EU enades om rättsstatsmekanismen och skärpte klimatmålet
Statsrådets kommunikationsavdelning 11.12.2020
784/2020
Europeiska rådet, som sammanträdde i Bryssel den 10–11 december, har nått en överenskommelse i fråga om rättsstatsmekanismen. Rådet kom också överens om att skärpa EU:s utsläppsminskningsmål. Därtill antog Europeiska rådet slutsatser om Turkiets verksamhet och situationen i östra Medelhavsområdet. EU-ländernas ledare enades också om intensivare samarbete för att besegra coronapandemin. Statsminister Sanna Marin företrädde Finland vid mötet.
Europeiska rådet nådde en överenskommelse om hur mottagande av EU-medel ska kopplas till respekt för rättsstatsprincipen. Mekanismen för villkorlighet mellan mottagande av EU-medel och respekt för rättsstatsprincipen är en betydande reform. Den stärker den gemensamma värdegrunden och skyddar unionens budget och medel. Den nya mekanismen är viktig med tanke på en välfungerande, godtagbar och trovärdig union.
Tack vare den uppnådda överenskommelsen kan Europaparlamentet och rådet färdigställa EU:s fleråriga budgetram och återhämtningspaket, som Europeiska rådet enades om i juli. Därmed kan stödfinansieringen i anslutning till coronakrisen och finansieringsprogrammen enligt den nya budgetramen sättas i gång.
Finland framhöll vikten av att den förordningstext som redan hade förhandlats fram med Europaparlamentet inte öppnas upp. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet i enlighet med förordningen är av central betydelse. Rättsstatsmekanismen och främjandet av rättsstatsprincipen överlag var en av de viktigaste prioriteringarna för Finland under ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, som avslutades för snart ett år sedan.
Europeiska rådet enades om ett nytt, striktare utsläppsminskningsmål för EU. Unionen förbinder sig att till 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Tidigare var målet 40 procent. Det nya utsläppsminskningsmålet är ett etappmål i EU:s mål att bli klimatneutralt till 2050. EU:s nya åtagande presenteras vid FN:s klimatkonferens lördagen den 12 december.
Finland har drivit på en skärpning av EU:s klimatmål och är nöjt med lösningen. Finland anser det vara viktigt att det nya målet på minst 55 procent i första hand nås genom minskade utsläpp. Finland understryker också att alla medlemsländer bör delta i genomförandet av EU-målet.
När det gäller coronapandemin konstaterade EU-ländernas ledare att den epidemiologiska situationen är svår. Europeiska rådet kom därför överens om att fördjupa samarbetet. Det är ytterst viktigt att förhindra nya epidemivågor och säkerställa tillgången till och en snabb distribution av vaccin till medborgarna i enlighet med medlemsländernas vaccinationsprogram.
Europeiska rådet diskuterade också förbindelserna mellan EU och Turkiet. Europeiska rådet uppmanar rådet att skärpa de restriktiva åtgärderna mot dem som deltar i olovlig borrningsverksamhet i östra Medelhavsområdet. EU-ländernas ledare ska återkomma till frågan om förbindelserna med Turkiet senast i mars 2021.
EU-ländernas ledare beslutade också att förlänga de restriktiva åtgärder som införts med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.
Europeiska rådet behandlade också förbindelserna mellan EU och Förenta staterna. EU-ländernas ledare anser att unionen bör bygga upp öppna och nära samarbetsrelationer med Förenta staternas framtida förvaltning. Det är viktigt att Förenta staterna förbinder sig till ett regelbaserat internationellt system och multilateralt samarbete för att svara på globala utmaningar och främja en hållbar utveckling.
Vid eurotoppmötet på fredag fastställdes den överenskommelse som eurogruppen tidigare nått i fråga om reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen och ett tidigarelagt införande av säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden. Eurotoppmötet drog också upp riktlinjer för fortsatta åtgärder i fråga om fördjupandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen.
Europeiska rådet fördömde skarpt de senaste terrorattackerna på olika håll i Europa. EU-ländernas ledare fastställde att polissamarbetet och det rättsliga samarbetet samt samordningen inom EU ska stärkas. I synnerhet extremtänkande och propaganda som sprids på nätet måste kunna bekämpas ännu effektivare.
Ytterligare information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för Europafrågor, tfn 050 468 5949, Tuulia Pitkänen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 0295 160 231, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli
