Tillgänglighetsverktyg
Utrikesministeriet har beviljat totalt 445 000 euro i statsunderstöd till 15 civilsamhällesorganisationer (CSO) för att sprida information om Europeiska unionen. Denna ansökningsomgång fick 21 organisationer för 23 olika projekt.
Världens gemensamma önskelista till julgubben är redan skriven för i år. På första plats ligger ett vaccin mot coronaviruset. Även läkemedel, nya behandlingsmetoder, mobilappar och en massa ny kunskap om coronaviruset ligger högt på listan.
Snart har man fått ihop det, FÅP eller Fem Års Paketet. Jag kikar i EU-agendan för hösten 2013 och ser välkända ord: Lampedusa (asylsökande), Syrien, Libyen, Ukraina, digital ekonomi, ungdomsarbetslöshet, utveckling av EMU. Nya meppar och kommissarier valdes 2014 och i alla EU-länder har hållits nationella val, men samma teman är fortfarande aktuella.
I diskussionen om EU:s försvarssamarbete har det under det senaste året förekommit flera förvirrande men viktiga bokstavskombinationer. En av dem fick mycket uppmärksamhet förra veckan, till och med i presidentvalsdebatten, eftersom EU:s utrikes- och försvarsministrar gav startskottet för det permanenta strukturerade samarbetet (Permanent structured cooperation, förkortat Pesco).
Intervjun publicerades först på webbplatsen för Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen den 2 november 2018.
Det sjudande, lättsamma och kaotiska Bryssel svepte med sig Päivi Wood för åtta år sedan. Nu arbetar hon som expert vid Europeiska kommissionen. Flera år tjänstgjorde hon vid Finlands ständiga representation vid EU, men sedan flyttade hon över till kommissionens generaldirektorat för transport. Snart är det åter dags att gå vidare då Päivi med familj återvänder till Finland. ”Jag kommer att sakna Bryssels kreativa kaos.”
Att jobba i Bryssel – tio finländares berättelser
Vi ställer månatligen frågor till beslutsfattare och sakkunniga om aktuella EU-teman.
Europeiska utrikestjänsten (på engelska European External Action Service, EEAS), formellt Europeiska avdelningen för yttre åtgärder, inledde sin verksamhet i januari 2011. Ett centralt mål när utrikestjänsten inrättades var att förbättra samstämmigheten och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder och skapa en permanent struktur för EU:s yttre förbindelser. Vi frågade enhetschef Matti Nissinen hur utrikestjänsten har utvecklats sedan den inrättades för tio år sedan.
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som nyligen fyllt 70 år, är en hörnsten i skyddet för de mänskliga rättigheterna i vår del av världen. Europakonventionen tryggar de mänskliga rättigheter som fastställs i konventionen för alla 47 medlemsstater i Europarådet. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) övervakar att parterna iakttar konventionen genom att behandla individuella och statliga klagomål som gäller påstådda kränkningar av rättigheter. Alla EU:s medlemsstater är parter i Europakonventionen, men själva Europeiska unionen är ännu inte det. Vi frågade människorättsrådgivaren Pilvi Rämä hur EU:s anslutning till Europakonventionen framskrider.
Den 23 september offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag till en reform av Europeiska unionens gemensamma asylsystem och migrationspolitik. Det har länge saknats en gemensam överenskommelse om invandrings- och asylfrågor i EU. Vi bad Anna-Kaisa Hiltunen vid Utrikespolitiska institutet redogöra för de ändringar som gjorts i asylpolitiken.
EU-ländernas stats- och regeringschefer enades i slutet av juli om ett paket på 1 824,3 miljarder euro, som består av budgeten för 2021–2027 på 1 074,3 miljarder euro och en återhämtningsinsats på 750 miljarder euro som svar på coronakrisen. Paketet måste godkännas inom detta år i EU-ländernas parlament, och i Finland inleds behandlingen i riksdagen i september. Vi frågade forskaren Antti Ronkainen om återhämtningspaketets betydelse.