Vaalimaa är EU:s port till öst
Vaalimaa är den livligaste gränsövergången mellan Finland och Ryssland. Den är samtidigt den viktigaste övergången från Europeiska unionen direkt till Ryssland. Gränsstationen öppnades 1958 och utnyttjas årligen av cirka 2,5 miljoner resenärer. Antalet resenärer och långtradare har ökat enormt under de senaste åren och takten väntas öka ytterligare i fortsättningen.
Då tog Vaalimaa emot färre personer på hela sommaren än nuförtiden på en dag.
2,5 miljoner resenärer per år
I juni invigdes en ny byggnad som gör gränsstationen avsevärt bättre för resenärer. Den nya byggnaden betjänar hela gränstrafiken: härigenom kör bussar, långtradare och personbilar som skall förtullas. Byggnaden omfattar ett nytt väntrum som rymmer passagerare från två bussar och andra nya rum för resenärer.
Och i Vaalimaa är det fart och fläng! Cirka 80 procent av gränsövergångarna mellan Finland och Ryssland sker via Östra tulldistriktet, det vill säga Imatra, Nuijamaa och Vaalimaa. År 2005 färdades cirka 2,5 miljoner resenärer via Vaalimaa och antalet ökar hela tiden.
Visumfrihet skulle mångdubbla antalet resenärer
– Visumfrihet mellan Ryssland och EU skulle enligt beräkningar öka antalet resenärer vid Vaalimaa till cirka 10 miljoner, berättar tullchefen i Vaalimaa Mika Poutiainen.
– Att bevilja visumfrihet är ett politiskt beslut och vi kan därför aldrig vara helt säkra på enligt vilken tidtabell den genomförs. Alltså måste vi vara förberedda på den på något sätt, både tullen och gränsbevakningen, anser Poutiainen. Passkontrollen i Vaalimaa är ju hundraprocentig, vi kontrollerar alltså alla resenärers resehandlingar.
Även långtradartrafiken ökar
År 2005 åkte 1,2 miljoner fordon genom Vaalimaa, vilket är 5,3 % mer än året innan. I fjol åkte cirka 390 000 långtradare över gränsen. Antalet har fördubblats på tre år och ingen minskning är i sikte.
Tillfälliga trafikstockningar och bilköer är vanliga fenomen i Vederlax. Vaalimaa väntar därför redan på nästa utbyggnadsskede, vars trafikarrangemang redan utlovats 9 miljoner euro ur statsbudgeten. Avsikten är att ta i bruk skilda lokaler för resenärerna och godstrafiken år 2008. Hela projektet kostar cirka 17 miljoner euro.
– Och om vi ännu kunde få en egen långtradarfil ända till Torfjanovka vore situationen en helt annan än den är i dag, anser Mika Poutiainen och tillägger att drömmen skulle kräva även EU-finansiering för att gå i uppfyllelse. Stockningar vid gränsen är ett problem för dem som färdas på vägarna och sätter även press på dem som arbetar med förtullningar. Köerna skadar dessutom miljön då människor kastar skräp från de stillastående bilarna.
Ryssland är en nära samarbetspartner
Cirka 75 % av personerna som passerar gränsen är ryssar, medan 20 % är finländare och resten av andra nationaliteter. På grund av det stora antalet ryska resenärer vore det viktigt att de som kommer i kontakt med resenärerna talade åtminstone en aning ryska. I varje skift jobbar det enligt Poutiainen åtminstone en person som talar god ryska och som kan hjälpa vid behov.
Vaalimaa är en tull med så kallad full service. Tullen erbjuder sakkunnig service inom tullens olika verksamhetsområden. Samarbetet med ryssarna är pålitligt och kontinuerligt. Båda parterna står turvis värd för ett sammanträde där de en gång i månaden behandlar gemensamma frågor. Samarbetet fungerar också mellan de månatliga mötena, parterna står i direkt telefonkontakt och genomför tjänstemannautbyten.
Vaalimaa är en viktig regional arbetsgivare
Vaalimaa är med sina 125 arbetstagare en lika stor arbetsgivare som Vederlax kommun. För att kommunen skall kunna dra full nytta av den ständigt ökande gränstrafiken måste den kunna erbjuda service av olika slag i mycket större omfattning. – Vi måste få människorna att stanna upp och konsumera, då skulle även kommunen få större inkomster av människorna som korsar gränsen via Vaalimaa, anser Poutiainen.
I Vaalimaa har även en kriminalunderrättelsecentral inrättats där tullen, gränsbevakningen och polisen samarbetar för att förebygga gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Genomlysningsapparaten hör till tullens arbetsredskap
Vaalimaa har Finlands enda fasta genomlysningsapparatur för långtradare. I Europa finns tre motsvarande apparater i Tyskland, Nederländerna och Frankrike, alla i hamnar. Enligt Poutiainen är genomlysningsapparaten, som kostade 11,9 miljoner euro, för tullen ett arbetsredskap bland många. Av alla fordon som korsar gränsen genomlyses cirka en procent, av långtradarna cirka tre procent. Normalt genomlyses i Vaalimaa cirka fyra bilar per timme. Apparaten skulle klara fler, men det skulle kräva mer personal. Genomlysningen är endast ett arbetsskede, och granskningen och tolkningen av bilderna och en eventuell fysisk kontroll tar även de sin tid.
Enligt uppskattning får man endast tag på cirka 10 procent av allt smuggelgods. Det går att räkna ut hur mycket gods förflyttas olovligt från ett land till ett annat genom att iaktta den mängd tullen lägger beslag på. År 2005 stoppades 28 miljoner cigaretter som smugglats till Finland, av dessa 7,3 miljoner i Vaalimaa. 3 110 liter alkohol beslagtogs i Vaalimaa. Även alla tiders största narkotikaparti beslagtogs: 50 kilo heroin.
Mer pengar på tullens önskelista
I fjol transporterades 300 000 nya personbilar till Ryssland via Vaalimaa. År 2010 beräknas redan 900 000 personbilar transporteras över gränsen. Enligt Poutiainen är det inte längre möjligt att behandla en sådan mängd i Hangö hamn och han anser därför att det vore vettigt att transportera bilarna till de närbelägna hamnarna, det vill säga Fredrikshamn och Kotka. Även järnvägstransporter kunde komma i fråga när det gäller biltransporterna.
Om en fe gav tullchefen i Vaalimaa Mika Poutiainen tre önskningar, vad skulle han be om? Det var tydligen en lätt fråga, för svaren kommer utan längre eftertanke: För det första de 17 miljoner som skulle avskilja resenärerna från godstrafiken. För det andra att visumfriheten med Ryssland inte genast skulle genomföras, och för det tredje att Ryssland inte på årtionden skulle ansluta sig till Europeiska unionen!
Text: regioninformatör Leena Halonen, Europainformationen i Kymmenedalen.
Foto: regioninformatör Leena Halonen och informatören Kirsi Lyytikäinen vid tullen i Vaalimaa