EU:n maatalouspolitiikkaa uudistetaan parhaillaan
Minister Anttila anser att den mångsidiga jordbruksproduktionen i Finland kan bli lidande på grund av stödreformen. Finland har krävt att vissa stöd bibehålls eller att de fortsättningsvis utbetalas som produktionsrelaterat stöd. (Foto: Europainformationen)I den så kallade hälsokontrollen utvärderar man speciellt de reformer som gjordes i EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2003 samtidigt som man försöker svara på de nya utmaningarna inom jordbruket och på landsbygden.
Det centrala elementet i 2003 års reform av jordbrukspolitiken var ett nytt system med samlat gårdsstöd som frikopplades från produktionen. I den här halvtidsutvärderingen av EU:s jordbrukspolitik är avsikten att förenkla det här systemet med samlat gårdsstöd bland annat genom att minska antalet stöd som är bundna till produktionen.
De stigande priserna på livsmedel och också de ökade produktionskostnaderna gör halvtidsutvärderingen aktuell. De inkomster som producenterna får för sina produkter har stigit med cirka 3 procent under de senaste åren, men samtidigt har produktionskostnaderna ökat med i genomsnitt 30 procent, konstaterade minister Sirkka-Liisa Anttila på en diskussion för allmänheten i Forssa i början av september. Diskussionen var den första i en serie diskussioner som Europainformationen och jord- och skogsbruksministeriet arrangerar för att belysa förändringarna i EU:s jordbrukspolitik och deras effekter i Finland.
Minister Anttila anser att livsmedelsproduktionen måste tryggas i Finland också i framtiden
Ett stort bekymmer i Finland är hur vi kan trygga en mångsidig jordbruksproduktion i Finland också i framtiden. Reformen av stödsystemet företogs för att odlarna fritt kan välja vad de vill producera. Minister Anttila säger att reformen passar bra i Centraleuropa, men dåligt i Finland. I Finland kan vi nämligen inte med marknadspris ersätta de slopade stöden. I och med halvtidsutvärderingen ska stödsystemet bli ännu mer marknadsinriktat. I praktiken skulle det betyda att de i Finland viktiga tjurbidragen och stöden för stärkelsepotatis, utsäde, proteingrödor, energigrödor och fiberväxter antingen helt slopas eller så överförs anslagen till det från produktionen frikopplade gårdsstödet.
För Finland skulle dessa reformer vara problematiska och därför kräver man i Finland bland annat att tjurbidraget ska vara oförändrat och att stödet för stärkelsepotatis fortsättningsvis ska utbetalas som ett produktionsrelaterat stöd. Ett annat stort bekymmer är avvecklingen av mjölkkvoterna, vilket betyder att de slopas senast 2015. Följden blir att mjölkproduktionen ökar och priserna sjunker. Minister Anttila har krävt att man i Finland skulle kunna betala ett produktionsrelaterat stöd, till exempel per mjölkko.
Kostnadsstegringen bekymrade såväl kommentatorn som publiken
Under höstens lopp ordnas i alla landskap diskussioner, där man dryftar hur reformen av EU:s jordbrukspolitik påverkar Finland. (Foto: Mika Launis)Jordbrukare Markki Länninki, som är styrelseordförande för jordbrukarcentralen MTK i Tavastland, kommenterade minister Anttilas tal. Han utgick från bondens perspektiv och funderade i sitt inlägg på att jordbrukarens försörjning står på en osäker grund – i dagens läge kan man inte förutspå utvecklingen för någon längre tid framåt, vilket till exempel gör det svårt att fatta beslut om investeringar. Länninki var också bekymrad över de stigande kostnaderna. Han sade att ingen annan grupps identitet har ändrats så mycket som jordbrukarnas. Trots att avsikten är att halvtidsutvärderingen ska bli färdig i år, kunde det enligt Länninkis åsikt vara bra om den förlängs in på nästa år.
Den talrika publiken i Forssa bestod av organisationsrepresentanter och tjänstemän samt jordbrukare och studerande. I sina frågor lyfte publiken fram bland annat produktionskostnaderna i Finland, miljöstöden och djurens välbefinnande.
Förutom i Forssa har det ordnats diskussioner i Jyväskylä 22.9, Tammerfors 23.9, Jomala 1.10, Åbo 20.10, Sotkamo 22.10, Kuopio 28.10, Rovaniemi 29.10, Vasa 30.10 och Kannus 4.11. Publiken har i synnerhet varit intresserad av livsmedelssäkerheten, försörjningstryggheten och den ökade arbetsinsatsen på gårdarna i förhållande till produktiviteten. Vidare har man diskuterat om stöden ska ges till odlarna eller markägarna.
Europainformationen vid utrikesministeriet och jord- och skogsbruksministeriet arrangerar under höstens lopp diskussioner för att belysa reformerna av EU:s jordbrukspolitik och deras effekter i Finland. I november hålls diskussioner i Helsingfors, Asikkala, Uleåborg, S:t Michel, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Borgå, Kouvola och Joensuu. Programmen för diskussionskvällarna finns på Europainformationens webbplats.
Text: Anni Lehtonen, Europainformationen i Egentliga Tavastland och Tiina Järvelä, Europainformationen i Birkaland.
Foto: Europainformationen
Mer information:
Infoblad: Hälsokontroll av EU:s jordbrukspolitik – hur mår jordbrukspolitiken?
