Bulgariaa ja Romaniaa moitittiin EU:n rahojen haaskaamisesta
Enligt EU:s rapporter Bulgarien och Rumänien har misslyckats med att bekämpa korruptionen. (Foto: Europeiska komission)Europeiska kommissionens rapporter 23.7.2008 om Bulgariens och Rumäniens utveckling är inte nådig mot de nyaste EU-länderna. Enligt de barskt formulerade rapporterna har bägge länder misslyckats med att bekämpa korruptionen. Kommissionen fryser miljoner euro av de bidrag som tilldelats Bulgarien. I summan ingår kohesionsfondens stöd, PHARE-anslutningsbidragen och SAPARD-lantbruksstöden. Bulgarien kan få tillgång till stöden igen om landet klarar av att genomföra de reformer som behövs i förvaltningen.
Rapporterna ger vid handen att länderna gjort vissa ansträngningar men att de inte gett tillräckliga resultat. Särskilt korruptionen på hög nivå får florera fritt och inga domar har fällts. EU-kommissionen och EU:s medlemsländer är frustrerade över att de så frikostigt pumpat in pengar i Bulgarien men att pengarna nu ser ut att ha hamnat i korrumperade tjänstemäns ficka. Jämfört med ett tidigare rapportutkast anlägger kommissionen i sina slutliga rapporter ändå en mildare ton och skriver att korruptionen beror på tjäntemännens dåliga löner och byråkratin i förvaltningen. Kommissionen nämner inte längre det bulgariska politiska fältets ”tydliga kopplingar” till den organiserade brottsligheten.
Rumänien fick inte lika mycket skäll, även om kommissionen konstaterade att också dess förbättringar varit anspråkslösa. Också i Rumänien är korruptionen på högsta nivå och reformen av rättsväsendet de största problemen. Avslutningsvis säger kommissionen om Rumänien att landet går i rätt riktning, att nya institutioner har grundats och att resultat kan väntas småningom.
Eget uppföljningssystem för Bulgarien och Rumänien vid inträdet
Rumänien och Bulgarien har sedan sitt EU-inträde 1.1.2007 varit förpliktade att rapportera om sin utveckling till Europeiska kommissionen två gånger årligen. Systemet för uppföljning (Mechanism for Cooperation and Verification for Bulgaria and Romania) inrättades eftersom länderna inte vid inträdet ansågs vara helt färdiga för medlemskap i EU på grund av den den vitt utbredda korruptionen, bristerna i rättssystemet och den organiserade brottsligheten. EU-medlemskapet förutsätter att ett land anammar EU:s lagstiftning, policyer och program och EU befarar att Rumäniens och Bulgariens problem försvårar efterlevnaden av de gemensamma reglerna. Det här är första gången i hela EU-utvidningens historia som fullvärdiga medlemmar ställs under en motsvarande uppföljning.
Rumäniens och Bulgariens väg till EU-länder
EU:s finansiella stöd före de bägge ländernas inträde underlättade för dem att gå framåt och förbereda sig inför medlemskapet. (Foto: Europeiska komission)Bägge länder har relativt snabbt genomgått en grundläggande samhällsförändring. Sommaren 1990 hölls det första fria flerpartivalet i Bulgarien sedan världskrigen. Rumäniens diktator Nicolae Ceauşescu störtades och avrättades år 1989 men de tidigare kommunisterna var kvar vid makten halvvägs in på 1990-talet.
EU:s finansiella stöd före de bägge ländernas inträde underlättade för dem att gå framåt och förbereda sig inför medlemskapet . Phare-programmet har utgjort ett stöd för ansökarländernas institutionella utveckling och främjat ekonomisk och social kohension. Utvecklingen av lantbruket har skett med stöd av Sapard-programmet medan ISPA-programmet har inriktats på projekt bland annat inom infrastruktur. Det finansiella stödet från EU motsvarade cirka 2 procent av Bulgariens och 1,4 procent av Rumäniens BNP för år 2005.
Finlands relationer till Rumänien och Bulgarien
Finland har stött båda länderna i deras EU-medlemskap, men också på deras väg mot demokrati och marknadsekonomi. Finland har från första början aktivt deltagit i twinning-verksamheten som finansieras av kommissionen och som avser att hjälpa EU:s ansökarländer att utveckla och anpassa sin förvaltning och lagstiftning så att de uppfyller villkoren för EU-medlemskap. Finland leder ett viktigt twinning-projekt inom korruptionsbekämpning i Rumänien. Också i Bulgarien har finländarna goda möjligheter att få nya twinning-projekt. Bulgarerna är särskilt intresserade av den finländska förvaltningsmodellen, sakkunskapen i rätts- och inrikesfrågor samt kunnandet inom socialsektorn.
Närmare information:
Europeiska kommissionens rapport om Bulgarien (på engelska)
Europeiska kommissionens rapport om Rumänien (på engelska)
Mechanism for Cooperation and Verification for Bulgaria and Romania på Europeiska kommissionens sajt (på engelska)
Om twinning-verksamheten på utrikesministeriets sajt
Europainformationens bok: Bulgarien och Rumänien också på nätet (på svenska)
