Från ministeriet till jordbävningsområdet – civilt bistånd till Turkiet och Syrien
I februari sände Finland både experthjälp och materiellt bistånd till jordbävningsområdet i Turkiet och Syrien. Pekka Tiainen som arbetar som specialsakkunnig vid inrikesministeriet ryckte snabbt ut till Turkiet för att leda ett europeiskt räddningsteam. EU:s internationella civila bistånd levereras på ett samordnat sätt via EU:s civilskyddsmekanism. Alla länder och till exempel FN-organisationer kan begära hjälp via denna mekanism vid katastrofer som inte går att klara på egen hand. Vi frågade Pekka Tiainen hur han upplevde arbetet i krisområdet och hur EU:s civilskyddsmekanism fungerar i praktiken.
Vad hör till din normala arbetsdag på inrikesministeriets räddningsavdelning?
Jag arbetar som specialsakkunnig i enheten för EU-ärenden och internationella ärenden på ministeriets räddningsavdelning. Till mitt ansvarsområde hör speciellt frågor som har att göra med det internationella biståndet inom räddningsväsendet och samordningen av biståndet via EU:s civilskyddsmekanism. Under det senaste året har kriget i Ukraina orsakat mycket arbete. I början av februari var mina arbetsdagar fullspäckade, och därför tänkte jag att jag inte kunde åka till Turkiet.
Det är inte många ministerieanställda som har ett arbete som innefattar snabba utryckningar till katastrofområden. Hurdan arbetsbakgrund har du och hur kom det sig att du blev ledare för ett internationellt räddningsteam i Turkiet?
Jag har lång arbetslivserfarenhet inom räddningsväsendet. Jag har arbetat i över 30 år vid Birkalands räddningsverk, och sedan 2016 vid inrikesministeriet. Under årens lopp har jag genomgått otaliga utbildningar och övningar och deltagit i sammanlagt 14 utlandsuppdrag. Jag har fem års erfarenhet av utlandsuppdrag både vid EU-kommissionen och vid FN.
Jag hör till ”expertpoolen” inom såväl EU:s civilskyddsmekanism som FN:s UNDAC (Disaster Assessment and Coordination), vilket innebär att jag är en av dem som vid behov blir tillfrågad om jag är tillgänglig för internationella räddningsuppdrag. Tidigt på måndagen den 6 februari vaknade jag till ett SMS från FN, men på grund av mitt arbetsläge besvarade jag att jag inte kunde delta.
Senare, efter att lägesbilden blev mer exakt, blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp för ett likadant expertuppdrag vid EU. Efter diskussioner på arbetsplatsen och hemma tackade jag ja till EU-uppdraget. På eftermiddagen fick jag veta att jag hade utsetts till ledare av EU:s internationella biståndsteam. I praktiken går det till så att när EU får ihop en lista på personer som kan rycka ut, börjar man vid det europeiska centret för samordning av katastrofberedskap utifrån dessa personers cv:n fundera på teamets sammansättning och vilka personer som skulle bilda det bästa teamet.
Vad ska man ta med sig på en sådan arbetsresa?
Jag har en bra tumregel: först packar jag ner en kostym och sen en sovsäck. Efter det packar jag ner allt annat. Antagligen kommer jag att träffa VIP-personer under resan, till exempel ledare för EU-delegationer, och därför behöver jag en kostym.
En sovsäck är ett måste eftersom du måste vara beredd på att sova fast under ett palmträd. Varma kläder, bekväma skor och till exempel öronproppar är också bra att ha med.
Vad hade ditt räddningsteam i uppdrag i Turkiet?
Teamet hjälpte till med det bistånd som levererades via EU:s civilskyddsmekanism till Turkiet. Målet är att hjälpa det mottagande landet så mycket som möjligt. I praktiken samlar vi in information om hurdan hjälp är på väg, när och var, hur den når fram och hurdan hjälp det särskilt behövs. Vi ser till att landet får den hjälp det behöver och att hjälpen når fram till de hjälpbehövande.
Hur fungerar EU:s civilskyddsmekanism i praktiken?
Alla länder och till exempel FN-organisationer kan begära hjälp via EU:s civilskyddsmekanism vid katastrofer som inte går att klara på egen hand.
I den offentliga debatten fick Finland kritik för att vi skickade hjälp till Turkiet och inte till Syrien. Detta berodde på att Turkiet redan i början hade begärt hjälp via civilskyddsmekanismen, men inte Syrien. Det var förstås väldigt beklagligt eftersom Syrien också skulle ha behövt hjälp. Senare bad också Syrien om hjälp som det också fick.
Det är särdeles viktigt att systemet med det internationella biståndet fungerar systematiskt och enligt de överenskomna processerna. Det går inte att skicka hjälp till ett katastrofområde bara därför att man vill, utan processerna måste fungera och vara genomtänkta på förhand. Man måste också ta ansvar för hjälparnas ork och samordningen av verksamheten.
Vilka var de största utmaningarna och lärdomarna när vi tänker på att samordna biståndet?
Den största utmaningen var samordningen eftersom området var över 450 km stort. Teamet arbetade på sju olika orter, och sätten att arbeta på distans som vi hade lärt oss under covid-19-tiden var väldigt behövliga. Under de första 10 dagarna hade jag mitt kontor i en minibuss som jag åkte med från en ort till en annan. De dåliga datakommunikationsförbindelserna, de rasade vägarna och de svåra trafikstockningarna ställde också naturligtvis till med problem då och då.
En annan viktig iakttagelse var att många lokala och internationella biståndsarbetare var också chockade och traumatiserade på grund av katastrofen. Också därför är det viktigt med bistånd från utlandet.
Hurdana råd vill du ge personer som är intresserade av liknande internationella uppdrag?
Sök dig aktivt till internationell verksamhet, till exempel till olika kurser och övningar. Finländarna funderar också ofta på om de har tillräckligt goda språkkunskaper. I internationella team är arbetsspråket engelska som alla talar med sin egen accent. Därför är det enormt viktigt att det språk som används är tydligt och enkelt. En teamledare måste vara säker på att alla teammedlemmar förstår anvisningarna. Jag talar absolut ingen Oxford-engelska, men jag har klarat mig bra ute i världen.
