Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Savolax

Enligt landskapsdirektör Hannu Vesa har Finlands EU-medlemskap inneburit kraftiga förändringar för Södra Savolax framför allt inom jordbruket. I och med medlemskapet har Finland börjat driva en programbaserad regional- och strukturpolitik.

Kraftig strukturförändring inom jordbruket

Innan Finland blev medlem i Europeiska unionen gjorde Södra Savolax landskapsförbund flera utredningar om de eventuella följderna av ett medlemskap i unionen. Man uppskattade att nettoeffekten skulle vara negativ i synnerhet för jordbruket och den kommunala ekonomin. Före anslutningen till unionen var Södra Savolax Finlands mest jordbruksdominerade region tillsammans med landskapet Södra Österbotten. För att säkra jordbrukarnas inkomster skapade man till en början speciella ekonomiska system för att lindra övergången. Man visste att systemen var tillfälliga och att de gradvis skulle avta. Med hjälp av dessa system har vi ändå lyckats skjuta upp en större strukturförändring, konstaterar landskapsdirektör Hannu Vesa.

Att euroanpassa jordbruket har krävt stora investeringar. Enligt Hannu Vesa har strukturförändringen inom jordbruket varit kraftig i Södra Savolax; gårdarnas storlek har rent av fördubblats och mängden boskap på gårdarna har ökat märkbart. Vid sidan om de traditionella småbruken har Södra Savolax numera även gårdar som fyller EU-måttet.

Vesa anser att de viktigaste utmaningarna inom lantbruket är den tillfälliga karaktären hos övergångssystemen och reformeringen av jordbrukspolitiken. Ända sedan början av 1990-talet har vissa länder velat få priserna på jordbruksprodukterna till en nivå som motsvarar priserna på världsmarknaden. Prisen på spannmål närmar sig redan priserna på världsmarknaden. Det nya övergångssystemet för jordbrukspolitiken stöder gårdar på basis av arealen i stället för produktionsmängden. I Finland överskrider jordbrukets rörliga produktionskostnader till exempel inom spannmålsproduktionen priset som erhålls vid försäljningen av produkten. Situationen är enligt Vesa ekonomiskt osund. ”Om prisnivån inom den animaliska produktionen når prisnivån på världsmarknaden riskerar investeringarna i produktionen att gå förlorade”, konstaterar Vesa. Enligt honom måste Finland också i fortsättningen stå fast vid jordbrukets europeiska gränsskydd, för att jordbruksproduktionen i vårt land skall kunna fortsätta.

EU-finansieringen är numera ett oersättligt instrument för det regionala utvecklingsarbetet

Före år 1995 hade Finland ingen programbaserad regional- och strukturpolitik. Jordbruket gav till exempel en region en viss inkomst. Numera är EU-finansieringen ett oersättligt instrument i det regionala utvecklingsarbetet. Bakom den nya programbaserade politiken ligger ett behov att reformera näringsstrukturen på ett positivt sätt. Som motvikt till den försvinnande strukturen vill man se ny produktion och flera arbetsplatser i landskapet. Enligt landskapsdirektör Vesa har den programbaserade EU-finansieringen alltför ofta uppfattats som en allmän finansieringsmekanism, med vilken man kan finansiera de mest olikartade projekt. Landskapsförbundet kämpar för programmets syfte och fungerar som ett slags ”programpolis”, även om cirka 90 % av EU-finansieringen går via statens regionala myndigheter. Samarbetet mellan de olika myndigheterna har inte alltid varit friktionsfritt, eftersom meningsskiljaktigheter förekommit då programmen förverkligats. Hannu Vesa framhäver att målprogrammets förvaltningskommitté (det vill säga landskapets samarbetsgrupp MYR) borde ha rätt att överta projekt som är delfinansierade av EU, för att försäkra att projekten förverkligas enligt programmet.

Det är bråttom att få till stånd en positiv strukturomvandling. Om arbetet misslyckas är resultatet i värsta fall att landskapet avfolkas, påpekar Vesa. I Södra Savolax är man av den åsikten att Finland i budgetförhandlingarna om Agenda 2007 måste kämpa för att Östra Finland skall omfattas av det högsta regionstödet, det vill säga omfattas av konvergensmålet. Om man blir underställd programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning (före detta mål 2) borde regeringen enligt Vesa se till att Östra Finland inte blir efter Norra Finland i fråga om stödnivån. Under Luxemburgs EU-ordförandeskap lyckades man få de finländska glesbygdsområdena att innefattas i EU:s budgetproposition som så kallade ultraperifera regioner, vilket ger dessa områden extra ekonomiskt stöd. Få tror på en ny finansieringslösning under Storbritanniens pågående ordförandeskap, för under förhandlingarna måste man även avgöra vad som händer med rabatten som Storbritannien har på sin EU-medlemsavgift. För Finlands del gäller det enligt Hannu Vesa att få mer pengar till regionalpolitiken vid förhandlingarna.

Hur ser Södra Savolax ut om 20 år?

”År 2020 är det vidsträckta och naturnära Södra Savolax ett nordeuropeiskt service-, industri- och kulturcentrum med förbindelser med metropolregionerna Helsingfors och S:t Petersburg. Landskapets framgång bygger på den sydsavolaxiska identiteten, mångkulturalismen, närheten till naturen och suveräna specialkunskaper inom utvalda områden.”

Den ovanstående texten är landskapsplanens vision av Södra Savolax år 2020. Enligt landskapsdirektör Vesa bedriver Södra Savolax även i fortsättningen gränsområdessamarbete med regionerna i nordvästra Ryssland. Gränsen kommer i framtiden att få en ny innebörd. Framtiden erbjuder möjligheter inom forsknings- och utvecklingssamarbetet och Finland kan ha stor nytta av detta. Det är också viktigt att man utnyttjar det stora marknadsområdet i S:t Petersburgregionen. Ett av Södra Savolax största trumfkort är tjänsteproduktionen. Landskapet måste anpassa sig till utvecklingen inom såväl Rysslands EU-politik som EU:s Rysslandspolitik. ”Om inte ett kärleksäktenskap med Ryssland är möjligt, så är i alla fall ett resonemangsäktenskap det”, tror Hannu Vesa.

Text: regioninformatör Risto Alatarvas

Europainformationen i Södra Savolax

Nästa vecka tankar från Päijänne-Tavastland.

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen