Välimeren unionin perustamishuippukokous pidettiin Pariisissa
EU:s och Medelhavsländernas flotta toppmöte i Paris den 13 juli lade grunden för en Medelhavsunion. Dess syfte är att fördjupa relationerna mellan EU och länderna kring Medelhavet. Värdar för mötet med delat ordförandetskap var presidenten för EU:s ordförandeland Frankrike Nicolas Sarkozy samt Egyptens president Hosni Mubarak.
I mötet deltog 43 stater: EU-länderna, de 12 partnerländer som deltar i Barcelonaprocessen samt Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Montenergo och Monaco. Finland representerades av republikens president Tarja Halonen och statsminister Matti Vanhanen. Andra närvarande var FN, Afrikanska unionen, EU-parlamentet, EU-kommissionen, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. En lista över alla deltagare finns i resolutionen i slutet av artikeln.
Medelhavsunionen. som lanserades under president Sarkozys presidentvalskampanj 2007, såg rätt annorlunda ut i sin ursprungliga form. Sarkozys idé var att intensifiera samarbetet enbart mellan Medelhavets kuststater. Flera EU-länder befarande emellertid att ett ärende som drivs kraftigt av bara ett fåtal länder skulle splittra enheten i EU:s politik för yttre relationer och grannskap. Det nuvarande projektet “Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet” bygger på Barcelonaförklaringen med tillhörande regelverk. Alla EU-länder är likvärdiga deltagare i den. Barcelonaprocessens mål och verksamhetsformer kvarstår som grund för samarbetet mellan Europa och Medelhavsländerna.
Barcelonaprocessen: Medelhavsunionens nyheter:
- Delat ordförandeskap mellan länderna i EU och Medelhavsunionen. Medelhavsländernas ordförande väljs med konsensus för två år åt gången. Från EU:s sida svingas klubban av unionens representant för utrikespolitiken. Vem representanten är i praktiken beror på Lissabonavtalets öde.
- Eget sekretariat för den praktiska beredningen och verkställigheten av projekt. Det politiska ansvaret kvarstår ändå hos utrikesministrarna. Alla länder som deltar i Medelhavsunionens verksamhet har rätt att delta i det delade ordförandeskapet och sekretariatets verksamhet. Besluten om sekretariatets sammansättning, placeringsort och finansiering fattas i november 2008.
- En ständig kommitté som består av ländernas representanter ansvarar för beredningen och uppföljningen av möten. Den ständiga kommittén placeras i Bryssel.
- Möten: utrikesministrarna träffas en gång om året och statsöverhuvudena vartannat år.
- Handeln stimuleras med ett frihandelsområde som upprättas år 2010. Målen för det ekonomiska samarbetet uppställdes i Marseille 2.7.2008 vid mötet Euromed commerce. Avsikten är både att öka handeln mellan EU- och Medelhavsländerna, och handeln mellan de sydliga länderna (samarbetet syd-syd)
Det nuvarande samarbetet mellan Europa och Medelhavsländerna baserar sig på den process som sattes igång i Barcelona år 1995.
Utvecklingen i Medelhavsområdet har ofta fått ge vika för utdragna konflikter och bräckliga reformförsök. Barcelonaprocessen syftar till att främja fred, stabilitet och välstånd i Medelhavsområdet genom en politisk dialog samt genom att förstärka de ekonomiska och kulturella relationerna. Samarbetet omfattar EU:s alla 27 medlemsländer samt 12 partnerländer: Albanien, Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Mauretanien, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. Dessutom deltar Libyen som observatör.
Finland stödjer en utveckling av förbindelserna mellan EU och Medlehavsländerna och har från första början deltagit aktivt i Barcelonaprocessen.
EU för en politisk dialog med länder eller landgrupper utanför unionen
Möten med länder eller landgrupper utanför unionen är en central och etablerad del av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa möten kallas tredjelandsmöten.
Vid mötena behandlas särskilt aktuella världspolitiska frågor. Syftet är att förstärka EU:s internationella ställning och synliggöra EU:s ståndpunkter. Målet med mötena kan utöver informationsutbyte vara att bilda gemensamma ståndpunkter till internationella frågor eller att förstärka samarbetet och förtroendet. Dialogen kan också vara kritisk och då är strävan att påverka motpartens agerande i problemfrågor.
Mera information:
Samarbetet mellan EU och Medelhavet På EU-kommissionens sidor (på engelska)
Paristoppmötets resolution 13.7.2008 (på engelska)
Barcelonaförklaringen och EU-Medelhavspartnerskapet På EU:s webbplats (på svenska)
Förbindelser till länder utanför EU EU:s webbplats (på svenska)