Landskapen 10- år i EU; Lappland

Då folkomröstningen i Finland ordnades år 1994, var 57 % av hela landets väljare för ett medlemskap. Majoriteten av Lapplands invånare var däremot mot medlemskapet. I Lappland var man rädd för att landskapet p.g.a. sin storlek av avlägsna läge skulle hamna in EU:s hjular.

De gångna åren har ändå förvisat att EU-medlemskapet har varit en positiv sak för Lappland. Som det mest nordligaste och mest glesbefolkade område i EU har Lappland lyckats inom ramarna för Objektiv 1 -program nå den högsta möjliga stödnivån.

Programmet ”Objektiv 1” strävar efter att öka ekonomisk tillväxt på ett sådant sätt att nya arbetsplatser uppkommer och ny företagsamhet. Utvecklingsfinansieringen för företag har mest fokuserat på turism, mekanisk trädindustri, metallindustri samt teknik för kalla klimatförhållanden. Målet är att skapa möjligheter för Lapplands befolknings näring och utveckling och att få minskningen av befolkningsantalet att avstanna.

Trots höga arbetslöshetssiffror finns det i Lappland även flera succéer. Som ett exempel på målmedveten regional företagsamhet kan nämnas Levi, som har utvecklats från den lilla fjällbyn Sirkka till ett resmål av internationell standard.

Vd Päivikki Palosaari för Hullu Poro Oy (Ab Galna Ren) i Levi är kommunens största privata arbetsgivare. Europainformationen frågade henne om EU-medlemskap. Har EU-medlemskapet varit till nytta eller skada för Lappland ? Hur har EU förändrat företagarens vardag i Lappland ?

Palosaari lyfter den fria rörligheten som EU medförde fram som kanske det mest positiva. ”Då personalens rörlighet blir lättare,är det också lättare att avlöna dem”, säger Palosaari. Under högsäsongen behövs det dubbelt fler yrkeskunniga arbetstagare än under lågsäsongen. Palosaarens företag har avlönat språkkunnig arbetskraft utomlands ifrån.

Efter sista EU-utvidgningen har man i medierna livligt debatterad övergångsperioderna för arbetstagare från de nya medlemsstaterna. Till Levi kom de första arbetstagare från Estland, Lettland och Litauen för ett år sedan med specialiserade förmedlingsföretag för hyrd arbetskraft. Om man frågar Palosaari om hennes åsikt så är svaret klart: hon skulle inte begränsa utlänningarnas tillträde till den finländska arbetsmarknaden. Palosaari påpekar att utländsk arbetskraft medför ett positivt tillskott för Levis internationella rykte.

Palosaari nämnar ”otaliga EU-direktiv” som något icke-önskvärt som kom med EU-medlemskapet. I Finland följer man dem alldeles för noggrant. Enligt henne har Finlands rykte som mönsterelev inte alltid varit nyttig för konkurrenskraften, eftersom man i övriga medlemsstater gör lite ”si och så”.

När EU:s nuvarande finansieringsperiod för olika program i slutet av år 2006 tar slut, finns det en risk att Lappland inte kommer att ligga inom Stöd 1 -område i fortsättningen. Orsaken är utvidgningen av EU förra året. Samtliga nya medlemsstater är fattigare med BNP mått mätt och har därmed rätt att ligga inom Mål 1 -progamområdet. Palosaari önskar sig ändå att Lappland även i framtiden kommar att få EU-stöd. För att behålla sin livskraft behöver landskapet p.g.a. sitt avlägsna och nordliga läge offentligt stöd.

”Även om turismen har ökat, gör den korta säsongen och det avlägsna läget att det blir dyrt för företagare”. Flygen under resesäsongen från Helsingfors till Lappland kostar ofta mera än flygen till Syd- eller Mellan-Europa. De långa avstånden ökar också byggkostnaderna. Enligt Palosaari ligger även energikostnaderna i särklass i norr. ”Man diskuterar dessa problem med läget alldeles för lite” påpekar Palosaari.

Hur ser landskapets framtid ut om tio år? Enligt Palosaari förutsätter sysselsättningssituationen en klar förbättring. Om flyttningsunderskottet fortsätter att stiga i nuvarande takt, blir de nya arbetsplatserna obesatta om nya arbetstagare inte föds. Å andra sidan förändras livs- och arbetstakten allt snabbare – som överallt i världen. ”Det verkar vara så att arbete blir allt mera de professionella och yrkeskunniga personernas ansvar”, resonerar Palosaari.

Nästä veckan tankar från landskapet Satakunta.

I serien tidigare utkomna intervjuer:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland