Publikationer och Internet de populäraste källorna till information om EU
Allmänheten hoppas dessutom få information om EU via tidningar och tv. Informationen skall helst ges på ett lättfattligt och förståeligt språk. Detta framgick av Europainformationens opinionsundersökning.
På bokmässan i Helsingfors den 27-30 oktober undersökte Europainformationen allmänhetens inställning till informationen om EU och till EU-konstitutionen. Totalt 348 personer svarade på undersökningen vid Europainformationens monter på bokmässan.
Hur och var önskas information om EU
När det gäller EU-informationen till medborgarna ville man få reda på hur allmänheten vill ha information om EU och i vilka frågor. På frågan ”Hur skulle ni vilja ha information om EU?” svarade nästan två tredjedelar att de vill ha information via publikationer, broschyrer och Internet. Endast i drygt en fjärdedel av svaren ville någon ha information genom att delta i diskussioner, gå på föreläsningar eller besöka Europainformationens kontor.
I de öppna svaren uppgav många att de vill ha information om EU framför allt via tv och tidningar. Svaret ”Det kunde komma mer bildningsprogram i tv” beskriver väl den anda som präglade många av de öppna svaren. Personens ålder påverkade inte nämnvärt önskemålen om informationskällorna. Av undersökningen framgick också människors vilja att få information på ett lättfattligt och förståeligt språk.
Inställningen till EU:s konstitutionella fördrag
På frågan ”Vad anser ni om EU:s konstitutionella fördrag?” svarade 35 % att de understöder och 24 % att de motsätter sig fördraget. 41 % kunde inte välja ståndpunkt. I frågan ”Anser ni att ni haft tillgång till tillräckligt med information om EU:s konstitutionella fördrag?” fördelades svaren så gott som jämnt mellan alternativen ”ja”, ”nej” och ”vet ej”.
På frågan ”På en skala från 1 till 10, hur väl anser ni er känna till innehållet i EU:s konstitutionella fördrag?” (1=jag vet ingenting, 10=jag vet mycket) hade drygt två tredjedelar placerat sitt svar mellan 2 och 5. Endast en dryg femtedel hade valt en siffra som var högre än 5.
Europainformationens opinionsundersökningar lockade i år fram kommentarer om EU-konstitutionen och Finlands ordförandeskap
Förutom undersökningen på Helsingfors bokmässa har Europainformationen under det gångna året genomfört olika opinionsundersökningar om EU på mässor och i Europainformationens kontor. De flesta undersökningarna har utrett allmänhetens åsikter om frågor kring EU:s konstitutionella fördrag. Sammanlagt har cirka 1400 personer svarat på undersökningarna. Då man räknar ihop svaren på årets alla förfrågningar var 32 % för och 22 % emot det konstitutionella fördraget. 46 % kunde inte säga vad de anser om fördraget. Framför allt på mässor där ungdomar utgjorde en stor del av besökarna, och därmed av dem som svarade på undersökningen, hade en betydande del av personerna ingen bestämd åsikt om konstitutionen.
I Rovaniemi, Savukoski, Sodankylä och Övertorneå utredde man den 9-16 november allmänhetens åsikter om Finlands kommande ordförandeskap. Sammanlagt fick man 325 svar. Eftersom undersökningarna i huvudsak gjordes vid evenemang riktade till ungdomar (utbildnings- och rekryteringsmässan i norra Lappland, Möjligheternas torg) indelades ungdomarna i noggrannare åldersgrupper upp till 30 år. Av dem som svarade på undersökningarna var 61 % under 30.
Knappt hälften av personerna som svarade (49 %) visste att Finlands EU-ordförandeskap inleds den 1 juli 2006. Av dem som fyllt 30 visste 65 % den rätta tidpunkten. På frågan om det nuvarande ordförandelandet (svarsalternativen var Storbritannien, Frankrike och Österrike) svarade nästan hälften Storbritannien, men 41 % gissade också på Frankrike. Knappt 13 % föreslog Österrike, som i januari tar över ordförandeskapet.
Rent av 79 % trodde att Finland blir mera känt i Europa i och med ordförandeskapet. En klar majoritet trodde också att unionen kommer att bli mera känd i Finland. 67 % ansåg att ordförandeskapet ger Finland en chans att lyfta fram frågor som är viktiga för oss i EU. Finlands EU-ordförandeskap ses alltså som en god möjlighet att ge Finland ökad synlighet i unionen.
