Ny femårig handlingsplan för Europa-Medelhavspartnerskapet
Europa-Medelhavspartnerskapet, även kallat Barcelonaprocessen, höll toppmöte i Barcelona i Spanien den 27–28 november med anledning av processens tioårsdag.
Vid mötet granskade man resultaten av den tioåriga verksamheten och drog upp riktlinjer för den kommande femårsperioden. I samarbetsprocessen deltar förutom EU-länderna även tio partnerländer i Medelhavsområdet, det vill säga Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Turkiet, Tunisien och den palestinska administrationen.
Tio år med en multilateral politisk dialog
EU:s medlemsländer beslutade i början av 1990-talet att med hjälp av ett partnerskapsprojekt lägga en ny grund för sina förbindelser med de länder i Medelhavsområdet som stod utanför unionen. Projektet tog konkret form i en förklaring som blev resultatet av en konferens för utrikesministrarna i EU-länderna och länderna i Medelhavsområdet, vilken hölls i Barcelona den 27 och 28 november 1995. Genom denna Euro-Medelhavsförklaring upprättades en multilateral ram som förenar de ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekterna och dessutom omfattar en social, mänsklig och kulturell dimension. De länder som undertecknade förklaringen ville därmed uttrycka sin vilja att utvidga de traditionella bilaterala förbindelserna, som länge kännetecknat förbindelserna mellan EU och de övriga länderna i Medelhavsområdet.
En ny handlingsplan kunde antas efter svåra förhandlingar
Definitionen av terrorismen gav i synnerhet upphov till meningsskiljaktigheter vid det toppmöte som nu hölls för att dra upp riktlinjerna för den kommande verksamheten och någon enighet kunde inte nås om den. Men ett betydande framsteg ansågs vara att EU, Israel och arabländerna till slut enhälligt gick in för att fördöma terrorismen och förband sig att utrota denna. Trots svårigheterna kunde de länder som deltog i mötet anta en ny femårig handlingsplan som grund för samarbetet.
Dessutom kom man överens om att i framtiden skall EU:s finansiella bidrag till länderna i Medelhavsområdet allt fastare bindas till samhällsreformer. EU:s finansiella bidrag till Medelhavsområdet har varit 20 miljarder euro under den gångna tioårsperioden. I framtiden avser unionen att stödja den motliggande stranden av Medelhavet med cirka en miljard euro per år. För att lösa det för de sydliga EU-länderna allvarliga problemet med illegala invandrare skall den lagliga invandringen effektiveras. De judiciella myndigheterna skall också få mer resurser för sitt samarbete för att motarbeta illegal invandring och människohandel. Inom den sociala sektorn ställde man bl.a. upp som mål att antalet analfabeter skall halveras på fem år.
Mötet avtalade också om att sätta fart på inrättandet av ett frihandelsområde för Medelhavet, vilket man tidigare fattat beslut om. Handeln med industriprodukter har redan börjat avregleras, medan förhandlingarna om avregleringen av jordbruksprodukter och handeln skall inledas ”så snabbt som möjligt”. De flesta experter anser dock att det kommer att dröja länge innan det ambitiösa projektet om ett frihandelsområde blir verklighet.
Ytterligare upplysningar:
Kommissionens Scadplus-sidor; Barcelonaprocessen och Europa-Medelhavspartnerskapet
27–28.11.2005 Ordförandens avslutningsyttrande vid Euromed-mötet (på engelska)
27–28.11.2005 Den nya femåriga handlingsplan som Euromed-mötet godkände (på engelska)
Toppmöte om Europa-Medelhavspartnerskapet i Barcelona; Utrikesministeriets pressmeddelande 364/2005
