Överenskommelsen om klimatpaketet delar åsikterna
Decembertoppmötet fattade långtgående beslut, framför allt om klimatpaketet, stimulanspaketet för ekonomin och Lissabonfördraget. (Foto: Europeiska unionens råd)Europeiska rådet som sammanträdde den 11 och 12 december nådde enighet om tre stora frågor: EU:s klimat- och energipaket, stimulanspaketet för ekonomin och Lissabonfördraget. Om klimatpaketet nådde man en kompromiss, vars effektivitet det dock inte råder enighet om. En ny folkomröstning om Lissabonfördraget kommer att hållas i Irland och medlemsländernas ledare gav en politisk förbindelse om att stimulera EU:s ekonomi.
Alla får bibehålla en egen kommissionär
Irland beviljades små eftergifter för att Lissabonfördraget ska fås i hamn. I gengäld ordnar Irland en ny folkomröstning om Lissabonfördraget i vår eller senast i början av hösten 2009. Lissabonfördraget ändrades så att alla medlemsländer också i fortsättningen har en kommissionsledamot. Ursprungligen var avsikten att skära ner kommissionens storlek så att antalet kommissionsledamöter skulle vara två tredjedelar av antalet medlemsländer och kommissionärsplatserna skulle rotera. Beslutet passar bra för Finland, vars ursprungliga mål var att alla skulle bibehålla en kommissionär. Folkomröstningen innebär en risk att Irland på nytt röstar nej till fördraget. Den irländska regeringen förbinder sig dock till att en ratificering av Lissabonfördraget är möjlig före utgången av 2009.
Industrin är nöjd med energi- och klimatpaketet, men miljöorganisationerna ställer sig kritiska
Medlemsländerna beviljades stora eftergifter vid förhandlingarna om klimat- och energipaketet. Viktiga industribranscher får gratis utsläppsrätter. (Foto: Europeiska kommissionen)EU-ländernas ledare nådde enighet om EU:s klimat- och energipaket. Om Europaparlamentet godkänner paketet blir unionens mål för utsläppsminskningar rättsligt bindande. Enligt ordförandelandet Frankrike är det överenskomna energi- och klimatpaketet historiskt med tanke på klimatskyddet och Europeiska rådet var belåtet över EU:s ledande ställning i klimatskyddet. Enligt EU:s energi- och klimatpaket fördelas 12 procent av utsläppsrätterna först mellan de nya medlemsländerna, och återstående 88 procent mellan alla 27 länder.
Vid diskussionen Jälkilöylyt (Eftervärme) som arrangerades av föreningen Finland i Europa och Utrikespolitiska institutet den 15 december påminde tidningen Kauppalehtis Brysselkorrespondent Arno Ahosniemi, som fungerade som kommentator, om de risker som paketet innehåller. Medlemsländerna beviljades stora eftergifter. Sättet att räkna ut utsläppsrätterna är så komplicerat att det kan vara svårt för kommissionen att bevisa att ett medlemsland inte följer de överenskomna åtagandena. ”Klimatpaketet är en seger för energieffektiviteten, men inte för klimatet”, sade Ahosniemi och kastade fram frågan: ”EU prutade inte på sina mål, men är det ändå säkert att de kommer att uppnås på detta sätt?”
Viktiga industribranscher beviljas gratis utsläppsrätter. Finland fick igenom alla sina mål. Metall- och skogsindustrin får en stor del av sina utsläpp gratis. Vid diskussionen Jälkilöylyt kritiserade riksdagsledamot Heidi Hautala Europeiska rådet för att det åtagit sig rollen som lagstiftare, trots att rådet borde dra upp stora riktlinjer. Även om beslutet var en kompromiss är det ingen som bestrider att EU inte tack vare det nya paketet går i täten för klimatskyddet i världen.
Stimulanspaketet
Europeiska rådet godkände ett stimulanspaket för ekonomin i Europa som Europeiska kommissionen utarbetat. Stimulanspaketet motsvarar ungefär 1,5 procent av Europeiska unionens BNP (motsvarande cirka 200 miljarder euro). Medlemsländernas ledare gav en politisk förbindelse om att unionens ekonomi bör stimuleras. Medlemsländerna ska dock besluta om de konkreta åtgärderna. Formen för stimulansen delar enligt Ahosniemi in EU i två läger. Till exempel Tyskland och Finland betonar budgetpolitiken och stabiliteten, medan exempelvis Italien, Frankrike och Storbritannien förespråkar mer upplåning.
Mer information:
Europeiska rådet i Bryssel den 11–12 december 2008 – Ordförandeskapets slutsatser
