Månadens fråga: Hurdan är EU:s nyaste medlemsstat?

Vi ställer månatligen frågor till beslutsfattare och sakkunniga om aktuella EU-teman. Den här gången frågar vi om det nya medlemslandet Kroatien och om svårigheterna i EU:s utvidgning ur Regionkommitténs synvinkel. På frågorna svarade Pauliina Haijanen, ordförande för Regionkommitténs Finländska delegation. Hon har varit med i Regionkommitténs arbetsgrupp för beredandet av Kroatiens intåg i unionen.

 Hurdan är EU:s nyaste medlemsstat?

 Vacker och tilltalande; klara och rena vatten samt trevliga människor. Jugoslaviens president Tito var kroat och han såg på Kroatien med speciella ögon. Det betydde bl.a. att man redan i början på 1960-talet började utveckla turismen i Kroatien och man förhöll sig föraktfullt till den miljöförorenande industrin.

Kroaterna betraktar sig själva som centraleuropéer. De anser sig själva ha varit Europas sköld mot ”muslimknytnäven”. Formen av Kroatiens södra gräns påminner om detta.

Ordförande för regionalkommitténs finländska delegation Pauliina Haijanen.Foto: Egentliga Finlands förbund

Kroaterna är väldigt medvetna om deras historia och traditioner – museer av alla slag, t.ex. ”Museum of Broken Relationship” i Zagreb, – vem som helst som är intresserad kan skicka dit material om sina egna sorgligt upplevda händelser i livet.

Efter att Finland gick med i unionen har EU välkomnat nya medlemmar tre gånger. Vilka tidigare utvidganden har synats i Regionkommitténs arbete?

Den stora utvidgningen österut (2004) ändrade på EU:s verksamhet på ett stort sätt. Tidigare var det lätt att känna medlemsstaternas representanter, men då kom en stor grupp människor med som kommunikationen inte var så enkel med.

Efter den stora utvidgningen talade man hela tiden om pengar. En föreställning om att EU bara var en pajatso, varifrån pengar skulle flöda till alla föddes. Av detta kommer jag att tänka på talturen av Nikosias kommundirektör i Regionkommittén innan Cyperns medlemskap. Han kritiserade starkt medlemsstaternas politik som handlade om pengafördelning och efterlyste europeiskt kulturarv och europeiska värderingar. Det vore bra ifall dessa saker efterlystes mer.

Hurdana är utmaningarna för det nya medlemslandet, speciellt vad gäller regional- och lokalförvaltning?

I arbetsgruppen för Kroatien presenterade jag Finlands lokal- och regionalförvaltningssystem samt kommunala tjänsters produktion. Dessutom har jag klargjort för gruppen om Finlands erfarenheter vad gäller förvaltningen av strukturfonder efter inträdet i EU. Det största intresset från Kroatien riktades just till hur man verkställer och gör nytta av EU-finansieringen och EU-programmen på såväl regional- som lokalnivå. De främsta problemen som uppstod var korruption, luckor i rättssystemet samt en svag lokalförvaltning.

Utlåtandet, som jag formulerade till sammans med Istria landskapsdirektör Ivan Jakovcic, innehöll rekommendationer om hur Kroatiens lokal- och regionalmyndigheter så bra som möjligt kunde delta i europeisk strukturpolitik. Rekommendationerna godkändes i Regionkommittén i november 2011. Beskrivande är att under formulerandet av dessa rekommendationer lyckades jag inte, trots begäran, få ett utlåtande av Kroatiens kommunförbund, även om ett sådant redan då hade grundats.