Mångkulturalism väckte debatt i Helsingfors
Det mångkulturella EU, integration av invandrare och jämlikhet var teman för ett diskussionstillfälle i Lilla Parlamentet den 27 mars. Nylands Europainformation och Internationella migrationsorganisationen IOM ordnade tillfället i samarbete med Tyska ambassaden och arbetsministeriet som en del av EU-veckan som ordnades på järnvägsstationen.
I EU diskuteras just nu hur en gemensam immigrationspolitik kunde förverkligas. Under Tysklands ordförandeskap kommer det inte att fattas ett beslut. Pressansvarige vid Tysklands ambassad, Joachim Bussian, lyfte i sitt anförande fram betydelsen av att förhindra att en utlänningsfientlig atmosfär och rasistiska rörelser sprids i Europa. Han konstaterade att det finns mycket att göra på det här området, eftersom det handlar om emotionella frågor.
Regionkontorets chef Thomas Lothar Weiss, vid Internationella migrationsorganisationen IOM, menade att migrationen i dagsläget berör cirka 200 miljoner människor. Fenomenet är betydande såväl socialt som politiskt. Migrationsorganisationen IOM har verkat för invandrare allt sedan 1951. Finland anslöt sig till den mellanstatliga organisationen år 1992. Organisationen hjälper myndigheter bl.a. gällande flyktingtransporter och integration av invandrare.
Integrationen förbryllade
”Vad är integration?”, frågade IOM:s projektkoordinator Jaana Kuivalainen i sin presentation och detsamma undrade publiken. I Finland har man börjat använda begreppet för att å ena sidan beskriva invandrarnas anpassning till Finland och å andra sidan urbefolkningens anpassning till invandrare.
Vad gäller integration av invandrare kan man enligt Kuivalainen tala om fyra olika begrepp. Man talar om assimilation då invandrare helt och hållet smälter in i urbefolkningen. Integration använder man då en invandrare integreras i samhället i det nya hemlandet, men bibehåller särdragen i sin egen kultur. Vid integration skapar invandrare och urbefolkning en gemensam kultur. Anpassningen är alltså en ömsesidig process.
Mångkulturalism är nära besläktat med integration, men i det här fallet är anpassningen till huvudkulturen inte lika stark som vid integration. Befolkningsgruppernas livsstilar är olika i ett mångkulturellt samhälle. Vid segreation är invandraren åtskild från huvudkulturen. Dessa fyra olika sätt att se på integration kan variera utifrån invandrarens privatliv, arbetsliv eller kontakterna till huvudbefolkningen.
De olika sätten att se på integration väckte tankar bland publiken. En man som bott i Finland under flera år ansåg att Finland inte är mångkulturellt. Ändå menade publiken att Finland – inte bara huvudstadsregionen – har blivit mera mångkulturellt under de senaste tjugo åren.
Mot EU:s gemensamma immigrationspolitik
Jaana Kuivalainen menade att integrationen i EU är en ömsesidig process. Det berör såväl invandraren själv som huvudbefolkningen.
Europeiska unionen strävar efter en gemensam immigrationspolitik, där målet skulle vara att stöda arbetsbaserad invandring, förhindra olaglig invandring och främja invandrarnas integration.
Publiken ansåg att det största hindret för invandrarnas anpassning till det finska samhället är arbetsgivarnas attityder. Arbetsgivare har anställt få invandrare med motiveringen att invandrare har bristfälliga språkkunskaper. I de flesta inläggen lyftes det fram, att invandrare har en hög motivation att arbeta när de anländer till Finland. Viljan att arbeta kan dock sjunka ifall det tar flera år att få ett arbete.
Nytt projekt möter utmaningarna
Arbetsmnisteriets MOST-projekt strävar till att möta de utmaningar som härrör sig till att sysselsätta invandrare och försnabba integrationen av flyktingar. Målet är att stöda flyktingars självständighet och öka motivationen för språkstudier samt ge arbetsgivare erfarenhet av att hantera kulturskillander och att vägleda invandrare på arbetsplatsen.
Den här våren har man till projektet valt kvotflyktingar som anländer från Myanmar till Finland. Strax efter ankomsten kommer 30 personer ur gruppen att inleda ett arbete samtidigt som det varannan dag erbjuds språkundervisning antingen på arbetsplatsen eller i närheten av den. Flyktingarna i projektet placeras i den offentliga sektorn i huvudstadsregionen och i den privata sektorn i Österbotten.
MOST-projektet är ett internationellt projekt som finansieras av Europeiska flyktingfonen. I Finland koordineras projektet av arbetsministeriet och för genomförandet ansvarar Nylands och Österbottens TE-centraler.
Text: Hanna Päivärinta, Nylands Europainformation
Bilder: Maija Kärävä
Information om EU:s gemensamma immigrationspolitik
Arbetsministeriets sidor för immigration, integration och jämlikhet
