Tillgänglighetsverktyg

Bild: Euroopan komissio
Aktuellt 4.12.2018

Månadens fråga: Vad är att vänta inom migrations- och asylpolitiken under Finlands EU-ordförandeskap, migrationsdirektör Tuomo Kurri?

Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd börjar i juli 2019. Finlands två tidigare ordförandeskap 1999 och 2006 har visserligen gett oss erfarenhet, men världen ser i dag helt annorlunda ut också när det gäller beredningen av migrationsärenden. Orsaken till det här är särskilt de senaste årens europeiska migrationskris.

Maahanmuuttojohtaja Tuomo Kurri. Kuva: sisäministeriö.
Migrationsdirektör Tuomo Kurri. Foto: inrikesministeriet.
.

Omarbetningen av EU:s asylsystem pågår fortfarande och ingen helhetslösning har hittats. Dels har man kommit långt, dels är läget mer eller mindre låst. Under den gångna hösten har kommissionen lagt fram nya förslag. I maj i nästa år hålls Europaparlamentsval och det är fortfarande mycket svårt att förutsäga vilka ärenden som eventuellt har slutförts före det. Det här är av central betydelse när vi planerar vårt ordförandeskaps möten och de frågor som ska behandlas på dem.

Den svåraste frågan gäller solidariteten mellan medlemsstaterna, till exempel frågan hur asylsökande ska omfördelas mellan medlemsstaterna. Men det är bra att komma ihåg att medlemsstaterna dock är överens om väldigt många saker. Till exempel effektiviseringen av återvändandepolitiken är en gemensam, stor utmaning. Och man försöker framför allt tillsammans hitta en lösning på den genom att intensifiera samarbetet med de centrala ursprungs- och transitländerna.

När man ser framåt finns det skäl att komma ihåg att även i migrationsfrågor framhävs hela tiden betydelsen av yttre förbindelser och internationellt samarbete. Det här kommer att vara ännu tydligare i framtiden. De yttre förbindelserna är av betydelse för ett brett spektrum av åtgärder, som sträcker sig från aktuellt operativt samarbete (t.ex. informationsutbyte) till långsiktiga mål inom exempelvis utvecklingspolitiken.

Med tanke på hanteringen av migrationsströmmarna måste tyngdpunkten i verksamheten kraftigt förflyttas utanför unionens yttre gränser, så att asylsökandekrisen 2015 inte upprepas. I framtiden planeras olika regionala arrangemang utanför EU, vilket förutsätter ett mycket starkt samarbete mellan staterna. Att hålla migrationen under kontroll ligger även i de centrala transitländernas intresse.

Omplacering av flyktingar, dvs. mottagning av kvotflyktingar, är också en del av ett mer kontrollerat system för internationellt skydd. Att ta emot kvotflyktingar är ett effektivt och verksamt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna, eftersom behovet av skydd och förutsättningarna för vistelse utreds redan innan flyktingarna kommer till Europa.

Har ordförandelandet inflytande?

Finland har som ordförande genuina möjligheter att påverka ärendebehandlingen. Största delen av ärendena är redan under behandling, t.ex. omarbetningen av asylsystemet och effektiviseringen av återvändandepolitiken. Inreseläget är fortsättningsvis mycket oberäkneligt och kan snabbt förändras. Man bör snabbt uppnå samförstånd om de förslag som har lagts fram, så att de omorganiseringar som behövs kan genomföras. I samband med genomförandet kan man bedöma vilka behov att vidareutveckla unionens migrations- och asylpolitik som finns, så att den beaktar de kommande årtiondenas migrationstryck som orsakas av befolkningstillväxten och klimatförändringen. Arbetet fortsätter.

Tuomo Kurri
Migrationsdirektör

 

 

Följ oss