Månadens fråga: Liisa Jaakonsaari, hur har det 25-åriga EU-medlemskapet förändrat Finland?
Med början den 1 januari 2020 har Finland varit EU-medlem redan i 25 år. För att fira jubileumsåret svarar politikerveteranden, den tidigare europarlamentarikern och ministern Liisa Jaakonsaari på vår månadens fråga om effekterna av Finlands EU-medlemskap:
Finland har internationaliserats
Finland är inte längre något märkligt, litet och avlägset land mellan öst och väst, utan ett europeiskt land som deltar fullt ut i utvecklingen av Europa. Vi har mycket att ge andra EU-länder, men vi har också mycket att lära av de andra länderna.
Finland har internationaliserats påtagligt under de senaste 25 åren. En uppsjö av finländska studenter, skolelever och lärare har deltagit i till exempel Erasmus-programmen. Svårmätbart, men samtidigt betydelsefullt är det att Finland på motsvarande sätt lockat unga från Tyskland, Frankrike, Italien och andra EU-länder att bekanta sig med och studera i Finland. Som parlamentsledamot hade jag också en italiensk ung person på Erasmusutbyte i Åbo som praktikant. Nu arbetar denna finsktalande italienare vid kommissionen.
Också finländska företag har internationaliserats och deltar fullt ut i den inre marknaden. Utan en europeisk inre marknad skulle vi i Finland ha en betydligt lägre levnadsstandard. Man borde bara tala om den inre marknadens betydelse och ytterligare undersöka dess betydelse.
Det är bra att komma ihåg att Europapolitiken inte är någon mystisk ”utrikespolitik”, utan i själva verket hundratals, för att inte säga, tusentals samarbetsprojekt med olika aktörer.
Att betrakta EU:s politik som ”utrikespolitik” är ett stort misstag och ett grovt missförstånd. Man föreställer sig att till exempel europaparlamentarikerna och andra invigda i EU-frågor ”där i Europa” är från en annan planet än oss vanliga dödliga.
Exakt samma saker behandlas där som i Finlands riksdag. Det finns inga exakta uppgifter, men uppskattningsvis hälften av riksdagens lagstiftning utgår från EU-förordningar eller direktiv.
Europaparlamentet fattar beslut om frågor som rör arbete, rörlighet, studier och bekämpning av klimatförändringen. Också frågor som gäller arbetslivet är centrala. En rättvis inre marknad kräver rättvisa arbetsmarknader, konsumentskydd och gemensamma miljönormer. Det är inte rättvist att skaffa sig konkurrensfördelar genom att kringgå dessa.
Det är beklagligt att nationalismen åter har blossat upp. Det blir inte bättre av att kalla nationalism för ”patriotism”. En framväxande nationalism, oavsett namn, är farlig och skrämmande. Nationalismen har startat två världskrig i Europa. En gång i tiden gav samma tankesätt upphov till kolonialismen, vars verkningar orsakar kriser i Afrika än i dag.
Liisa Jaakonsaari
