MÅNADENS FRÅGA: Är fattigdomen ett säkerhetshot i Europa?
Europainformationen ställer varje månad frågor till beslutsfattare och sakkunniga om aktuella EU-teman. Den här gången gäller frågan säkerhet och frågan går till inrikesminister Päivi Räsänen.
– Fattigdomen är ett säkerhetshot överallt i världen. Fattigdomen ökar risken för människor att råka ut för våld och andra brott. Den ökar också risken att börja begå brott, i synnerhet då brott är ett sätt skaffa sig utkomst och andra möjligheter att klara sig i livet till exempel då detta är omöjligt genom arbete eller utbildning.
– Fattigdomen har många ansikten. I världens allra minst utvecklade länder är fattigdomen absolut. Människorna använder största delen av sina krafter för att klara av det dagliga livet, och alltid räcker inte ens det. Vid jämförelser av säkerhetsläget i olika länder är de fattigaste länderna ofta också mycket otrygga, där förekommer ofta korruption, brott och våld. Speciellt de mest utsatta människorna har få möjligheter att kräva sina rättigheter och det försvagar deras förtroende för rättsstaten.
– I välutvecklade länder är fattigdomen relativ. I dessa länder klarar även de allra fattigaste sig rätt bra ekonomiskt jämfört med de allra fattigaste i världen. Men de upplever ändå fattigdomen på samma sätt, eftersom de jämför sin situation med dem som har det bättre. Fattigdom, lottlöshet och marginalisering bildar ett komplext sammanhang där de olika delarna stärker varandra. Till exempel förekomsten av våld påverkas på strukturell nivå av välfärdsnivån, utslagning, tillgång till alkohol och stödnätverk.
– Fattiga människor har ofta en större risk än andra att börja begå brott eller bli utsatta för våld. De har ofta sämre hälsa än dem som är mer välbärgade och detta ökar risken att råka ut för olyckor. I Finland har det under de senaste åren gjorts flera undersökningar som bekräftar det som ovan sagts. Det är troligt att fattigdomen påverkar människors trygghet och hur de upplever tryggheten på samma sätt i alla europeiska länder. Fattigdomen slår ännu hårdare i de länder där den sociala tryggheten är svag och arbetslöshetsskyddet dåligt.
– Fattigdomen ökar risken för att människor ska bli utnyttjade av andra. De flagrantaste exemplen på detta är människohandeln. De allra flesta av dem som blir offer för människohandel hör till fattigaste i samhället. De har små möjligheter att själva påverka sin situation och styra sitt liv. Det kan dras med i kriminell verksamhet, varvid deras situation är mycket svår – samtidigt som de begår brott är det också offer. Det anses ofta att offren för människohandel kommer till Europa från andra länder. Det stämmer inte. En stor del av människohandeln sker inom Europa; européer säljer andra européer.
– Människohandeln är ofta antingen sexhandel eller utnyttjande för arbete. Utnyttjande inom arbetslivet försämrar säkerheten för alla arbetstagare, eftersom arbetsgivare som anställer svart arbetskraft inte uppfyller sina lagstadgade arbetarskyddsskyldigheter. Antalet olycksfall ökar och betydelsen av arbetarskyddet kan försvagas i hela samhället.
– Flest brott begås i ungdomen och speciellt de unga männens relativa andel både som brottsutövare och brottsoffer är stor. Fattigdom och arbetslöshet ökar unga mäns perspektivlöshet, vilket kan leda till brottslighet och annat beteende som ökar otryggheten i samhället. Inom Europeiska unionen är ungdomsarbetslösheten för närvarande i genomsnitt 23,5 procent. Högst är den i Grekland, över 57 procent, och lägst i Tyskland, under 8 procent. I fler än sju medlemsländer är över 30 procent av de unga utan arbete. Om en ung person länge är utan arbete kan han eller hon marginaliseras och inte lyckas komma in i arbetslivet ens när det ekonomiska läget blir bättre. Nya årsklasser kommer varje år ut på arbetsmarknaden och unga personer som länge varit arbetslösa måste konkurrera om jobben med dem.
– I yttersta fall kan arbetslöshet och avsaknaden av framtidsmöjligheter leda till att ungdomar ansluter sig till våldsbenägna extrema rörelser, som använder våld för att uppnå sina syften. Våldsbenägna extremrörelser rekryterar nya medlemmar framför allt bland ungdomar som är mest utsatta. Fattigdom och perspektivlöshet kan vara viktiga orsaker till att ungdomar finner innehåll i livet och enkla lösningar på svåra frågor inom ytterlighetsrörelser. Det senaste exemplet på detta är Grekland där våld som utövas av extrema rörelser har ökat betydligt. Det här våldet utgör ett hot mot det demokratiska systemet, människornas trygghet och deras känsla av trygghet.
