Eduskunta hyväksyi Lissabonin sopimuksen
Medlemsstaternas stats- och regeringschefer undertecknade officiellt Lissabonfördraget den 13 juni 2007, varefter ratificeringen inleddes i medlemsländerna.Riksdagen röstade vid sitt plenum den 11 juni 2008 för godkännandet av Lissabonfördraget. Ett godkännande förutsatte två tredjedelars majoritet och fördraget godkändes med rösterna 151–27. I den folkomröstning som hölls på Irland blev resultatet ett nej till Lissabonfördraget.
Riksdagens utrikesutskott gav den 30 maj sitt betänkande om Lissabonfördraget. I betänkandet föreslog utskottet att fördraget skulle godkännas. Riksdagen röstade om godkännandet av fördraget vid andra behandlingen, eftersom betänkandet innehöll Vänsterförbundets reservation med förslag till förkastande av fördraget, vilket motiverades med kravet på att en folkomröstning borde ha föregått godkännandet av fördraget.
Spännande folkomröstning på Irland
I den folkomröstning som hölls på Irland blev resultatet alltså ett nej till Lissabonfördraget. 53,4 procent av dem som röstade sade nej till fördraget. Lissabonfördraget börjar inte gälla i början av 2009 såsom ursprungligen var tänkt eftersom ikraftträdandet kräver godkännande i samtliga medlemsländer.Valdeltagandet var 53 procent.
Irland är det enda EU-land, som ordnade folkomröstning om reformfördraget eftersom den irländska konstitutionen kräver det. De övriga 26 medlemsstaterna godkänner fördraget i sina nationella parlament. Den irländska regeringen och hela den politiska sektorn förde en intensiv kampanj för godkännandet av fördraget. Nej-kampanjen framhöll det dåliga ekonomiska läget i Irland och att landets låga skatter kan skärpas som en följd av fördraget.
Efter att fördraget förkastades på Irland måste beslutsfattarna i EU koncentrera sig på att reda ut fördragskrisen. EU-ländernas utrikesministrar håller genast i början av veckan ett möte för att diskutera Lissabonfördragets framtid. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso förutsätter att medlemsländerna ska fortsätta att ratificera fördraget trots den irländska folkomröstningens
EU blir en effektivare aktör i och med reformfördraget
Diskussionen om ändringar av EU:s institutionella system har förts under flera år, men förhandlingarna kunde slutligen avslutas genom undertecknandet av Lissabonfördraget, då man beslutade att ge EU en juridisk referensram och instrument för att möta framtida utmaningar och medborgarnas behov. Hittills har över hälften av de 27 medlemsstaterna godkänt fördraget.
Genom fördraget vill man också stärka EU:s ställning som global aktör. (Foto: Europeiska kommissionen)Lissabonfördraget syftar till att göra EU effektivare, förstärka de demokratiska principerna vid beslutsfattandet och förbättra medborgarnas grundrättsskydd. Det ersätter inte EU:s nuvarande grundfördrag, utan ändrar dem endast.
Fördraget inför betydande reformer i EU-systemet: unionen blir en juridisk person, EU:s politik klarläggs, lagstiftningsarbetet effektiveras, stadgan om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande, det institutionella systemet klarläggs, EU får nya befattningar, de nationella parlamentens ställning förstärks och likaså förstärks öppenheten, demokratin och ett gott styre.
Mer information:
Riksdagens pressmeddelande om omröstningen
Lissabonfördraget (Kommissionen)
Lissabonfördraget: Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?
