Tysklands EU-ordförandeskap präglas av coronakrisen
Ordförandeskapet i EU övergår från Kroatien till Tyskland den 1 juli 2020 och samtidigt tar en ny ordförandeskapstrio över. Det är redan Tysklands tolfte EU-ordförandeskap. Ordförandeskapet präglas av den globala kris som orsakats av coronaviruset och de åtgärder som krävs för att stimulera EU:s ekonomi. I ordförandetrion 2020–2021 ingår även Portugal och Slovenien. Ländernas gemensamma mål är att utveckla ett starkare, jämlikare och hållbarare Europa.
Gemensamma riktlinjer för tre ordförandeskap
Varje EU-land innehar i tur och ordning ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna så att ett land innehar ordförandeskapet i rådet under sex månader. I och med Lissabonfördraget infördes systemet med att de tre länder som innehar ordförandeskapet efter varandra utgör en trio. Länderna i trion har egna program för sina ordförandeskap, men de utarbetar också en gemensam långsiktig plan och samarbetar på flera sätt.
Coronakrisen och klimatfrågor på agendan
Under sitt ordförandeskap kommer Tyskland att fokusera på kampen mot coronaviruset. Ordförandeskapet har till och med kallats ”corona-ordförandeskapet” och Tyskland kommer först och främst att koncentrera sig på Europas ekonomi, som krisen tärt på. Målet är att komma överens om den fleråriga budgetramen, det vill säga EU:s budget för perioden 2021–2027, och om en återhämtningsfond i anslutning till den. Även klimatfrågor kommer att vara på agendan under Tysklands ordförandeskap. Tyskland har också utnämnt digitaliseringen och stärkandet av EU:s roll till teman som landet ska främja under sitt ordförandeskap.
Ordförandetrion satsar på hållbarhet, den inre marknaden och cyberhot.
Tyskland tar över ordförandeskapet i juli och samarbetar samtidigt intensivt med de två andra länderna i ordförandetrion, Portugal och Slovenien. I trions gemensamma program framträder europeiska värden som jämlikhet och de mänskliga rättigheterna.
Länderna vill också säkerställa en digital utveckling som respekterar de mänskliga rättigheterna och skyddar medborgarna från skadlig aktivitet och desinformation på nätet. I synnerhet arbetslivets digitalisering kommer att synas på agendan. Länderna vill också fortsätta bygga ett klimatneutralt och grönt Europa och kombinera klimatmålen med en hållbar och konkurrenskraftig inre marknad.
