Finland får ha kvar speciellt mycket jordbruksstöd
Mjölkkvotsystemet och fortsatta produktionskopplade stöd var det svåraste förhandlingsfrågorna för Finland i hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förutom mjölken är nötkött och stärkelsepotatis viktiga produkter för Finland. (Foto: UM/Tero Pajukallio)När rådet för jordbruk och fiske möttes i Bryssel 18–20.11.2008 var Finland det enda EU-land som gavs rätt att hålla kvar tio procent av EU-stöden som produktionskopplade. Även Slovenien beviljades dispens på 6 procent, medan de övriga länderna fick 3,5 procent.
Europeiska kommissionen vill att stöden ska frikopplas från produktionen för att effektivera jordbruket. Syftet är att odlarna ska producera det som efterfrågas på marknaden. Livsmedelspriserna har stigit snabbt på sistone och det är allt svårare för odlarna att svara på den globala efterfrågan. De nya reglerna borde underlätta exporten av jordbruksprodukter från EU. Kommissionen vill använda de pengar som sparas in genom att produktionsstöden minskar på landsbygdsutveckling. Detta skulle också välkomnas av de tolv nyaste EU-länderna, som har varit tvungna att snabbt modernisera sina jordbrukssektorer. Med de stöd som flyttas kan man finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling, åtgärder som har att göra med bekämpningen av klimatförändringen, vattenskyddet, den förnybara energin och mjölksektorn. Trots att jordbruket alltjämt står för 40 procent av EU:s budget är få medlemsländer beredda att pruta på de förmåner de uppnått. EU:s jordbruksutgifter är cirka 55 miljarder euro om året och jordbrukssektorn sysselsätter 5 procent av arbetskraften i EU.
Under förhandlingarna enades man om de huvudsakliga riktlinjerna för jordbruket fram till 2013. EU-stödet för stärkelsepotatis som är viktig för Finland integreras med det samlade gårdsstödet 2012 och systemet med mjölkkvoter löper ut 2015. Enligt jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande medför beslutet om mjölkkvoterna inte direkta konsekvenser för mjölkgårdarna, men konkurrensen kommer att skärpas på längre sikt.
Rådet fattade också beslut om ett s.k. skolfruktprogram. Syftet med programmet är att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga genom att dela ut gratis frukt och grönsaker i skolorna. Finland beslutar om införandet av programmet senare när kostnaderna för programmet är kända.
Under det senaste decenniet har EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomgått omfattande reformer
När den gemensamma jordbrukspolitiken infördes låg tonvikten på att förbättra produktiviteten i livsmedelskedjan för att säkra tillgången till livsmedel till rimliga priser. (Foto: UM/Teuvo Kanerva)För första gången på många år är målet att öka livsmedelsproduktionen i stället för att minska den. Den senaste omfattande reformen genomfördes 2003, då EU slopade systemet med produktionsbundna stöd, vilka uppmuntrade odlarna till överproduktion. Den nya jordbruksordningen ska även i framtiden ge jordbrukarna inkomststöd, men också ge dem friheten att odla produkter som marknaden vill ha. I gengäld måste de uppfylla vissa miljö-, djurskydds- och kvalitetsregler. Förändringen är stor jämfört med de tider då den kroniska överproduktionen med smör- och sädesberg pressade priserna på jordbruksprodukter och gjorde många jordbrukare beroende av EU-bidrag.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har sina rötter i 1950-talets Västeuropa som led av sviterna efter år av krig och där jordbruket hade lamslagits och livsmedelsförsörjningen inte kunde garanteras. Samtidigt skulle jordbrukspolitiken skapa en livskraftig jordbrukssektor inom EU. Den gemensamma jordbrukspolitiken lyckades väldigt bra med att få EU självförsörjande från åttiotalet. Plötsligt fick EU emellertid brottas med nästan permanenta överskott av de viktigaste jordbruksvarorna, varav en del exporterades (med hjälp av stöd) medan andra fick lagras eller avsättas inom EU.
Europainformationen och jord- och skogsbruksministeriet har under höstens lopp arrangerat diskussioner om reformerna av EU:s jordbrukspolitik och deras effekter i Finland. I Kouvola och Joensuu arrangeras ännu diskussioner 25 och 27 november. Mer information finns på Europainformationens webbplats under Evenemang.
Mer information:
Europeiska kommissionen: Helomsvängning i jordbruksfrågor
Hälsokontroll av EU:s jordbrukspolitik – hur mår jordbrukspolitiken? Infoblad 4b/2008
