Tillgänglighetsverktyg
Nästa val till Europaparlamentet hålls i maj 2019. Då väljs parlamentsledamöter för den kommande femårsperioden. Valet genomförs i varje medlemsstat enligt landets egen vallagstiftning. I Finland infaller valdagen den 26 maj och förhandsröstningen pågår den 15–21 maj i hemlandet och den 15–18 maj utomlands.
Läs meraVår nya artikelserie presenterar personer som arbetar för Finlands EU-ordförandeskap. Först ut är Anne Sjöholm som är kommunikationschef för EU-ärenden vid statsrådets kansli. Hon har upplevt Finlands tidigare EU-ordförandeskap i egenskap av journalist. Sjöholm berättar om principerna för ordförandeskapets kommunikation, varav öppenhet kommer först.
Utrikesministeriet har beviljat totalt 470 000 euro i statsunderstöd till 15 civilsamhällesorganisationer (CSO) för Europainformation. Utöver detta beviljades 100 000 euro för informationsverksamhet i anslutning till EU-valet.
Den 23 juni 2016 hölls det en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle förbli medlem i Europeiska unionen eller om det skulle lämna unionen. I valet röstade 52 % för ett utträde ur EU och 48 % för fortsatt EU-medlemskap.
”Beslutsfattandet i EU är beroende av medlemsländernas inbördes förtroende. Regeringarna måste vara villiga att kompromissa för den gemensamma linjens skull. Finland är en samvetsgrann EU-medlem: vi sätter oss grundligt in i olika ärenden, våra inlägg är omsorgsfullt beredda och grundade på fakta. Vi väljer samarbetsparter beroende på vilket ärende som behandlas”.
Läs boken på finska
”Finländarna har stort förtroende för EU-organen. År 1995 litade kring hälften av finländarna på dem och 2015 uppgick andelen till 75 procent. EU och den monetära unionen EMU bedöms utifrån den nytta och de ekonomiska aspekter som de medfört. Men finländarnas allmänt positiva attityd till EU tyder också på att medborgarna upplever att medlemskapet innebär att man så att säga sitter i samma båt, solidaritet.”
Läs boken på finska
”Finlands nationella beredning av EU-ärenden utnyttjar våra riksdagsledamoters kunnande och samstämmigheten över partigränserna i regeringen och i riksdagen. Vi söker nationellt samförstånd, eller åtminstone beslutsfattarnas samförstånd. På detta sätt får det lilla Finland en starkare förhandlingsposition i EU.”
Läs boken på finska
”När EU-medlemskapet diskuterades i början av 1990-talet stod det inte klart för särskilt många att det också innebar ett medlemskap i en valutaunion. De första åren som medlem av EMU hörde Finland till de ekonomiskt stabila EU-länderna med överskott. Sedan 2009 har situationen förändrats.”
Läs boken på finskaSnart är det EU-val. I Finland är valdagen den 26 maj, och förhandsröstningen börjar redan den 18 maj. EU-valet regleras genom EU:s vallag som innehåller de centrala gemensamma principerna för förfarandet. En av principerna gäller det proportionella valsättet, och en annan princip handlar om att en ledamot av Europaparlamentet inte samtidigt kan vara representant i ett nationellt parlament. Denna gång förutsätter förberedelserna inför valet också att man förbereder sig på Storbritanniens eventuella utträde ur EU.
Läs merSnart har man fått ihop det, FÅP eller Fem Års Paketet. Jag kikar i EU-agendan för hösten 2013 och ser välkända ord: Lampedusa (asylsökande), Syrien, Libyen, Ukraina, digital ekonomi, ungdomsarbetslöshet, utveckling av EMU. Nya meppar och kommissarier valdes 2014 och i alla EU-länder har hållits nationella val, men samma teman är fortfarande aktuella.
Europeiska unionens framtid dryftas i en Vitbok och EU:s roll i världen i en global strategi.
I egenskap av ordförande i Arktiska rådet 2017–2019 betonar Finland vikten av att genomföra klimatavtalet från Paris och beakta FN:s mål för hållbar utveckling i samarbetet i den arktiska regionen.
De viktigaste temana är miljöskydd, meteorologiskt samarbete, kommunikationsförbindelser och utbildningssamarbete.
