EU:ssa kaivataan vahvaa sosiaalista ulottuvuutta
På presskonferensen i samband med att boken Det sociala Europa i en brytningstid gavs ut betonade minister Hyssälä att medborgarnas grundläggande rättigheter och principerna för icke-diskriminering är viktiga när Europa förändras. Boken har getts ut av Europainformationen. En stark social trygghet garanterar att samhället fungerar även i framtiden, sade minister Hyssälä.
Hälften av alla offentliga utgifter i EU-länderna används för sociala utgifter, så det är ett väsentligt och viktigt, om än svårt, ämnesområde som boken tar upp. I boken lyckas man dock med framgång reda ut frågorna och man har närmat sig temat heltäckande och läsarvänligt.
Genom kontinuerliga reformer och anpassningar tryggar man en stabil framtid, speciellt inom socialpolitiken. Hyssälä konstaterade i sitt anförande att Finland har haft tid att förbereda sig för att befolkningen åldras, och det har gjorts ändringar i arbetspensionssystemet. Inom äldreomsorgen håller Finland enligt hennes mening på att övergå till det europeiska systemet där de anhöriga måste ta allt mer ansvar för sina äldre.
Tidigare har ansvaret åvilat släkten, senare kommunerna. Nu håller den privata sektorn, de privata tjänsterna, på att ta över, trots att kommunerna alltjämt har grundlagsenliga skyldigheter att delta i äldreomsorgen.
– Denna skyldighet har jag varit tvungen att fundera över rätt mycket, eftersom jag nästan en gång i veckan inviger privata servicehem för äldre, sade ministern.
Kommunernas passiva roll inom serviceproduktionen och lagstiftningen om närståendevården borde förbättras. Under föregående regeringsperiod stiftades den första lagen om närståendevård. Alla delområden om politiken borde stödja hälsovårdspolitiken och förändringarna bör ske på klienternas, och inte på systemets, villkor.
Basfakta om frågor som berör oss alla
Boken Det sociala Europa i en brytningstid presenterar EU:s mål som ändrats under de senaste åren när man börjat se på välfärdssystemet ur ett inremarknadsperspektiv.
I boken dryftar man sammanjämkningen av den inre marknaden och den sociala tryggheten och tar upp diskussionen om tjänstedirektivet, de begränsningar som gjorts i direktivet samt behandlar viktiga frågor gällande hälsovårdstjänsterna och patienternas fria rörlighet. Till sist tar man upp framtida utmaningar och möjligheter för EU:s social- och hälsovårdspolitik.
När EU:s befogenhet inom social- och hälsovårdspolitiken och det sociala trygghetssystemet har utvidgats betydligt är medlemsstaterna allt mer beroende av varandra. Det skapar ett gemensamt socialt Europa som behöver gemensamma spelregler.
Sammanjämkningen av den inre marknaden och den sociala tryggheten är en balansgång mellan medlemsstaternas och EU:s befogenheter. När utgångspunkten är fri rörlighet för varor, tjänster och personer måste den sociala tryggheten bli mer flexibel. Man måste också se till att till exempel arbetstagarnas rättigheter tillgodoses överallt i EU.
Även om den sociala tryggheten är vart och ett medlemslands angelägenhet måste EU-rättens principer följas. EU har skapat en referensram för de nationella aktörernas åtgärder.
Bokens författare – docent Matti Kari, konsultativa tjänstemannen Mervi Kattelus vid social- och hälsovårdsministeriet och professor Juho Saari – hör alla till toppen inom sin profession. Enligt deras mening står Finlands socialpolitik på en hållbar grund jämfört med de syd- och centraleuropeiska länderna.
Beställningsblankett (Boken kan beställas kostnadsfritt)