Europeiska rådet beslutade att sätta unionens återhämtningspaket i verket
Vårens officiella EU-toppmöte fokuserade på ekonomiska frågor och kom överens om gemensamma riktlinjer för ekonomin. Medlemsländerna beslutade om stödpaket för att hjälpa till att avvärja effekterna av den ekonomiska krisen.
EU-ländernas stats- och regeringschefer underströk vid toppmötet att man måste hålla fast vid de gemensamma spelreglerna för den inre marknaden. För att bevara EU:s konkurrenskraft är det viktigt att man också satsar på omstruktureringar på längre sikt. På Finlands initiativ beslutade EU-länderna om en effektivisering av tillsynen av de finansiella instituten. Europeiska rådet kommer vid sitt möte i juni att fatta närmare beslut om tillsynssystemet.
Finland får stöd för elöverföringskabel och bredband till landsbygden
Toppmötet kom överens om ett stimulanspaket på fem miljarder euro för unionen, vilket man i princip enades om redan i december. Stimulanspaketet fokuserar särskilt på energiprojekt. Projektpaketets andel av samtliga unionsländers stimulanssumma är ungefär en procent. EU:s alla stimulansåtgärder beräknas uppgå till cirka 400 miljarder euro, vilket är 3,3 procent av unionens bruttonationalprodukt.
Överenskommelsen om stimulanspaketet var ett av Finlands mål för toppmötet. Estlink2-sjökabeln mellan Finland och Estland ska få hundra miljoner euro ur stimulanspaketet. Elöverföringskabeln anses vara viktig i utvecklingen av elnätet i Östersjöområdet och Baltikum. Dessutom stöds utbyggnaden av bredbandsnätet på landsbygden i Finland med cirka 25 miljoner euro.
Man vill stärka IMF:s utlåningskapacitet
Europeiska rådet kom överens om EU:s gemensamma linjer för G20-toppmötet, som ordnas i London i början av april. G20-mötet i april anses ha en avgörande roll för utvecklingen av det globala ekonomiska läget. EU-ledarna anser att internationella valutafonden IMF bör få betydligt mer pengar, så att den bättre kan hjälpa länder som råkat i betalningssvårigheter. Unionens medlemsländer är beredda att stärka IMF:s utlåningskapacitet i form av ett lån på 75 miljarder euro.
EU-länderna enades också om att unionen ska vara beredd att stödja de medlemsländer som inte hör till euroområdet att balansera sina betalningsbalanser. Maximibeloppet för stöd för detta ändamål fördubblades till 50 miljarder euro.
Klimatfrågorna och det östliga partnerskapet stod också på rådets dagordning
Stats- och regeringscheferna förberedde Europeiska unionens ståndpunkt inför FN:s konferens om klimatförändringen som ska hållas i Köpenhamn i december. Mötet bekräftade EU:s åtagande för att få ett globalt klimatavtal till stånd. Unionen är beredd att delta i finansieringen av åtgärder mot klimatförändringen i utvecklingsländerna, när man fått till stånd ett internationellt avtal.
EU-toppmötet behandlade ytterligare unionens östliga partnerskap, som officiellt ska lanseras i maj. Det östliga partnerskapet gäller unionens nya samarbetsformer med de östliga grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Syftet är att stödja partnerskapsländerna att stabilisera demokratin och eftersträva marknadsekonomi och att tillnärma lagstiftningen till EU-normerna. Det östliga partnerskapet är en del av den mer omfattande europeiska grannskapspolitiken. Finland har starkt gett sitt stöd till utvecklingen av partnerskapet.
Toppmötet i Bryssel 19–20 mars var Europeiska rådets första officiella möte under Tjeckiens ordförandeskap, som inleddes i januari. Finland representerades vid mötet av statsminister Matti Vanhanen och utrikesminister Alexander Stubb. Finansminister Jyrki Katainen deltog i behandlingen av frågor som gällde den ekonomiska och monetära unionen.
Mer information:
Europeiska unionens råd: EU gör allt som behövs för att återställa tillväxten (på engelska)
Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte, 20.3.2009 (PDF-fil)
Finlands EU-ministerutskotts PM om Europeiska rådet, 18.3.2009 (PDF-fil på finska)