Ett år kvar till EU-valet – vad förändras?
Följande val till Europaparlamentet hålls om mindre än ett år. Storbritanniens utträde ur EU medför förändringar i valet.
EU-valet hålls vart femte år. Genom valet väljs ledamöter till Europaparlamentet. Parlamentet är den enda EU-institutionen dit medborgarna väljer sina representanter genom direkt val. I det förra valet valdes totalt 751 ledamöter till Europaparlamentet.
Ska Storbritanniens platser delas mellan de kvarblivande medlemsstaterna?
Det sker förändringar i parlamentets sammansättning när Storbritannien går ut ur EU. Europaparlamentet har föreslagit att antalet parlamentsledamöter ska minskas till 705 ledamöter. Enligt förslaget ska de 73 platser som blir lediga efter Storbritanniens utträde delvis delas upp mellan de kvarblivande medlemsstaterna. En del av platserna ska sparas för framtida medlemsstater eftersom det för närvarande får finnas max 751 ledamöter i parlamentet enligt EU:s grundfördrag.
Finland skulle enligt parlamentets förslag vara ett av de länder som får fler platser. I valet 2013 fick Finland välja 13 parlamentsledamöter och enligt förslaget skulle Finland få en plats till, totalt 14. Andra länder som eventuellt får fler platser i parlamentet är Sverige, Danmark, Spanien och Frankrike.
Parlamentets förslag måste få enhälligt stöd av medlemsstaternas statschefer för att kunna verkställas.
Nej till transnationella kandidatlistor, ja till spetskandidater
Transnationella kandidatlistor diskuteras med jämna mellanrum och nu har de åter kommit upp. Förespråkarna av transnationella listor tror att man med hjälp av listorna skulle få med enhetliga EU-val, som nu genomförs på väldigt olika sätt i de olika medlemsstaterna. Transnationella listor har också försvarats med hänvisning till att de skulle öka de europeiska partiernas synlighet. Det finns också förhoppningar om att listorna skulle öka medborgarnas intresse för EU-politiken.
Enligt dem som motsätter sig transnationella listor gynnar listorna stora länder på bekostnad av de små, till exempel Finland. Det finns också farhågor om att klyftan mellan parlamentsledamöterna och medborgarna skulle bli ännu större.
Listorna kommer knappast att tas i bruk under det kommande valet eftersom parlamentet röstade mot transnationella listor med rösterna 368–274 den 7 februari i år.
Idén med så kallade spetskandidater går ut på att de europeiska partierna ska utnämna sina kandidater till den kommande kommissionens ledning innan EU-valet. Detta förfarande kommer sannolikt att tillämpas i nästa val eftersom alla de största europeiska partierna har meddelat att de kommer att ställa upp spetskandidater inför valet 2019. Parlamentsledamöterna har också meddelat att Europaparlamentet inte ämnar godkänna andra ordförandekandidater till kommissionen än de som utnämnts till spetskandidater innan valet.
Hur Europaparlamentets arbetsordning och valet sist och slutligen ser ut vet vi med säkerhet först när medlemsstaternas ledare samlats och godkänt förslaget.
Läs mer:
EU elections: how many MEPs will each country get in 2019?
