Nu är rätt tid att påverka EU:s kommande regional- och strukturpolitik
EU:s regional- och strukturpolitik förnyas 2014, då en ny programperiod startar. Trots att den nuvarande programperioden inte ens är halvvägs förs det redan nu en livlig diskussion om de kommande riktlinjerna.
Reformen av EU:s regional- och strukturpolitik var temat för ett seminarium som hölls i mitten av oktober i Åbo. Syftet med seminariet var att väcka diskussion om hur riktlinjerna i den kommande programperioden påverkar Finland och hur Finland kan påverka riktningen för reformerna.
Den nya politiken fokuserar på sysselsättning och tillväxt
Eikka Kosonen, som är chef för kommissionens representation i Finland, sade att beredningen i detta skede ännu främst görs av kommissionen. I en rapport som publiceras nästa år lovas dock redan ett förslag till den kommande regional- och strukturpolitikens innehåll. Förhandlingarna mellan medlemsländerna tar för sin del fart på allvar år 2011.
Enligt Kosonen tas en förbättring av Europas konkurrenskraft och sysselsättning upp som teman under den nya programperioden. Ytterligare fäster man vikt vid att lätta upp byråkratin för regionutvecklingsprogrammen och vid programmens resultat samtidigt som de lokala förhållandena bättre ska beaktas.
Oro för den fortsatta finansieringen
EU:s regional- och strukturpolitik har utgått ifrån tanken på kohesion dvs. social, ekonomisk och regional sammanhållning i Europa. Genom sammanhållningspolitiken har man strävat efter att minska skillnaderna mellan olika länder och regioner på ett sätt som gagnar alla.
Enligt regionutvecklingschef Jussi Yli-Lahti på arbets- och näringsministeriet har kritiken mot sammanhållningspolitiken ökat på grund av den ekonomiska krisen och i takt med att staternas skuldsättning ökat.
Enligt Yli-Lahtis mening är den centrala frågan i den framtida regional- och strukturpolitiken om sammanhållningspolitiken också i framtiden ska gälla hela EU eller om den endast kommer att stödja missgynnade länder och regioner.
För Finlands del är denna fråga viktig. Om den nya regional- och strukturpolitiken koncentrerar sig på att stödja endast missgynnade regioner kommer många landskap i Finland att bli utan EU-finansiering.
Hur går det för Egentliga Finland?
Regional- och strukturpolitikens framtid bekymrar Juho Savo, som är landskapsdirektör för Egentliga Finlands förbund. Egentliga Finland räknas höra till Södra Finlands storområde, som tack vare sin rätt höga bruttonationalprodukt hör till den zon som får mindre EU-finansiering.
Savo säger att EU-finansieringen har varit viktig i de ekonomiska regioner som har drabbats av strukturomvandlingen.
Enligt Savos mening kan man under den kommande programperioden inte koncentrera sig enbart på att stödja missgynnade regioner, eftersom också regioner som Egentliga Finland är sårbara. Den globala ekonomiska krisen har hopat tunga moln också över regionens starka industribranscher.
Viktigt med samförstånd om Finlands mål
Yli-Lahti påminner om att när man på EU-nivå förhandlar om den nya politiken är det viktigt att hitta bundsförvanter som stödjer Finlands ståndpunkter. Finland fattar inte ensamt beslut om politiken utan besluten fattas tillsammans i EU.
Yli-Lahti säger att det är viktigt att nå nationellt samförstånd om målen, för att Finland ska få det stöd som behövs för förhandlingarna med de övriga medlemsländerna.
Det är nu som diskussionen i Finland ska föras och landskapen ska försöka påverka Finlands mål.
Mer information:
Anföranden vid seminariet i Åbo
EU-rahoituksen merkitys Varsinais-Suomessa toiveet ja uhat – toiveet ja uhat 2013 (EU-finansieringens betydelse för Egentliga Finland – förhoppningar och hot 2013)
Landskapsdirektör Juho Savo
Kansalaisjärjestöt EU-ohjelmien toteuttajina(Frivilligorganisationerna som genomförare av EU-program)
Marianne Hemgård
Onko Suomessa EU:n alue- ja rakennepolitiikkaa vuoden 2013 jälkeen?
(Kommer Finland att omfattas av EU:s regional- och strukturpolitik efter 2013?)
Regionutvecklingschef Jussi Yli-Lahti