Nato-utvidgningen förändrar inte Finlands ställning
Halonen påpekade betydelsen av samarbetet mellan EU och Nato i kampen mot terrorismen.
Utvidgningen av Nato är en logisk fortsättning på det kalla krigets slut, konstaterade republikens president Tarja Halonen på en presskonferens på fredagen i som hölls efter det euroatlantiska rådets toppmöte i Prag. Länder som tidigare var en del av eller militärt allierade med en större statshelhet får nu lösa sina säkerhetspolitiska behov som de själva önskar. Det gläder vi oss för i Finland, sade Halonen, men hon påminde om att Finland inte är en del av samma grupp och att Nato-utvidgningen sålunda inte förändrar vår ställning. Hon uteslöt inte möjligheten att Finland kunde ansluta sig till Nato, om hotbilderna i framtiden förändras. Halonen försäkrades om att dörrarna även i framtiden hålls öppna för Finland.
Den av Nato och dess fredspartnerskapsländer bildade euroatlantiska råd EAPC är en viktig del av de nu uppkomna säkerhetsstrukturen, och Finland kan enligt Halonen vara nöjt med de beslut som fattades med tanke på att utveckla fredspartnerskapet. Bland de nuvarande partnerskapsländerna utgör Finland, Sverige, Irland och österrike länder som skapar säkerhet. Deras erfarenhet och insats gagnar även Nato. Som ett exempel nämnde Halonen satsningen på civil krishantering.
I ett tal som president Halonen höll vid EAPC-mötets avskedslunch påpekade Halonen betydelsen av samarbetet mellan EU och Nato i kampen mot terrorismen, särskilt när det gäller icke-militär, civil expertis. I delegationen på EAPC-mötet deltog förutom president Halonen även utrikesminister Erkki Tuomioja och försvarsminister Jan-Erik Enestam.
Ytterligare information:
