Tillgänglighetsverktyg

Bild: Laura Kotila/valtioneuvoston kanslia

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 5.12.2017

Månadens fråga: Hur framskrider frihandeln i EU?

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen svarar:

Inför Världshandelsorganisationen WTO:s ministerkonferens i december har flera multilaterala handelsförhandlingar låst sig, än en gång. Protektionismen lyfter sitt huvud och hotet om handelskrig har tyvärr åter blivit en del av den handelspolitiska retoriken. Det här syns särskilt i den politik som förs av Förenta staternas nuvarande administration, men inte heller här i Europa är vi immuna mot protektionistiska tankegångar.

Samtidigt har de globala värdekedjorna utvecklats så att protektionistiska åtgärder har långtgående konsekvenser. Enligt en studie av ETLA som offentliggjordes i oktober kan Finland till exempel förlora upp till 180 miljoner euro i mervärde om Förenta staterna höjer sina tullar mot Mexiko och Kina. Det skulle ha en direkt inverkan på finländska exportföretag och därigenom på våra arbetsplatser.

De som försvarar ett öppet och regelbaserat handelssystem behövs mer än någonsin. Det är därför ett av mina främsta mål som minister att bevara Finlands höga profil som en förespråkare av frihandel och på det sättet skydda de finländska företagens intressen och finländska arbetsplatser.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen på Malta i informellt möte mellan EU:s handelsministrar. Foto: EU2017MT

Vi kan inte göra det ensamma, vi är beroende av en ambitiös handelspolitik i EU. När WTO-förhandlingarna stampar på ställe måste vi gå vidare med våra bilaterala och regionala handelsavtal.

Man kan alltid hoppas att Washington ska vakna upp och inse att vi inte kan vrida klockan tillbaka eller återfå förlorade arbetstillfällen genom protektionism – tvärtom.

EU har ett omfattande nätverk av pågående frihandelsförhandlingar. En del av förhandlingarna har dragit oskäligt ut på tiden och EU:s förmåga att nå konkreta resultat har på goda grunder ifrågasatts. Om handelsavtalen kunde delas in i en del om traditionella handelsfrågor och en skild del om investeringar skulle det vara ett viktigt steg framåt. På det sättet kunde den egentliga handelsdelen drivas igenom snabbare bland medlemsstaterna med kvalificerade majoritet utan att vi skulle vara tvungna att vänta i årtal på nationella ratificeringar. Avtalet mellan EU och Japan är det första som EU beslutat dela upp på detta vis och Finland kommer att förespråka denna modell också i framtiden.

Handelsavtalet CETA mellan EU och Kanada är EU:s hittills mest ambitiösa handelsavtal. Finländska företag drar konkret nytta av avtalet, till exempel att tullavgifterna avskaffas och marknaden för tjänsteupphandling öppnas.

I Asien är förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och Japan på slutrakan. Japan är efter Kina EU:s viktgaste handelspartner i Asien och vår sjätte största handelspartner globalt. EU får ett försprång på den japanska marknaden i förhållande till Förenta staterna, som inte har ett handelsavtal med Japan.

Finlands viktigaste exportprodukter kommer från skogsindustrin, särskilt sågtimmer, och från plast- och kemiindustrin. Handeln med alla dessa produkter avregleras, skogsindustrins produkter efter en övergångstid på sju år. Livsmedelsmarknaden avregleras vilket medför nya möjligheter för finländska livsmedelsexportörer.

EU har redan länge förhandlat med det sydamerikanska handelsområdet Mercosur (Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay) om ett frihandelsavtal. Dessa förhandlingar är också på slutrakan, men det behövs ännu lite politisk vilja för att komma i mål. Mercosur har ännu inga frihandelsarrangemang med stora industristater, så avtalet skulle erbjuda EU stora fördelar i förhållande till andra handelspartner.

Också handelsavtalen med Chile och Mexiko håller på att uppdateras. Förhandlingar med Australien och Nya Zeeland håller på att inledas.

När Förenta staterna drar sig tillbaka i den internationella handelspolitiken ger det EU en möjlighet att agera vägvisare när det gäller att utforma den internationella handeln. Det är i de finländska företagens intresse att EU kan möta denna utmaning.

Kommissionens förslag från i höstas om en översyn av de strategiska investeringarna ställer EU på prov. I vilken riktning förslaget utvecklas av medlemsstaterna skickar en signal åt våra partner om EU i framtiden tar en ledarroll eller ger efter för protektionismen.

 

Följ oss