Kansalaiset ovat keskustelleet vilkkaasti EU:n ajankohtaista asioista

Diskussionsserien ”20/20 – ministrarna i landskapen” har nått mer än halvvägs. Med turnén hoppas man få till stånd en ökad dialog mellan regeringen och medborgarna om EU-frågor.

Medlemsländernas påverkningsmöjligheter i EU, Ryssland och varför det inte ordnats någon folkomröstning om Lissabonfördraget i Finland har väckt intresse. I diskussionsserien ”20/20 – ministrarna i landskapen” som startade i september har man dessutom debatterat valdeltagandet i EU-valen och EU:s innersta väsen.

Statsminister Matti Vanhanen öppnade ministrarnas diskussionsserie om EU ”20/20 – ministrarna i landskapen” i Helsingfors den 4 september. I sitt inlägg lyfte Vanhanen fram bland annat att det inte inom EU får uppstå grupperingar, utan alla medlemsländer ska om de så vill få delta i den utveckling som sker i unionen. Finland vill vara med och påverka i allt som sker, betonade Vanhanen. Allmänhetens frågor anknöt speciellt till Ryssland och krisen i Georgien.

Samma dag förde minister Thors en diskussion med ålänningar i Mariehamn om EU. Det som väckte intresse var framför allt Ålands inflytande i EU och Lissabonfördraget.

Veckan därpå samlade minister Cronbergs EU-afton en skara ivriga debattörer i Joensuu för att dryfta bland annat arbetskraftens rörlighet. Ministern behandlade EU särskilt ur arbetslivets perspektiv. Hon berättade vidare att hon själv hade motsatt sig EU ännu i mitten av 90-talet, men som norra Karelens landskapsdirektör såg hon att den internationalisering som EU förde med sig var viktig för landskapet. Det är svårt att föreställa sig hur Finland skulle se ut om vi inte hade gått med i unionen, sade Cronberg.

Brax oroad över revideringen av EU:s öppenhetsförordning, publiken begrundade EU-medlemskap för Ryssland

I Lahtis den 17 september var justitieminister Brax bekymrad över det förslag till förnyelse av EU:s öppenhetsförordning som kommissionen gav i våras. Brax sade att förhandlingarna blir svåra, eftersom många länder som ställer sig mer negativt till öppenheten än Finland stödjer kommissionens förslag till begränsningar i handlingars offentlighet. Hon anser att den nuvarande öppenhetsförordningen fungerat väl. Den har tvingat EU-institutionerna att kontinuerligt utvärdera sin öppenhet. Kunskap är makt, konstaterade Brax.

De centrala principer i förordningen som fungerat väl är hotade i reformen. EU:s handlingar är i huvudsak offentliga enligt en förordning från 2001. EU kan vägra lämna ut en handling endast om det finns tvingande skäl till detta, såsom den allmänna säkerheten eller upprätthållande av internationella relationer. Kommissionen föreslår till exempel att några grupper av handlingar helt skulle avgränsas utanför förordningens tillämpningsområde, dvs. de skulle inte behöva lämnas ut. Om förslaget går igenom skulle det begränsa tillgången till handlingar på flera olika sätt jämfört med nu.

I Lahtis utfrågades ministern om varför man inte ordnade en folkomröstning om Lissabon fördraget.

I Sibeliushuset i Lahtis hade ett hundratal personer kommit för att lyssna på Brax. Också här ville publiken prata om Ryssland. Vidare frågade man varför det inte i Finland ordnats en folkomröstning om Lissabonfördraget, till vilket chefredaktör Heikki Hakala från Etelä-Suomen Sanomat, som var kommentator, påpekade att vi hos oss har valt 200 riksdagsledamöter att besluta om invecklade och svåra frågor. En folkomröstning skulle innebära att mediernas makt ökade. Medierna kan styra folkets åsikt genom att avgöra vilka frågor man lyfter fram. Dessutom frågades varför Ryssland inte har accepterats som medlemsland i EU. På detta svarade Brax att Ryssland inte har ansökt om EU-medlemskap. Hon tillade att Ryssland i dagens situation inte fyller de förutsättningar för en rättsstat och demokrati som krävs av sökande.

I Österbotten debatterades EU-valen och medlemsländernas påverkningsmöjligheter i EU

I Karleby den 23 september fokuserade minister Vehviläinen särskilt på EU:s trafikpolitik bland de aktuella EU-frågorna. Hon berättade bland annat att EU inte tänker höja åldersgränsen för mopedkort, men priset på kortet stiger. Chefredaktör Lassi Jaakkola från tidningen Keskipohjalainen, som fungerade som Vehviläinens kommentator, tog i sitt inlägg upp medborgarnas ljumma intresse för EU-valen. Han ansåg att detta också kan förklaras med de få politiska alternativen. Minister Vehviläinen medgav att antalet alternativ är få. Jaakkola resonerade också kring frågan hur lågt valdeltagandet kan sjunka för att valen ännu ska ha ett berättigande. Ministern påpekade att detta är ett bekymmer också i bredare mening.

