Bild: Bild: Karoliina Vuorenmäki/Finlands Bank
Aktuellt 8.2.2022

Hur ser framtiden ut för den 20-åriga euron?

I början av 2002 tog Finland tillsammans med elva andra EU-länder i bruk eurosedlar och euromynt. Vi frågade Finlands Banks generaldirektör Olli Rehn hur ser framtiden ut för den 20-åriga euron:

Eurosedlar och euromynt togs i användning en kall frostnatt i Helsingfors den 1 januari 2002. Något om euros ställning säger det att därefter har euro blivit valuta för sju nya länder. I dag är den gemensamma valutan euro officiell valuta i 19 länder i euroområdet.

Euroområdet är en ekonomisk gemenskap för 340 miljoner människor. Den gemensamma valutan har underlättat företagande, handel och resor. För ungdomar har euro alltid existerat. Att betala och sköta ärenden smidigt i olika europeiska länder hör till deras normala liv.

Den gemensamma valutan har skapat stabilitet i Finlands och euroområdets ekonomi. Det innebär att den allmänna prisutvecklingen är förutsägbar, räntorna är lägre och den finansiella mekanismen pålitlig.

Att delta i det gemensamma valutasystemet förutsätter samtidigt att nationalekonomins och arbetsmarknadens strukturer möjliggör en flexibel anpassning. Det är nödvändigt för att vi ska kunna värna om det finländska arbetets och den finländska produktionens konkurrenskraft.

I Finland är euro en populär valuta. Enligt den senaste eurobarometern är 86 procent av finländarna av den åsikten att den gemensamma valutan är en positiv sak för Finland. Människor som bor i små länder har kanske lättare att förstå värdet av den europeiska integrationen, och en gemensam valuta är ett konkret exempel på det.

Ansvaret för euro ligger på Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna, i Finland på Finlands bank. Med den monetära politiken upprätthåller vi prisstabilitet och främjar folkhälsa. Stabila och förutsägbara prisutsikter och därigenom människornas tillit för att valutan behåller köpkraften är en nödvändig förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt och hög sysselsättningsgrad.

Finanskrisen och senare covid-19-pandemin har testat euros stresstålighet på ett aldrig tidigare skådat sätt. Även skuldkrisen satte grunderna för den gemensamma valutan på prov. Om vi inte under eurokrisen hade skapat en europeisk stabiliseringsmekanism och därefter en gemensam banktillsyn är det osäkert om vi nu fick fira den gemensamma valutans 20-årsdag. Detta gav oss verktyg som hjälper oss att förebygga och lösa kriser. Europeiska centralbanken har haft en central roll i att snabbt övervinna den ekonomiska recessionen till följd av covid-19-krisen.

Vi måste dock fortsätta arbetet med att utveckla Ekonomiska och monetära unionen. Euroområdet är fortfarande sårbart inför turbulensen på marknaden. Att bevara den finansiella stabiliteten i alla situationer kräver gemensamma krishanteringsinstrument.

Medlemsländernas egna reformer som bidrar till hållbar tillväxt och sysselsättning är likaså livsviktiga. Inom de närmaste åren ger EU:s återhämtningspaket alla euroländer, även Finland, en möjlighet att investera i den digitala och gröna omställningen och reformera sina ekonomier. Den möjligheten ska vi ta vara på.

Även betalningssektorn förändras snabbt. Det är möjligt att vi i framtiden utöver kontanter har en digital euro. Europeiska centralbankens nya projekt söker en konkret form för en sådan digital euro.

Även kontanterna kommer att se annorlunda ut när eurosedlarna får en ny utformning under de närmaste åren. Européerna får vara med och planera hur de nya eurosedlarna ska se ut.

Samarbetet i euroområdet blir intensivare just så snabbt och i den grad som människor upplever att är bra. Den optimala vägen hittar vi inte i läroböckerna. Trots all ofullkomlighet kommer euro även i fortsättningen att skapa stabilitet i Europa.

Olli Rehn