EU väntar på Irlands svar

Irländarna röstar om Lissabonfördraget 2 oktober. Rösterna räknas dagen därpå då resultatet väntas vara klart. Bild: Europeiska kommissionen

EU-medlemsländernas blickar är återigen riktade mot Irland där man 2 oktober ordnar en ny folkomröstning om godkännandet av Lissabonfördraget. Irland har av EU fått särskilda garantier för att fördragets ikraftträdande inte påverkar vissa frågor som är viktiga för irländarna, till exempel landets traditionella neutralitetspolitik.

Irländarna röstar nu för andra gången om EU:s reformfördrags eller det så kallade Lissabonfördragets framtid vid en folkomröstning i oktober. Fördraget förkastades av irländarna vid en folkomröstning i juni 2008. Då motsatte sig 53,4 procent av väljarna fördraget medan 46,6 procent röstade för ett godkännande. Irlands regering meddelade om den nya folkomröstningen i juli efter att EU:s medlemsländer enats om särskilda garantier för Irland när det gäller fördraget. Resultatet av den irländska folkomröstningen har betydelse för hela EU eftersom alla medlemsländer måste godkänna Lissabonfördraget innan det kan träda i kraft. Fördraget har ratificerats i nästan alla medlemsländer.

Irland beviljades särskilda garantier

Vid den första folkomröstningen var medborgarna bland annat bekymrade över att landet förlorar sin kommissionär i och med Lissabonfördraget. Enligt medlemsländernas gemensamma beslut har fördraget nu ändrats så att alla medlemsstater får en egen kommissionär när fördraget träder i kraft. Irland beviljades också rättsliga garantier om att fördragets ikraftträdande inte begränsar medlemsstaternas säkerhets- och neutralitetspolitik eller ökar unionens befogenhet gällande beskattningen. Fördraget påverkar inte heller Irlands konstitution i fråga om landets stränga abortlagstiftning.

Medborgarna ges mer information om fördraget

En undersökning som gjordes efter den första folkomröstningen visade att den största orsaken till att irländarna röstade mot fördraget var brist på information om fördragets innehåll. Visa av skadan har Irlands regering nu lanserat ett omfattande informationsprogram om EU:s verksamhet och Lissabonfördraget. Ja-sidans kampanj fokuserar denna gång på de särskilda garantier som beviljats Irland och på att Irland behöver EU för att klara av den svåra ekonomiska situationen. Ja-sidans kampanj har fått draghjälp av det gröna partiet i Irland som har meddelat att det stödjer Lissabonfördraget i den andra folkomröstningen. Nej-sidans ställningar har däremot försvagats efter att partiet Libertas, som i den föregående folkomröstningen var galjonsfigur för nej-kampanjen, nu har dragit sig tillbaka. Däremot har nej-sidan fått understöd bland fackförbunden som är oroade för arbetstagarnas rättigheter.

Opinionsundersökningarna visar på en försiktig optimism

Enligt de opinionsundersökningar som har gjorts sedan våren verkar det som om fördraget kommer att godkännas. Enligt den senaste gallupen understöds fördraget av 46 procent, medan 29 procent motsätter sig det och 25 procent är osäkra hur det kommer att rösta. Understödet för fördraget har sjunkit under sommaren samtidigt som antalet osäkra väljare har ökat. Gallupresultaten påminner om situationen före den första folkomröstningen om Lissabonfördraget. Också då ledde ja-sidan klart till en början. Om understödet fortsätter att sjunka under de kommande fyra veckorna blir folkomröstningen synnerligen spännande.

Irländarna röstar om Lissabonfördraget 2 oktober. Rösterna räknas dagen därpå då resultatet väntas vara klart.