Spanien rodde i land hela 71 lagstiftningsförslag under sitt EU-ordförandeskap
Årsskiftet innebär ett slut på Spaniens EU-ordförandeskap. Pressen på Spanien att driva fram centrala, ofullbordade lagstiftningsförslag var stor. Det gick vägen trots allt – under ordförandeskapet färdigställdes 71 lagstiftningsförslag. Spanien kan anses ha fört fram lagstiftningsarbetet i exceptionellt rask takt inom alla sektorer. Särskilt när det gäller att påskynda den gröna omställningen lyckades det spanska ordförandeskapet till och med bättre än väntat. EU fortsatte också att stödja Ukraina på olika sätt under ledning av Spanien.
Spanien innehade EU-ordförandeskapet i ett kritiskt skede av lagstiftningscykeln; inför valet till Europaparlamentet finns det ingen tid att förlora. Trots pressen överträffade det erfarna ordförandelandet alla förväntningar. Särskilt när det gäller den gröna omställningen lyckades Spanien tömma arbetsbordet och skapa enighet om flera viktiga helheter.
Samtidigt har Ryssland fortsatt sitt anfallskrig mot Ukraina. Krigets konsekvenser och fortsatt, ökat stöd till Ukraina var återkommande teman på de olika rådskonstellationernas agendor under det spanska ordförandeskapet.
Spanien utmärkte sig bland annat med att åstadkomma politisk enighet om reformen av migrations- och asyllagstiftningen efter svåra, utdragna förhandlingar. Under ledning av Spanien nåddes också ett politiskt samförstånd på rådsnivå om reformen av EU:s finanspolitiska regler.
Det stora och erfarna medlemslandet inledde sitt ordförandeskap med stor ambition och självsäkerhet. Maskineriet både i Bryssel och i Madrid har varit omfattande, och den spanska politiska ledningen har varit kraftigt engagerad i ordförandeskapet. Det spanska maskineriet saktades inte ner ens av landets parlamentsval den 23 juli och därpå följande regeringsförhandlingar.
Spanien tillträdde som ordförande i början av juli i ett svårt läge. I och med att Ryssland inte upphörde med sitt anfallskrig mot Ukraina stod det klart att EU:s enhetliga bemötande av krigets konsekvenser kom att stå i centrum även under det spanska ordförandeskapet. Överenskommelsen om det 12:e sanktionspaketet i december gav en viktig signal om EU:s sammanhållning och beredskap att införa ytterligare sanktioner så länge som anfallskriget pågår. Ukraina har kommit ett steg närmare EU-medlemskap efter Europeiska rådets beslut i december om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Trots att många år av förhandlingar är att vänta, är detta en viktig milstolpe som sänder en tydlig signal inte bara till Kiev utan också till Moskva. Också en del andra prioriteringar för det spanska ordförandeskapet har klart påverkats av det geopolitiska läget. I Bryssel har i synnerhet Europas förmåga att hantera utmaningar väckt diskussion, och strategiskt oberoende har varit ett av det spanska ordförandeskapets övergripande teman. Spanien och Finland är på många punkter eniga om att strategiskt oberoende också ska bygga på en stark yttre dimension, till exempel på att utnyttja handelspolitiken och bygga upp strategiska partnerskap med länder utanför EU.
