EU ingriper i vägtrafikens utsläpp
Vägtrafiken producerar en femtedel av alla växthusgaser inom EU och är således efter energiproduktionen den största källan till växthusgaser. I städerna åsamkar bilismen förutom luftföroreningar också trafikstockningar och buller. Trafikens ständigt ökande utsläpp av växthusgaser måste stävjas för att koldioxidutsläppen ska kunna minskas med minst 20 %, vilket är målet i EU:s klimat- och energipaket.
Mellan åren 1990 och 2005 ökade trafikens utsläpp av växthusgaser med 26 procent. Deras andel av de 27 EU-ländernas utsläpp som påverkar klimatförändringen utgjorde 22 % år 2005. Vägtrafikens utsläpp har inte följt den allmänna nedgående trenden för växthusutsläpp i Europa, utan de förefaller öka alltjämt.
Den tekniska utvecklingen har inte varit av nämnvärd hjälp för trafikutsläppen. Även om vissa bilar idag orsakar mindre föroreningar har bilarnas vikt, kapacitet och antal samtidigt ökat. Personbilarna producerar ca 12 % av samtliga koldioxidutsläpp inom EU.
EU har som mål att minska utsläppen från vägtrafiken
Som en del av sitt klimat- och energipaket har kommissionen lagt fram en rad förslag till lagar i syfte att minska vägtrafikens utsläpp inom unionens område. Redan på 1990-talet satte EU som mål att begränsa personbilarnas kolutsläpp till 120 gram per kilometer – för ca fem liters bensinförbrukning på 100 kilometer – fram till år 2012. Nu har man ännu resolutare än tidigare gått in för att nå detta mål.
Genom förbättrad fordonsteknologi vill man få ner utsläppet till 130 g/km. Den ytterligare minskningen på 10 gram kol som behövs vill man få till stånd genom andra tekniska förbättringar, exempelvis genom att utveckla däcken och luftkonditioneringen samt öka förbrukningen av biobränsle.
Enligt förslaget till förordning fördelas målen för minskade utsläpp på tillverkarna enligt bilarnas tillverkningsvolym. Bilindustrin kunde också i fortsättningen tillverka bilar med alltför hög utsläppsnivå, ifall detta kompenseras med större produktion av bilar med lågt utsläpp. Tillverkarna kunde bilda grupperingar för att tillsammans nå målen.
Ett flertal städer har vidtagit åtgärder för att stävja bilismen
Städernas centrala delar och storstadsregionerna besväras av föroreningar, buller, problem med säkerheten på vägar och gator samt trafikstockningar. Av vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer 40 % och av andra föreningar upp till 70 % från stadstrafiken. På grund av trafikstockningar förlorar enligt kommissionens uppskattning den europeiska ekonomin närapå 100 miljarder euro, dvs. en hel procent av EU:s BNP.
En del europeiska städer har redan fäst avseende vid olägenheterna och ingripit i dem. I Paris har man till exempel byggt flera hundra kilometer bussfiler, och vägar har tagits i bruk för rekreation. Genom att bygga nya cykelvägar och billigt hyra ut cyklar har man förbättrat möjligheterna att cykla i staden.
Trafikstockningarna i de centrala delarna av London och Stockholm har stävjats med hjälp av trängselavgifter. I Stockholm togs trängselavgifterna i bruk i augusti 2007. Innevarande år har antalet bilar i de centrala delarna minskat med 20 % och luftkvaliteten har förbättrats. Också i Finland har eventuella vägtullar varit föremål för en livlig debatt.
Mer information:
Europainformationen: EU:s klimat- och energipaket
Europaparlamentet: 2020 klimatpaketet: del 3 – Fler bilar med låga koldioxidutsläpp
Europaparlamentet: Miljövänligare trafik i städerna
Kommissionens grönbok: Mot en ny kultur för rörlighet i städer
Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi och transport