Europeiska unionen förbereder sig för demografiska förändringar
Europeiska unionen har vaknat till insikt om förändringar i den europeiska åldersstrukturen. Bryssel stod värd för det första europeiska demografiforumet den 30-31 oktober 2006. Forumet samlade 400 representanter från medlemsstaterna och experter för att diskutera olika sätt att ta itu med effekterna av den åldrande befolkningen och den krympande arbetskraften.
EU samordnar, medlemsstaterna genomför
EU:s viktigaste roll i lösningen av problem orsakade av förändringar i befolkningens åldersstruktur är att samordna de politiska åtgärderna så att så många EU-länder som möjligt kan tillämpa lösningar som olika medlemsländer anser effektiva. Åtgärdsförslagen gällde social- och familjepolitik, jämställdhetsfrågor, bevarande av de äldres arbetsförmåga och invandrarpolitik.
Under forumet presenterades även resultaten av ett forskningsinitiativ om den europeiska demografiska förändringen. Forskningen fokuserade på äldre arbetstagares produktivitet, förebyggande av åldersrelaterade sjukdomar, hälsovård och informationsteknikens roll i hur vi kan möta utmaningar i anslutning till åldrandet.
Sett ur samhällets perspektiv är det största problemet när det gäller den åldrande befolkningen den försämrade försörjningskvoten (antalet sysselsatta i förhållande till icke-sysselsatta). I det internationella skattekonkurrenstrycket lamslår den demografiska förändringen den offentliga sektorns handlingsförmåga. Det är dessutom svårt att förbättra försörjningskvoten om man samtidigt vill respektera den individuella friheten och kontrollera invandringen på humanitära grunder.
Europa åldras
Efter den så kallade babyboomen efter andra världskriget har nativiteten i Europa stabiliserats på en nivå som ligger under det som krävs för att befolkningen skall reproduceras. Samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskar (särskilt när det gäller personer i åldern 20-34) ökar antalet över 60-åringar. Detta innebär en minskning i tillgången på arbetskraft om befolkningens åldersstruktur inte ändras med hjälp av en kraftig invandrarpolitik. I mer än hälften av EU-länderna är åldersklassen som lämnar arbetsmarknaden år 2010 större än åldersklassen som kommer in på arbetsmarknaden. Detta leder inte automatiskt till en brist på arbetskraft: även efterfrågan på arbetskraft spelar in.
Vad borde Europa göra?
Den mest effektiva enskilda metoden att påverka befolkningsstrukturen bygger på invandrarpolitiken. Expertforumet behandlade invandringen ur många olika synvinklar, bland annat integrationens betydelse för invandrarnas sysselsättning. En försämrad försörjningskvot ökar trycket för en invandrarpolitik som bygger på arbetsmarknadens behov. Problemet är att Europa samtidigt måste öka såväl efterfrågan som utbudet på arbetskraft.
Den senaste globala utvecklingen sätter ramar för de politiska åtgärderna: en internationaliserad makroekonomi ökar konkurrensen om såväl investeringar som arbetstagare. Arbetslivets förändringsbehov hänger även samman med att förena de ofta motstridiga kraven på arbetshälsa och ökad arbetsproduktivitet. Den internationella konkurrensen förutsätter en ökad arbetsproduktivitet (bland annat teknologiska innovationer), och som en följd av den demografiska förändringen måste pensionsåldern höjas.
Expertforumet diskuterade den åldrande befolkningens välmående och säkerställande av finansiering för den offentliga sektorn. Ekvationen består främst av beskattning, pensionslösningar, jämställdhetsfrågor och familjepolitik. En samordnad reformering av dessa kan stöda såväl den offentliga sektorns handlingsförmåga som medborgarnas välfärd.
Omsätts förändringsbehoven i praktiken?
Den största behållningen av mötet var EU-ländernas dialog om ändamålsenligheten i olika åtgärder sett ur hela Europas synvinkel. Utgångspunkten för expertforumet var kommissionens meddelande ”Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter”, där kommissionen konstaterar att förändringen i åldersstrukturen i grunden är positiv: människor lever längre och hälsosammare och väljer ett arbets- och familjeliv som passar dem själva. Det skall därför bli intressant att se om EU kan få medlemsländerna att genomföra de nödvändiga reformerna, som delvis även gäller så kallade ”förvärvade rättigheter”.
Ministrar och experter utbyter idéer om vad man ska göra med det åldrande Europa
