Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Österbotten
Vasaregionen hyste nog större rädsla än förhoppningar inför EU-medlemskapet, erinrar sig professor Hannu Katajamäki vid regionalvetenskapliga institutionen vid Vasa universitet.
Utgångsläget inför medlemskapet.
I området där Vasa län låg förut grundades tre landskap: Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Förvirringen kring den regionala identiteten försämrade framtidsutsikterna mer än själva EU-medlemskapet. Landskapet Österbottens gränser var en besvikelse för de finskspråkiga.
Arbetskrafts- och näringscentralen som sedan grundades följde inte landskapsgränserna utan var gemensam för Österbotten och Mellersta Österbotten. Södra Österbotten fick däremot en egen arbetskrafts- och näringscentral. Denna realitet ledde till att det kändes mera tveksamt än behagligt att vänja sig vid EU-medlemskapet. Interreg sågs som en stor chans, men skulle en avveckling av taxfreeförsäljningen vara ett alltför högt pris att betala?
EU:s för- och nackdelar för Österbotten
Avvecklingen av taxfreeförsäljningen upplevdes som oskälig, i all synnerhet som Åland fick bevara sin försäljning. Den årliga passagerarmängden minskade från en miljon till cirka hundratusen, och för detta fick regionen inte tillräcklig kompensation. Det tär fortfarande på landskapets relation till EU och staten.
Sett ur medborgarnas synvinkel är den uteblivna båtresan med dess måltider och shopping en av de synligaste förändringarna för österbottningarna. Rikssvenska hör man inte heller längre på Vasa torg som man gjorde förut. Interaktionen över viken har minskat trots att sjöförbindelsen anses vara ett viktigt element på båda sidor om Kvarken. Interreg kunde aldrig ersätta det som gick förlorat.
Landskapet åsidosatt i fråga om regionala utvecklingsmedel
De begränsade möjligheterna som de regionala utvecklingsprogrammen erbjöd landskapet jämfört med norra och östra Finland gjorde inte heller regionen positivare inställd till EU. Också i Västerbotten var situationen bättre än i Österbotten. På den svenska sidan fick man mera stöd via målprogrammen. Detta har i viss mån bidragit till ett minskat intresse för Kvarkensamarbete i Västerbotten.
EU anses vara skyldig till de kraftiga strukturförändringarna inom jordbruket och EU:s stora teman såsom det konstitutionella fördraget och utvidgningen berör enligt Katajamäki inte den vanliga medborgaren. Klyftan mellan EU-eliten och medborgarna är ett problem.
Positiva aspekter i utvecklingen har bland annat varit de lokala aktionsgruppernas verksamhet, som berört den breda gräsrotsnivån på landsbygden. Kommuninvånarna har varit medvetna om verksamheten och den har stått medborgarna nära. Projekten som uppstått har främjat samhällsaktiviteten och förbättrat EU:s rykte. Också den gemensamma valutan har på många sätt varit en succé.
Sett ur den regionala utvecklingens synvinkel har EU haft en mycket neutral inverkan på landskapet. Samma resultat skulle alltså ha uppnåtts med eller utan EU. De låga EU-stöden har lett till ett ökat sunt samarbete i landskapet, vilket i sin tur bidragit till en positiv utveckling av den regionala identiteten.
Landskapets framtid i EU
EU:s inverkan på den regionala utvecklingen torde fortsättningsvis vara neutral också under nästa programperiod. Man måste kunna utnyttja de existerande resurserna genom ökat samarbete. Även över språkgränserna. Om detta råder det samförstånd i landskapet.
Jordbrukspolitiken präglas av osäkerhet. Landsbygdens näringsstruktur är sårbar i Österbotten. Det finns farhågor om att EU inte lyckas identifiera de speciella förhållandena i landskapet och att jordbruket flyttas dit det är effektivast. Nya villkor kan tillämpas utan att man begriper nyanser och därmed kan näringsgrenar försvinna. Hur går det för odlingen under glas? Hurdana villkor ställs för djurhållningen och pälsdjursuppfödningen? Stoppas planer av flygekorrar? EU saknar för tillfället en nödvändig förlikningsmekanism, konstaterar Katajamäki.
Till EU:s doktriner hör att trygga traditionella jordbruksområden. Sockerbetan kan bli ett precedensfall då ett politiskt beslut hotar att sänka producentpriserna utan tillräcklig kompensation. Det vore ett hårt slag för EU:s legitimitet. Vad kan vi vänta oss härnäst? Skall Frankrike få allt?
Det återstår att se hur stora resurser Kvarkens Interreg kommer att få. I fråga om EU vet man vanligtvis inte på förhand hur det kommer att gå. Samarbetsnätverken måste i framtiden tänjas till det yttersta. Österbottningens framtid beror alltmer på österbottningen själv än på EU, påpekar Katajamäki avslutningsvis.
Text och foto: regioninformatör Harri Varhama, Österbottens Europainformation
Nästa vecka sydösterbottniska tankar om EU-medlemskapets betydelse.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
