Klimat- och energifrågor intresserade Villmanstrandsborna
EU har ställt upp ambitiösa mål för att minska växthusgaserna och öka användningen av förnybara energikällor under de närmaste åren. Dessa frågor lyftes, tillsammans med frågan om maten kommer att räcka till, upp när man i Villmanstrand diskuterade EU:s framtida utmaningar.
Allmänhetens frågor besvarades i Villmanstrand av Europaparlamentariker Riitta Myller, riksdagsledamot Kimmo Tiilikainen, informationschef Marjatta Hautala från Europeiska kommissionens representation i Finland och chefen för Europaparlamentets informationsbyrå i Finland Pekka Nurminen.Europaparlamentariker Piia-Noora Kauppi anslöt sig till debattörerna vid diskussionen i shoppingcentret IsoKristiina.Europainformationen i Södra Karelen ansvarade tillsammans med kommissionen och parlamentet för arrangemangen.
Diskussionerna inleddes med korta inledningsanföranden och därefter fick publiken ställa frågor. Publikfrågorna handlade bland annat om vem som betalar och för vad vid utsläppshandeln. Kimmo Tiilikainen berättade att idén med utsläppshandeln bygger på att man tillsammans beslutar hur mycket utsläpp jordklotet tål. När man tillsammans har fastställt kvoten, köper alla produktionsanläggningar rättigheter som motsvarar anläggningarnas utsläpp. De kan också sälja rättigheter, om det blir över extra rättigheter att sälja, sade Tiilikainen. Han framhöll att det är viktigt att utveckla nya produktionsmetoder så att det uppstår så lite utsläpp som möjligt. Om man kan bedriva produktion med mindre utsläpp, blir det inga kostnader. Om man kan påverka utsläppen med förnuftiga beslut, bestäms priset på marknaden. Ifall man inte lyckas med detta, måste man använda sig av till exempel olika former av skatter, och då är vi alla med och betalar, sade Tiilikainen.
Riitta Myller betonade också vikten av ekonomiska styrmedel när man fastställer bättre processer i industriländerna.Hon vill också ta med konsumenterna. Om konsumenterna får tillräckligt med information om produkterna, kan de välja produkter som är mer klimatvänliga, tror Myller. Men det kräver att det finns enhetliga märkningar på produkterna.
Publiken var också oroad över att regnskogsarealerna ständigt minskar. Riitta Myller delade denna oro. Minskningen av regnskogsarealerna har stor betydelse för klimatets uppvärmning. Om man inte får detta under kontroll, är alla andra åtgärder rent ut sagt ganska onödiga. Utvecklingsländer med mycket skog vill ha mer pengar för detta, och uttryckligen så att pengarna betalas för att skogarna inte avverkas. Man hoppas också på pengar till en särskild teknologifond, för att få medel att förnya gammal teknik som smutsar ned.
Kimmo Tiilikainen delade Myllers uppfattning:att stoppa skogsskövlingen är en viktig del av klimatavtalet. Enligt hans uppfattning lyder frågan så här:hur kan man på ett tillförlitligt sätt mäta skogsarealerna och den skog som växer där? Här kan Finland enligt hans åsikt visa vad vi kan i vårt land. Vi har ju en lång erfarenhet av att kunna uppskatta skogsarealer.
Alla diskussionsdeltagare var eniga om att det inte är förnuftigt att fälla regnskog för att odla palmolja för renare bränslen. Om man planterar palmer som producerar bioolja i stället för att använda odlingsmarken till matproduktion, är det i det närmaste ett brott mot mänskligheten, sade Piia-Noora Kauppi. Alla var eniga om att det är en stor framtida utmaning att hålla matpriserna i styr. Man betonade att en kontinuerlig höjning av matpriserna kan orsaka till och med allvarliga samhällsproblem. Problemet måste få en lösning och frågan gäller alla, också dem som fortfarande har tillräckligt att äta. Riitta Myller lade fram tanken på hållbarhetskriterier för biobränslen.Kriterierna uppfylls om produktionen inte orsakar hungersnöd eller använder mer energi än vad den producerar.
Vilka andra förnybara energikällorfinns det? Enligt Tiilikainens åsikt är torv inte förnybar energi. Publiken talade för vind- och solenergi.Myller tyckte att man bör se på vind- och solenergi som en helhet.Och även här gäller frågan om vikten av utveckling av ny teknik.
Hur syns allt detta i Villmanstrandsbornas liv? Diskussionsinledarna medgav att det syns bland annat i högre elpriser, bränslepriser och därigenom också i bostads- och transportkostnaderna. En bra sak är att konsumenterna åtminstone till en del själva kan påverka genom att välja produkter som orsakar mindre utsläpp och till exempel bilar som belastar miljön mindre.
Publiken frågade också detta:är det någon idé att köra med en bil som belastar mindre, om en utlänning kör in med en otroligt stor cityjeep i parkeringsrutan intill? Är mina små insatser alls till någon nytta? Kimmo Tiilikainen ansåg att den här frågan leder till en moralisk diskussion som behövs. Man kan också ställa frågan så här:har jag rätt att göra fel, om min granne gör det? Men man kan väl inte tänka så här svartvitt? Vi måste alla bära vårt ansvar, om vi vill det eller inte,vi kommer inte undan det, framhöll diskussionsinledarna.
Publiken ställde också frågan vilken nytta Finland har av EU-medlemskapet. Kimmo Tiilikainen framhöll att unionen är en faktor att räkna med i synnerhet i klimatfrågor. Riitta Myller var av samma åsikt och betonade att engagemanget för klimatet är stort på alla nivåer. Piia-Noora Kauppi tillade att man håller på att hitta en gemensam vilja i klimatfrågorna. Tiilikainen påminde till slut om att en stor klimatkonferens hölls i Köpenhamn hösten 2009. Han ansåg det vara synnerligen viktigt att man till dess får färdigt det stora klimat- och energipaket som är under arbete också i EU. Och att man får med så många länder som möjligt i det nya klimatpaketet.
Text: Leena Halonen, regioninformatör i Kymmenedalen
