Tjänstedirektivet tog ett steg framåt
Den politiska diskussionen om innehållet i tjänstedirektivet och ännu oftare om det man trodde direktivet innehåller har avmattats något sedan förra våren då man i efterdyningarna av Europeiska rådet och den franska folkomröstningen till och med talade om att ”begrava” förslaget. Nu förs den offentliga debatten för det mesta med rätt argument.
Beredningen, som snart pågått i två år, led av ett slags överdriven försiktighet, men förra hösten medförde en ny situation. Den brittiska ordföranden förde diskussionerna fördomsfritt framåt och tog tag i frågor som upplevts som problematiska såsom direktivets tillämpningsområde, skyddsreglering för utsända arbetstagare och principen om ursprungsland. Dessa teman diskuterades även i konkurrenskraftsrådet i november.
Enligt den relativt allmänna framstegsrapporten som ordföranden lämnade efter mötet skall arbetet i fortsättningen fokusera på att begränsningarna av tillämpningsområdet är exakta och tolkas lika i alla medlemsländer. Dessutom vill medlemsländerna att tjänstedirektivet skall vara neutralt när det gäller övriga bestämmelser om arbetarskydd, framför allt i förhållande till direktivet om utsända arbetstagare. När det gäller principen om ursprungsland framhävde man att alla medlemsländer är redo att främja gränsöverskridande rörlighet för tjänster, förutsatt att vissa undantag i fråga om offentliga åtaganden bevaras.
Trots att konkurrenskraftsrådet verkade ge rätt lite i utbyte är sanningen en annan. Efter krisstämningen förra våren var det nog inte många som trodde att rådet på något sätt skulle ta tag i de känsliga frågorna före resultaten av den första genomgången i Europaparlamentet. Den brittiska ordföranden gjorde ändå allt den kunde i den aktuella situationen.
Färgstark debatt i parlamentet
Europaparlamentet har fört en synnerligen färgstark debatt som främst baserat sig på den tyska huvudrapportören Evelyn Gebhardts (PSE) ändringsförslag. Förslagen skulle ha medfört ett så gott som urvattnat direktiv. Gebhardts ändringsförslag fick dock inte fullt stöd ens av den egna gruppen, för att inte tala om de konservativa och liberalerna. Då sammanlagt cirka tusen femhundra ändringsförslag låg på bordet befann sig parlamentet i en synnerligen stökig situation. Tidspressen och de fundamentala åsiktsskillnaderna tvingade utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) att skjuta upp sin omröstning ända till den 22 november.
IMCO-utskottets omröstningsresultat var dock kanske bättre än väntat. Begränsningarna av tillämpningsområdet berörde hasardspel, hälsovårdstjänster, audiovisuella tjänster, skatter och juridiska tjänster. Principen om ursprungsland behölls däremot så gott som oförändrad, inklusive ursprungslandets övervakningsrätt. Den känsliga frågan om utsända arbetstagare tog man ännu inte slutligt ställning till, men i övrigt var budskapet klart: själva arbetsrätten skall undantas från direktivets tillämpningsområde. Dessutom ville man trygga den internationella privaträttens företräde framför principen om ursprungsland.
I Europaparlamentet är omröstningen inom utskottet som bär det huvudsakliga ansvaret alltid betydelsefull i uppskattningen av den slutliga omröstningen i plenum. Plenum röstar tidigast i slutet av januari i frågan. Då kan punkter fortfarande ändras emedan omröstningen i IMCO var jämn på många punkter. Ett intressant drag var att huvudrapportören själv avstod från att rösta i utskottets slutliga omröstning. Även socialdemokraterna i de nya medlemsländerna och det brittiska Labour avvek från den politiska gruppens linje och huvudrapportörens förslag. Det har även spekulerats om splittingar i de liberala leden i plenum.
Nu verkar det klart att rådet inte gör någonting förrän parlamentet röstat i plenum och på basis av detta lagt fram sina ändringar till kommissionens förslag. En lite mer avspänd stämning utlovas i januari-februari, men man kan hoppas att Österrike går vidare med förberedelserna på våren i rask takt. Österrike står emellertid inför val och den politiska känsligheten är på topp, så för tjänstedirektivets del kan man inte vänta sig några mirakel.
Det verkar starkt som om Finland under sitt ordförandeskap söker politiskt samförstånd i rådet och alla motsättningar kommer knappast att slätas ut ens i den första genomgången.
Text:
Finlands ständiga representation vid EU
Europaparlamentets bruksanvisning till tjänstedirektivet
Kommissionens ursprungliga förslag till tjänstedirektiv (2004/0001(COD), 25.5.2005)
