Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Karelen
I början av medlemskapet talade man rätt mycket om matpriserna, och de har åtminstone sjunkit, liksom också priserna på alkohol och öl. Att finländarna var positivt inställda till medlemskapet berodde kanske ännu mera på farhågorna gentemot Ryssland och på en ökad säkerhet.
Så säger tidningen Etelä-Saimaas redaktör Urpo Laaninen, som vi bad begrunda den tid som Finland varit EU-medlem.
Hur skulle du beskriva de viktigaste förändringarna, som inträffat i Södra Karelen sedan Finland blev EU-medlem?
Ur journalisternas och tjänstemännens synvinkel är den största förändringen med säkerhet de tiotals och hundratals EU-projekt, som sparkats igång efter år 1995. Hundratals artiklar har skrivits om projekten i tidningarna, och både beslutsfattarna och pressen kunde ha varit mer kritisk. Dessutom har EU-byråkratin gjort sitt inträde i landskapet med sina samarbetsgrupper på landskapsnivå och andra organisationer, som skall godkänna EU-projekten.
Vad har utgjort en besvikelse i EU-medlemskapet – vad har varit överraskande positivt?
Den största besvikelsen har varit den onödiga byråkratin. Man har kanske slösat på onödiga saker, men å andra sidan skulle många viktiga projekt inte ha blivit genomförda utan EU-stöd. Å andra sidan känns det onödigt att våra egna pengar cirkulerar via EU-projekt. Man tycker ju att vi kunde besluta om dem på egen hand?
Jordbruket i Finland har varit svårt utsatt under EU-tiden, men å andra sidan har olika projekt gjort landsbygden trivsammare än tidigare. Förändringen syns tydligt när man rör sig i landskapet, även om man sällan ser kor längre.
Vilka är de konkreta fördelar som EU-medlemskapet har tillfört landskapet och sydkarelarna?
De ovan nämnda lyckade projekten har varit till nytta. Utan EU-medel hade man inte kunnat genomföra dem. I och med att Södra Karelen gränsar till Ryssland har landskapet kunnat dra nytta av pengar för samarbetet i gränsregionen (Interreg och Tacis).
Och hur är det med problem som EU för med sig för landskapet, dess invånare och näringsliv?
En nackdel är ju den omfattande byråkratin, men EU har väl inte varit till skada för Södra Karelen. Eurons inträde orsakade inte heller några större svårigheter, även om jag själv gärna räknar om större summor i mark (bilar, bostäder).
Har man då haft den nytta av EU, som förväntades före medlemskapet? Å andra sidan kan man fråga sig, om farhågorna och hotbilderna från den tiden besannats?
I början av medlemskapet togs matpriserna ganska ofta upp till diskussion, och de har åtminstone sjunkit, liksom naturligtvis alkohol- och ölpriserna. Att finländarna ställde sig positiva till ett medlemskap kanske i ännu högre grad påverkades av fruktan för Ryssland och av den ökade säkerheten. EU:s säkerhetsgarantier är en bra sak, och kanske rädslan för Ryssland har minskat.
Vilket är saldot efter 10 års medlemskap?
Jag tycker att slutsaldot är ganska positivt. Självklart väcker det långsamma och komplicerade beslutsfattandet i EU förvirring. Grundlagsreformen kommer säkert att ältas ännu i åratal.
Hur ser landskapets framtid ut i en utvidgad union, som skall bli ännu större?
Det är utan vidare klart att Södra Karelen inte kommer att få likadana stöd som hittills, eftersom EU-pengarna kommer att gå till de nya, fattiga medlemsländerna, som tidigare hörde till östblocket. Å andra sidan ökar stöden för gemenskapsinitiativ. Södra Karelen och Rysslands närområden kan alltmer dra nytta av Interreg- och Tacis-finansiering.
Redaktör Urpo Laaninen
Etelä-Saimaa
Nästa vecka tankar från Södra Savolax.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