Redan i början av Spaniens ordförandeskap i juli hölls ett toppmöte mellan EU och Latinamerikas och Karibiens stater (Celac). Det föregående toppmötet mellan EU och Celac hölls 2015. Celac är en viktig partner för Europa och företräder liknande åsikter i många viktiga frågor. Toppmötet var ett viktigt tillfälle att fördjupa partnerskapet, som är särskilt relevant i dagens internationella politiska läge. Toppmötet mellan EU och västra Balkan i december var ett tillfälle att bekräfta västra Balkans utsikter till EU-medlemskap och behovet av partnernas varaktiga reformer underbyggda av EU:s värden och principer. Mötet i den europeiska politiska gemenskapen i Granada den 5 oktober gick ut med ett starkt budskap om ett sammanhållet Europa. Dagen därpå samlades EU-ländernas stats- och regeringschefer till ett informellt möte där de antog den så kallade Granadaförklaringen, som anger de viktigaste prioriteringarna och åtgärderna för att göra Europa till en stark, dynamisk och konkurrenskraftig makt. Att enas om migration visade sig dock vara alltför svårt, och resultatet blev därför en förklaring av Europeiska rådets ordförande. Under Spaniens ordförandeskap har dessutom Europeiska rådet sammanträtt två gånger och institutionella toppmöten hållits med bland annat Förenta staterna, Kina och Japan.
Några av det spanska ordförandeskapets prioriteringar har varit Spaniens främsta långsiktiga mål i EU-politiken. Spanien är till exempel en stark förespråkare för ett starkare socialt Europa, vilket landet också har framhållit under sitt ordförandeskap. Nu när EU-ordförandeskapet är över kan man konstatera att Spaniens profil som ordförandeland har varit tydlig, och det har inte förblivit oklart för någon vilka frågor som är särskilt viktiga för landet.
Enighet om migrationspakten och om ändringen av EU:s finanspolitiska regler i julklapp
Spanien ökade takten mot slutet av sitt ordförandeskap. En överenskommelse om reformen av asyl- och migrationssystemet (den så kallade migrations- och asylpakten) nåddes efter långa trepartsförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet den 20 december. Pakten har beretts i sju år och den sista förhandlingsomgången med parlamentet tog 30 timmar. Redan detta vittnar om hur viktig reformen är för medlemsländerna. Spanien har även tidigare framhållit vikten av migrationens externa dimension och en övergripande strategi (inklusive främjande av lagliga kanaler). Att nå enighet om pakten var också viktigt när det gäller att främja migrationens interna dimension. Reformen förenhetligar beslutsfattandet och mottagningsförhållandena och gör det gemensamma asylsystemet mer effektivt och resilient. Detta är viktigt med tanke på att migrationstrycket mot Europa åter har ökat.
En politisk överenskommelse om ändring av EU:s finanspolitiska regelverk nåddes vid Ekofinrådets informella möte den 20 december. Reglerna bidrar till en ansvarsfull ekonomi i hela EU i och med att de stärker medlemsländernas skuldhållbarhet, sporrar till hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt genom reformer och investeringar samt avhjälper brister i de nuvarande reglerna. Nästa steg i processen är att rådets ordförande för trepartsförhandlingar om lagstiftningen med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Avsikten är att arbeta vidare på frågan så långt det går före utgången av lagstiftningsperioden.
Inte heller Spanien lyckades ro i land alla aktuella ärenden under sitt ordförandeskap. Vid Europeiska rådets decembermöte enades 26 EU-länder om innehållet i halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram, men diskussionen fortsätter i början av 2024. I paketet ingår som en central del ett stödpaket på 50 miljarder euro till Ukraina, och därför måste en överenskommelse nås så snart som möjligt.
Den gröna omställningen tog ett stort kliv framåt under Spaniens ordförandeskap
På Coreper I-området har det spanska ordförandeskapet inneburit stora framsteg i synnerhet i de helheter som gäller grön omställning och konkurrenskraft. Flera av de ofullbordade förhandlingarna gällde komplexa och politiskt känsliga frågor, och att nå enighet om dem har varit en betydande arbetsseger för Spanien.
Under sitt ordförandeskap lyckades Spanien ro i land det sista initiativet i 55 %-paketet, nämligen direktivet om byggnaders energiprestanda. På energiområdet nåddes under ledning av Spanien först rådets allmänna riktlinje och därefter en politisk överenskommelse med Europaparlamentet om en reform av den så kallade elmarknadsmodellen. Syftet med det förslag som lagts fram i energikrisens efterdyningar är att stärka energimarknadens resiliens och uppmuntra investeringar i förnybara energikällor. Även Europeiska rådet pressade på att en överenskommelse ska nås före utgången av året. När det gäller miljölagstiftning lyckades Spanien bidra till enighet om den politiskt känsliga förordningen om restaurering av natur, som väckt mycket diskussion även i Finland. I förordningen fastställs skyldigheter för medlemsländerna att förbättra naturens tillstånd i olika livsmiljöer. Finland utövade aktivt inflytande under hela processen, och medlemsländernas olika utgångspunkter beaktas bättre i den slutliga förordningen än i kommissionens ursprungliga förslag. När det gäller initiativ med anknytning till konkurrenskraft åstadkom det spanska ordförandeskapet rådets allmänna riktlinje om den så kallade förordningen om nettonollindustri och en överenskommelse med Europaparlamentet om akten om kritiska råvaror, trots att kommissionens förslag offentliggjordes först i mars. EU:s förmåga att fatta snabba beslut, som utvecklats under krisåren, ser ut att ha gjort även normala lagstiftningsprocesser snabbare, förutsatt att politisk vilja finns.
Spanien har också utmärkt sig på transportområdet. Vid transportrådets möte den 4 december gjorde medlemsländerna en häpnadsväckande insats och enades om hela åtta allmänna riktlinjer. Som pricken över i nådde man under Spaniens ordförandeskap en preliminär överenskommelse om TEN-T-förordningen, ett lagstiftningsförslag med riktlinjer för utbyggnad av ett transeuropeiskt transportnät. Denna överenskommelse är en viktig milstolpe som Finland kan vara mycket nöjd med. Vi lyckades exceptionellt bra i förhandlingarna, ända sedan förhandspåverkan.
Mycket återstår att göra även under det kommande belgiska ordförandeskapet
Ibland tänjde Spaniens kapacitet och vilja att behandla ärenden på hela systemets gränser. I synnerhet mindre medlemsländer har tidvis varit tvungna att arbeta nästan dygnet runt för att hålla takten. Under det spanska ordförandeskapet har rådsmöten och Coreper-möten hållits under veckosluten, och i synnerhet mot slutet av ordförandeskapet har Coreper-mötena snarare i regel än undantag pågått inpå småtimmarna. Inte heller på Coreper I-området drog sig Spanien för risker, utan det stora och erfarna medlemslandet förde ärenden vidare till beslutsfattande med rätt knappa kvalificerade majoriteter. Som helhet bedömt kan man konstatera att Spanien har satt upp ambitiösa mål som landet till stor del har lyckats uppnå.
Ett annat erfaret och skickligt medlemsland, Belgien, tar över ordförandeskapet härnäst. Takten kan väntas förbli hög också i början av det belgiska ordförandeskapet, eftersom målet är att nå enighet om flera omfattande lagstiftningsinitiativ före valuppehållet i samband med Europaparlamentsvalet. Det finns en politisk vilja till detta vid alla institutioner. Det nya ordförandelandet och de övriga medlemsländerna kommer emellertid inte att vila på sina lagrar under parlamentets valuppehåll, eftersom det finns gott om halvfärdiga lagstiftningsinitiativ som ännu ska diskuteras. Även nästa kommissions agenda behöver beredas. Till exempel klimatmålen för 2040 kommer att diskuteras under vårens lopp. Olika åtgärder för att stödja Ukraina kommer naturligtvis också att vidtas under det belgiska ordförandeskapet och så länge som det behövs.
Det finländska maskineriet är smort inför våren, och vi är beredda att utöva aktivt inflytande för att nå lyckade resultat i ärenden som ännu behandlas. Semesterdagarna kring årsskiftet har använts till att samla krafter inför de förhandlingar inpå småtimmarna som utan tvekan är att vänta också under det belgiska ordförandeskapet.
Gott nytt år!
Laura Lindgren och Saara Pokki
Om skribenten
