiftskategorier som motsvarar de olika delområdena inom EU:s verksamhet: hållbar tillväxt och sysselsättning omfattar stödet av forskning, utbildning, innovationer och trafik- och energipolitik samt regional politik

  • Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa omfattar rättsliga och inrikes frågor, gränssäkerhet, invandrings- och asylpolitiken, kultur samt ungdoms-, konsument- och folkhälsofrågor.

 

  • Skydd och vård av naturtillgångar omfattar den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken, utveckling av landsbygden och miljöåtgärder.

 

  • EU som global aktör omfattar EU:s yttre verksamhet, som bistånd och humanitära åtgärder.

 

  • Övriga utgifter omfattar de administrativa kostnaderna och pensionerna för alla EU-organ samt Europaskolornas utgifter.

 

Flerårig budgetram 2021–2027

Vid Europeiska rådets extra möte i Bryssel nåddes tisdagen den 21 juli en överenskommelse om EU:s återhämtningspaket. Lösningen ger ekonomin i medlemsstaterna möjlighet att snabbt komma igång igen och påskyndar Europas återhämtning efter coronaviruset. I återhämtningspaketet ingår såväl den fleråriga budgetramen för 2021–2027 som ett återhämtningsinstrument.

Följ oss