Månadens fråga: Hur gynnas vi av EU:s reglering av den digitala miljön?
Månadens fråga besvaras denna gång av temachef Kristo Lehtonen:
Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR) trädde i kraft 2018. Efter det har det kommit en rad ambitiösa lagstiftningsförslag som ska reglera onlinetjänster, såsom sociala medieplattformar och webbaserade sökmotorer. Vi kan gott tala om en ”flodvåg” av regler inom den datadrivna ekonomin.
Den nya lagstiftningen anses styra utvecklingen av Europas digitala ekonomi på ett gynnsamt sätt och i bästa falla fungera som exempel också när det gäller att styra den globala ekonomin mot en rättvisare datadriven ekonomi. I dagens datadrivna ekonomi har de digitala jättarna en överlägsen roll gentemot individens och samhällets intressen.
Världens värdefullaste företag är globala teknikjättar, och deras värde bygger på data de fått av oss. Med regleringen vill man ge oss mer rätt att kontrollera de uppgifter som företagen samlat in om oss eller över de uppgifter vi har bidragit till att skapa.
Vi får större rätt att kontrollera våra egna data
Till exempel dataakten förbättrar betydligt vår kontrollrätt. Om du har medverkat i att skapa data, ska du enligt dataakten ha rätt att få tillgång till och rätt att dela med dig av informationen till tredje parter.
En elbil som samlar in data
Nya bilar, till exempel elbilar, samlar in en massa data. Om du kör en sådan bil, är du med och skapar data. Enligt dataakten har du rättigheter när det gäller denna information.
Dagens bilar är som datorer som samlar in en väldigt stor massa data om bilen, föraren och trafiken. Enligt dataakten får bilens ägare om hen så önskar dela med sig av den insamlade informationen till exempel till firmor som erbjuder bilservice.
Hatretorik på webben
Rättsakten om digitala tjänster ger nya rättigheter i onlinemiljön. Med stöd av denna föreslagna rättsakt får du anmäla olagligt innehåll eller bestrida vissa beslut av tjänsteleverantörer.
Vi tar ett exempel. En person som hör till en minoritetsgrupp har ett konto i sociala medier. En dag märker personen att efter att hen publicerat inlägg som stödjer ett visst politiskt tema har någon lagt ut hens bilder och skrivit nedsättande kommentarer om hen. Rättsakten om digitala tjänster ger denna person rätt att anmäla detta olagliga innehåll genom mekanismen för anmälan och åtgärd. Med olagligt innehåll kan avses till exempel hatretorik eller nedsättande innehåll.
Kristo Lehtonen
Temachef, SITRA
Läs mera om paketet för digitala tjänster:
Paketet för digitala tjänster
Paketet för digitala tjänster är EU:s svar på behovet av att reglera den digitala miljön. De två lagstiftningsakterna i paketet syftar till att fastställa åtgärder för att skydda användarna och samtidigt stödja innovation i den digitala ekonomin.
Rättsakten om digitala tjänster (Digital Services Act, DSA) syftar till att skydda EU-medborgarnas grundläggande rättigheter online. Rättsakten om digitala marknader (Digital Markets Act, DMA) har som mål att skapa lika villkor för företagen i EU genom reglering av teknikjättarna.
Rättsakten om digitala tjänster
I rättsakten om digitala tjänster fastställs principen att det som är olagligt offline också måste vara olagligt online. Rättsakten syftar till skydda den digitala miljön mot spridning av olagligt innehåll och att skydda användarnas grundläggande rättigheter.
I rättsakten fastställs ansvarsskyldighet för till exempel onlineplattformar, såsom sociala medier, marknadsplatser och plattformar som tillhandahåller turist- och inkvarteringstjänster. De ska bland annat motverka spridning av olagligt innehåll och desinformation på nätet. Skyldigheterna är proportionella med plattformarnas storlek och de risker de skapar.
Kraven på mycket stora onlineplattformar och sökmotorer är strängare. Tjänster med fler än 45 miljoner aktiva användare i EU ingår i kategorin mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer.
Rättsakten om digitala marknader
Rättsakten om digitala marknader har som mål att garantera lika villkor för alla företag inom den digitala sektorn, oavsett storlek.
I rättsakten fastställs tydliga regler för stora onlineplattformar. Syftet med rättsakten är att se till att inga stora onlineplattformar agerar grindvakt, det vill säga en privat aktör som beslutar om regler på digitala marknader genom kontroll av minst en så kallad central plattformstjänst.
Dessa centrala plattformstjänster omfattar förmedlingstjänster online, såsom marknadsplatser och appbutiker, sökmotorer, sociala medier, molntjänster och annonseringstjänster.
Grindvakterna får till exempel inte rangordna sina egna produkter eller tjänster mer förmånligt än andra marknadsaktörers produkter eller tjänster, erbjuda konsumenter bara sitt eget betalningssystem eller använda de privata uppgifter de samlat in under tjänsten för en annan tjänst.
Paketet för digitala tjänster (Europeiska unionens råd)
Europeiska unionens råd, pressmeddelande, 23 april 2022
Nästa steg
Rättsakten om digitala marknader godkänd både i parlamentet och rådet
Rättsakten om digitala tjänster godkänd i parlamentet, rådets beslut förvänts i september 2022.
