Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Kajanaland
Kajanaland genomgår för tillfället som första landskap i Finland ett förvaltningsförsök. Ett av förvaltningsförsökets syften är att skaffa erfarenhet av ett ”mellaneuropeiskt” starkt regionalt självstyre. I Kajanalands förvaltningsmodell har en del av makten på europeiskt vis överförts från statens central- och regionalförvaltning till själva regionen.
Svårt utgångsläge
Ordföranden i Kajanalands landskapsfullmäktige och verksamhetsledaren för MTK-Kajanaland Timo Korhonen minns tiden för tio år sedan före Finlands medlemskap i EU som mycket svår. – Vi anslöt oss under den ekonomiska lågkonjunkturen. Den ekonomiska depressionen berövade också Kajanaland tusentals arbetsplatser. EU-medlemskapet präglades av en osäkerhet inför framtiden.
– Kajanaland var faktiskt ett av de landskap som starkast motsatte sig medlemskapet i Europeiska unionen. Det här framgick också av folkomröstningen om medlemskapet, konstaterar Korhonen.
– Framför allt inom jordbruket befarade man att medlemskapet skulle medföra problem. Delvis har de här farhågorna också blivit verklighet. Antalet gårdar har under medlemskapstiden nästan minskat till en tredjedel av vad det var innan. Det här hade å andra sidan säkert hänt också utan EU-medlemskapet, men kanske inte riktigt så här kraftigt, funderar Korhonen. – Produktionens totalvolym har bevarats så gott som oförändrad, men visst har de gångna tio åren varit tunga för jordbruket.
– EU borde i fortsättningen bättre ta hänsyn till sitt beslut att trygga jordbruksproduktionens verksamhetsförutsättningar på alla håll i Europa. Tyvärr har EU:s aktuella sockerreform varit ett slag i ansiktet på många.
EU-medlemskapet har vidgat vyerna också i Kajanaland
Korhonen inser visserligen också nyttan med medlemskapet i Europeiska unionen.
– Visst har medlemskapet på ett väsentligt sätt medfört ekonomisk stabilitet för Finland när det gäller räntenivåer, investeringar och sysselsättning. Strukturfonderna och deras nationella medfinansieringsanslag har gett vårt landskap en betydande utvecklingsfinansiering som satt sina spår i bland annat utbildningen och forskningen. Därmed har bland annat kompetenscentra grundats i Kajanaland, säger Korhonen. Genom målprogrammen 1 och 6 har Kajanaland fått 128 miljoner euro från EU och 110 miljoner i nationell finansiering under åren 2000-2005.
– Som en konkret fördel måste man dessutom räkna EU-pengarna som Kajanaland fått för olika utvecklingsprojekt. Som ett exempel kan nämnas de resultat som uppnåtts genom Leader-programmen. De är mycket positiva. Dessutom har nog turismen i Kajanaland också nytta av medlemskapet. Människor kan röra sig friare och den gemensamma valutan underlättar givetvis på många sätt, konstaterar Korhonen.
– Medlemskapet i EU har också förutsatt att olika regioner och samhällen aktiverat sig för att utveckla sin verksamhet och bygga en framtid. Det har säkert varit bra med tanke på landskapets framtid, säger Korhonen.
– För medlemskapets del finns det alltid skäl att beakta de ungas ställning. Det enade Europa har öppnat världen även för de unga i Kajanaland och medfört fina möjligheter för dem. Ändå borde man få de unga att i ännu större utsträckning bekanta sig med andra EU-länder till exempel genom olika utbytesprogram.
– Ett problem för tillfället är att många medborgare fortfarande upplever EU som något rätt främmande och avlägset, något man inte lyckas få grepp om. Här har såväl Europainformationen som till exempel våra EU-parlamentariker mycket att göra, säger Korhonen. – Tyvärr är det som om många gömmer sig bakom djungeln av EU-direktiv också när det gäller beslut på olika nivåer i hemlandet.
I Kajanaland förvaltar man på europeiskt vis
Kajanaland genomgår för tillfället som första landskap i Finland ett förvaltningsförsök.
– Ett av förvaltningsförsökets syften är att skaffa erfarenhet av ett ”mellaneuropeiskt” starkt regionalt självstyre. I Kajanalands förvaltningsmodell har en del av makten på europeiskt vis överförts från statens central- och regionalförvaltning till själva regionen, berättar Korhonen.
– I landskapsförsöket har visserligen en ännu större förändring varit överföringen av beslutanderätt från kommunerna till landskapet. I 60 procent av kommunernas verksamhet har beslutanderätten övergått till landskapet Kajanaland. För den kommande kommunala och regionala strukturreformens del har Kajanaland alltså förutsättningar att dela med sig av sina erfarenheter och säkert också av sina synpunkter, konstaterar Timo Korhonen, som leder det folkvalda kommunfullmäktige.
– Sett ur Kajanalands synvinkel är framtiden full av frågetecken. En rätt väsentlig fråga för landskapets utveckling är hur strukturfonderna ser ut från och med år 2007. Konkurrensen hårdnar överallt. Den fria rörelsen medför sina egna risker. Ändå skall vi blicka mot framtiden med positiva förväntningar. Framför allt skall vi främja de ungas möjligheter att utnyttja det internationella EU.
Text: Seija Rossi och Aki Karjalainen, Europainformationen i Kajanaland
Serien fortsätter i mitten av januari.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
Österbotten
Södra Österbotten
Norra Österbotten
Norra Savolax