I Vasa var det smockfullt i salen när nästan två hundra österbottningar kom för att lyssna på minister Stubbs tankar om EU-frågor.

I Vasa summerade minister Stubb sitt budskap på sitt välkända sätt i några punkter. De mest aktuella EU-frågorna ansåg han vara:
• valet till Europaparlamentet
• Finlands påverkningsmöjligheter i EU
• finanskrisen
• Georgienkrisens betydelse för EU
• Lissabonfördragets öde

Publiken i Vasa lät inte ministern komma lindrigt undan. På mötet hördes kritiska frågor och kommentarer om brännande EU-frågor. I den livliga diskussionen lyftes fram förutom finanskrisen även Rysslands närområdespolitik, utsikterna för ett Natomedlemskap för Finland samt Turkiets eventuella EU-medlemskap.

Också de stora medlemsländernas och EU-tjänstemännens makt i EU sysselsatte publikens tankar. Vidare vill man ha förklaringar till varför medborgarna i Finland inte fick rösta om Lissabonfördraget.

Chefredaktör Markku Mantila från tidningen Pohjalainen, som var minister Stubbs kommentator i Vasa, konstaterade att medlemsländerna på grund av finanskrisen befinner sig i ett läge där unionens funktionsduglighet verkligen mäts. Den europeiska gemenskapen är i hög grad byggd på ekonomisk grundval. Mantila resonerade kring frågan om man denna gång lyckas fatta politiska beslut för att rädda ekonomin. Minister Stubb poängterade att medlemsländerna måste komma fram till gemensamma lösningar. En gemensam valuta och penningpolitik skapar stabilitet, men det finns ett behov av nya mekanismer.

Genast dagen därpå i Uleåborg på minister Lindéns möte var publiken speciellt intresserad av kommunikationsfrågor. Det kom frågor bland annat om en moderering av nätdiskussionerna, teleoperatörernas kundservice och prissättning.

Vid Finska vikens kust debatterades särskilt Ryssland

I Kouvola dryftade man under minister Häkämies ledning EU:s framväxande försvar och krishantering. Häkämies sade att EU inte har något konkret gemensamt försvar, utan medlemsländerna deltar bland annat i att utveckla den gemensamma kapaciteten. Utvecklingsarbetet och anskaffningarna blir billigare tillsammans. De frågor som togs upp behandlade speciellt Ryssland.

Både ministern och Ville Pohjonen, chefredaktör på Kouvolan Sanomat som fungerade som kommentator, betonade att det egentligen inte finns någon Ryssland–EU-relation, utan att Ryssland helst förhandlar bilateralt med olika medlemsländer och avtalar bilateralt om olika frågor. Båda betonade också att det vore bra om EU hade en fungerande Rysslandspolitik.

Debatten på mötena har varit livlig, publiken har ställt tuffa frågor till ministrarna om såväl Turkiets EU-medlemskap som arbetskraftens fria rörlighet.

I Borgå var dialogen livlig mellan minister Stefan Wallin, chefredaktör Stefan Holmström vid Borgåbladet som var kommentator och publiken. Ministern började med en kort historisk översikt om EU och gick sedan vidare till att prata om speciellt ungdomars möjligheter att integreras i samhället både när det gäller infödda och invandrare. Han talade också om idrotten, som är en sektor där EU inte ännu har befogenhet. Om befogenheten skulle utsträckas till idrotten skulle det bli möjligt att bland annat söka anslag också till idrottsverksamhet.

Chefredaktör Holmström funderade på hur många av de saker som det talades om före Finlands EU-medlemskap har blivit verklighet? Före Finlands EU-medlemskap tyckte man att maten och bilarna blir billigare, vi slipper passköer och tyskarna köper våra strandtomter. Holmström tog också fram EU-projektens komplicerade ansökningsprocesser och konstiga allokeringar. Han tog fram exemplet med en dansk som hade sökt och fått 100 000 euro i EU-bidrag för ett slalomcenter på en ö som inte hade en endaste backe. Holmström sade att EU har en fungerande grundidé, men att man måste förhålla sig kritisk så att EU utvecklas i rätt riktning.

Publiken tog upp bland annat Turkiets möjligheter till EU-medlemskap och den långa landgränsen med Ryssland. Ytterligare frågades om det fanns utsikter till att byråkratin i EU minskar. På det svarade ministern att den kanske gör det i vissa frågor. Som ett exempel tog har fram att inom lantbruket kan det ske vissa rationaliseringar.

Ännu finns det möjligheter att delta i diskussionsmötena om EU

Var och en av regeringens 20 ministrar medverkar under höstens lopp åtminstone i en av de diskussioner som ordnas i Finlands 20 landskap. Ministrarna har tyckt att diskussionerna varit nyttiga och medborgarna har livligt deltagit med frågor och åsikter på mötena.

Förhoppningen är att turnén ska öka dialogen mellan regeringen och medborgarna, och att den lyfter fram EU-frågor till debatt framför allt före valet till Europaparlamentet i juni 2009. Välkommen att delta i mötena under årets sista månader.

Aktuell förteckning över evenemang

Foton: Europainformationen