Europavalet är över – vad sker härnäst?
Européerna har röstat och valt ledamöter till Europaparlamentet för perioden 2009–2014. Det nya parlamentet inleder sitt arbete 14 juli, men före det ska ledamöterna organisera sig i politiska grupper och utskott.
Den första veckan efter valet händer det inte så mycket eftersom alla länders slutliga resultat ännu inte är bekräftade. De politiska grupperna samlas officiellt 29 juni men kontakter tas redan tidigare. Det bör observeras att trots att nya ledamöter valts löper de gamla ledamöternas mandat fram till 14 juli. De gamla ledamöterna kan således delta i gruppmötena tillsammans med de nya.
En del av de politiska grupperna ska ännu konstitueras och kompletteras. De enskilda ledamöterna och de partier som nu första gången kom in i parlamentet ska förhandla om medlemskap i de politiska grupper de väljer. Ett skriftligt godkännande krävs av vardera parten innan godkännande begärs av parlamentet. Officiellt är grupperna klara först vid det första plenarsammanträdet i juli. Då preciseras också gruppen ”övriga” som enligt valresultatet är exceptionellt stor.
Talmannen väljs vid det första plenarsammanträdet
Parlamentets talman väljs vanligen för en period av två och ett halvt år och genom en gentlemannaöverenskommelse har uppdraget roterat mellan de två största politiska grupperna EPP-ED och PES. Eftersom EPP-ED nu är den största gruppen får den med stor sannolikhet talmansuppdraget för en period. Den andra kandidaten utses av den grupp som EPP-ED beslutar att förhandla med och som får en majoritet av rösterna när talmannen väljs. Varje grupp kan emellertid ställa upp en egen kandidat.
Talmannen leder verksamheten vid parlamentet och debatten vid plenarsammanträdena. I det politiska arbetet har talmannen stöd av de politiska gruppernas ordförande och tillsammans bildar de talmanskonferensen. Talmanskonferensen bestämmer vad som ska tas upp på plenarsammanträdena, utskottens sammansättning och planerar lagstiftningsarbetet.
Utskottsplatserna fördelas av de politiska grupperna
Sammansättningen i utskotten, som behandlar de förslag som kommissionen lägger fram, fördelas enligt parlamentets sammansättning. Parlamentets talmanskonferens lägger för parlamentet fram ett förslag om varje utskotts storlek och de politiska gruppernas platsantal i utskotten. Därefter väljer de politiska grupperna sina kandidater och talmanskonferensen förelägger dessa för parlamentet. De mest eftertraktade utskotten är utrikesutskottet och budgetutskottet och platserna där ges sannolikt till de äldsta och mest erfarna ledamöterna. Vanligen får de nya ledamöterna sist välja utskott. Det är överraskande att utrikesutskottet är så populärt eftersom parlamentet har minst makt inom utrikespolitiken.
Varje utskott leds av en ordförande och ett antal vice ordförande. Dessa synnerligen eftertraktade platser fördelas enligt de politiska styrkeförhållandena. De politiska grupperna kommer överens om fördelningen och utser sina egna kandidater till platserna. Formellt röstar varje utskott om sitt eget presidium. Utskottens första konstituerande möte hölls under den första sammanträdesveckan.
Det nya parlamentets arbetsbord är fyllt med utmaningar
Nu när det gamla parlamentet överlåter makten till det nya ligger lagstiftningsarbetet nere. Vid det första plenarsammanträdet i juli koncentrerar man sig på att välja talman och övriga organisatoriska frågor. Vid behov tas brådskande frågor, såsom kandidaten för uppdraget som kommissionens ordförande, upp till behandling. Parlamentet ska också godkänna valet av kommission i sin helhet, men denna fråga tas upp först i höst.
Vid plenarsammanträdet i september har parlamentet fullt upp med arbete. En del frågor från föregående sessionsperiod kommer att behandlas av det nya parlamentet. En sådan är telekompaketet där en central fråga är Internetanvändarnas rättigheter. Det föregående parlamentet motsatte sig en begränsning av användarnas tillgång till Internet utan föregående beslut från domstol. Dessutom behandlar man minimilängden för mammaledigheten som enligt förslaget ska vara minst 20 veckor. Inom trafikpolitiken behandlas trafikförseelser i andra EU-länder. EP har föreslagit en lagstiftning enligt vilken böter kan ges för förseelserna, medan böterna i dag oftast blir obetalda. På agendan står också buss- och sjöfartsresenärers rättigheter.