Ilmasto- ja energiaillassa kannustettiin arjen pieniin tekoihin

"Förändringar i luften?" -diskussionsmöten om EU:s klimat- och energipaket ordnas i olika delar av Finland. Seminarierna är öppna för allmänheten. (Bild: Europeiska kommissionen)

"Ja, det kan vi!", betygade miljöminister Paula Lehtomäki för sina åhörare. Europeiska unionens och Finlands medel samt de planerade åtgärderna för att avvärja klimatförändring var teman för "Förändringar i luften? -diskussionsmötet i Helsingfors.

Minister Lehtomäki försäkrade att förändringar i vardagen har betydande påverkningar. Om till exempel 100 000 hushåll ersatte oljeuppvärmning med pelletpannor, skulle koldioxidutsläppen minskas med en miljon koldioxidton. Finlands koldioxidutsläpp år 2006 var cirka 80 miljoner koldioxidton.

"Att avvärja klimatförändring hör till oss alla: släck ljusen, minska uppvärmning eller luftkonditionering, sortera avfallen och gå korta sträckor till fots. Klimatförändringen erbjuder möjligheter och kräver inte stora omvälvningar", uppräknade Lehtomäki.

Ministern betonade att klimatförändringen är ett globalt problem, som alla länder ska engagera sig i. Europeiska unionen har åtagit sig rollen som ledare för att avvärja klimatförändring fastän unionens andel av hela världens växthusutsläpp är bara 14 procent.

EU och Finland har vägande motiveringar till sitt engagerande i utsläppsreduktioner: den aktuella situationen har orsakats av industrialiserade länder, varför man inte kan skylla på de utvecklade länderna eller fösa över ansvaret på dem. Å andra sidan är Finlands växthusutsläpp räknade per person i toppnivå i jämförelse med hela världen.

I Forsthuset vid Helsingfors universitet den 13 oktober diskuterade medborgarna med minister Lehtomäki bland annat oljekonsumtion och utsläppshandel samt vardagens gärningar mot klimatförändring. (Bild: Europainformationen)

Överdirektör Taisto Turunen från arbets- och näringsministeriet bedömde att priset på olja förblir högt även i framtiden. Elpriset kommer inte heller att sänkas eftersom det påverkas av utsläppshandeln. "Höjningen av priserna får konsumenterna att tänka över sin användning av såväl bränslen som el", resonerade Turunen.

Överdirektör Turunen fäste publikens uppmärksamhet vid att man nu för första gången i Finland har som mål att stoppa ökningen av energikonsumtion och att gradvis minska den under de kommande årtiondena. Riksdagen inleder förhandlingarna om den nationella klimat- och energistrategin i november.

I publikdiskussionen ansågs vardagens små gärningar som nödvändiga, men otillräckliga. En av frågeställarna hänvisade till den internationella klimatförändringspanelen IPCC:s utvärderingar, enligt vilka dramatiska åtgärder behövs för att minska växthusutsläpp. "Att sortera avfall räcker inte alls", kommenterade han.

Nybyggnad omfattar bara en procent av hela vårt byggnadsbestånd, påminde en annan frågeställare. Lehtomäki erinrade om hushållsavdraget, som kan beviljas också för att byta uppvärmningssystemet till ett miljövänligare alternativ.

Vid diskussionstillfället var man också intresserade av hur inkomsterna från utsläppshandeln används. Minister Lehtomäki berättade att beslut om saken inte ännu hade fattats, eftersom det inte ännu hade fåtts några inkomster från utsläppshandeln. En möjlighet i framtiden kan vara fonder som stöder anskaffandet av miljövänlig teknologi i utvecklingsländerna.

Medborgarna framförde den 1 oktober i Lahtis sin oro till näringsminister Pekkarinen för bland annat nedläggning av stadsdelarnas skolor och den åtföljande ökningen av trafik in mot stadens centrum. (Bild: Europainformationen)

Europainformationen har i samarbete med miljöministeriet samt arbets- och näringsministeriet ordnat öppna diskussionsmöten om EU:s energi- och klimatpaket i olika delar av Finland. Hittills har evenemang hållits 24.9. i Kouvola, 29.9. i Åbo, 1.10. i Lahtis, 13.10. i Helsingfors och 15.10. i Rovaniemi. Under årets lopp kommer tillställningar ännu att ordnas 20.10. i Jyväskylä och 3.11. i Tavastehus. Seminarieserien fortsätter på våren.

Evenemangen har samlat många åhörare och diskussionen har varit livlig. Publiken har varit intresserad av det nya internationella klimatavtalet efter Kyoto, tidsplanen för trängselavgifterna, medel för minskandet av hushållskonsumtion och effekter av satsningarna på kollektivtrafik. Av ministrarna krävdes också svar på om kommunerna kommer att få bindande förpliktelser och hurdana käppar och morötter som planeras för kommunala beslutsfattare. Ska man i framtiden satsa mera på att forska och utveckla energiformer? Måste man sänka levnadsstandarden för att få bukt med utsläppen?

Medborgarna framförde till ministrarna sin oro över vardagliga ärenden och internationella frågor. Leder den offentliga konkurrensen till att närmat inte föredras på grund av det höga priset? Tar EU tillräckligt mycket hänsyn till utvecklingsländerna? Bekymmer skapades också av miljöeffekter från massevenemang, avtagandet av Finlands virkesförråd och obestämda produktionsförhållanden för det uran som behövs för kärnkraften. Man önskade att vindkraften skulle ökas.