Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Nyland

I Nyland vill man framför allt framhäva olika kulturprojekt, som har genomförts både i Helsingfors och i Sammatti under den tid Finland varit medlem i EU. Via kulturevenemangen har Europeiska unionen också kommit närmare medborgarna.

Här berättar representanter för vår huvudstad Helsingfors och Sammattis kommundirektör, Hanna-Maria Grandell, om erfarenheterna av EU-medlemskapet.

Helsingfors stads erfarenheter

”EU-medlemskapet har placerat Helsingfors på Europas karta på ett helt annat sätt än tidigare”, säger Maija-Liisa Linkola, Helsingfors stads EU-ansvariga. Linkola säger att Helsingfors var en relativt okänd huvudstad i Europa innan Finland gick med i Europeiska unionen 1995. I dag behöver vi inte vara rädda för att situationen är densamma. Nu är Helsingfors kunnande känt i vida kretsar och vår huvudstad är bland annat synnerligen populär som arrangör av internationella konferenser och seminarier och våra sakkunniga är efterfrågade som föreläsare.

”Även stadens invånare har dragit nytta av Europeiska unionen”, säger Mirja Eklund, EU-planerare vid Helsingfors stad. Glaspalatset i Helsingfors centrum är ett ypperligt och konkret exempel på detta. Renoveringen av Glaspalatset genomfördes med bidrag från EU:s specialprogram Urban Pilot och som ett samarbetsprojekt mellan den offentliga och den privata sektorn.

Mirja Eklund berättar att Urban-programmet i ekonomiskt hänseende varit den viktigaste finansieringskanalen för östra Helsingfors. Urban-programmet genomförs i samarbete med Vanda stad. Men både Linkola och Eklund vill framhäva kulturevenemangens betydelse. De är övertygade om att via olika kulturevenemang har Europeiska unionen kommit närmare invånarna. I synnerhet Helsingfors kulturhuvudstadsår 2000 bjöd invånarna på ett stort antal evenemang.

Redan innan Finland blev EU-medlem hade Helsingfors satt upp som mål att påverka politikområden som gäller EU:s lokalnivå och delta i EU-finansierade projekt. Men till en början var projektverksamheten inte helt okomplicerad. ”Om vi tänker på projektverksamheten så har den tunga administrationen och byråkratin varit de negativaste företeelserna. Det tog många år att lära sig processerna, men nu börjar vi hänga med. Till en början fanns det inte heller tillräckligt med utbildning”, berättar Mirja Eklund.

Vilken roll har Helsingfors EU-byrå i Bryssel spelat? Linkola berättar att i synnerhet under medlemskapets första år var byrån en viktig ”bas” för Helsingfors stads tjänstemän. I dag har tjänstemännen skaffat sig egna nätverk, men byrån har inte alls förlorat sin betydelse. Det kommer hela tiden till nya utmaningar och uppgifter. Linkola anser att det är nästan omöjligt att tänka sig att en europeisk huvudstad inte har en egen byrå i Bryssel.

Enligt Linkolas och Eklunds åsikt ser framtiden i EU rätt bra ut och det öppnar nya möjligheter för Helsingfors. ”Samarbetet inom Östersjöområdet är fortsatt starkt och till exempel Estlands EU-medlemskap har öppnat nya samarbetsmöjligheter”, säger Eklund. Vilken nytta kommer de följande tio åren att ge stadsborna i gemen? ”Förhoppningsvis kan vi starta projekt, som har direkt kontakt med invånarna och som planeras och genomförs i samarbete med kommuninvånarna. Men man måste komma ihåg att nyttan ofta också kan vara indirekt”, framhåller Mirja Eklund.

Sammatti kommun är en del av Europeiska unionen

Speciellt positivt när man tänker på Finlands tio år i EU på en generell nivå är enligt kommundirektör Hanna-Maria Grandells åsikt EU:s gemensamma ekonomiska politik, den gemensamma marknaden och strävan efter stabilitet samt de möjligheter EU erbjuder företagsverksamheten.

”Konkret kan en liten kommun dra nytta av olika projekt, som inte skulle kunna genomföras utan extern finansiering”, konstaterar kommundirektör Grandell. Som ett exempel nämner hon Elias Lönnrots jubileumsår 2002, då det hade förflutit 200 år sedan Lönnrots födelse. ”Jubileumsåret var ett viktigt projekt både för kommunen och för kommuninvånarna”, säger Hanna-Maria Grandell.

Det skrevs skådespel och gjordes teaterproduktioner utifrån Lönnrots liv och livsverk, den evangelisk-lutherska kyrkan ordnade sammankomster kring Lönnrots psalmer och ett kultur- och miljöcentrum för barn och unga inrättades. ”De mindre kända delarna av Lönnrots livsverk belystes på många olika sätt”, berättar Grandell. ”Inom turismen gav också jubileumsåret upphov till en rundtur med Lönnrot som tema, där man besökte byggnader och platser med anknytning till Lönnrot. Rundturen har fått ett bra mottagande”, noterar Grandell.

Inte heller i Sammatti har arbetet med EU-projekt och EU-finansiering varit helt problemfritt. Grandell berättar att olika samordnings- och planeringsuppgifter har varit rätt tidskrävande och organisationen har delvis ansetts vara tungrodd.

Hur ser Sammatti kommuns framtid ut under de kommande tio åren? ”Sammatti kommun siktar i sin strategi till år 2010 – en självständig pärla i Lojoregionen. Eventuella förändringar i kommungränserna som följer på reformen av kommun- och servicestrukturen tar vi emot i en konstruktiv anda”, svarar Hanna-Maria Grandell.

Text: EU-rådgivare Kalle Niemimaa och regioninformatör Heidi Olkkonen, Europainformationen i Nyland

Nästa vecka tankar från Kymmenedalen.

Nästa vecka tankar från Nyland

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland